publicerad: 1933
INTÄKT in3~täk2t, r. l. f. ((†) m. Sahlstedt, Ahlman (1872); n. VDAkt. 1719, nr 244); best. -en ((†) -an VDAkt. 1651, nr 116); pl. -er ((†) -or VRP 1609, s. 199).
Ordformer
(förr ofta skrivet -tächt, -tägt o. d. -thätter, pl. 1630)
Etymologi
1) jur. handling(en) att (tills vidare) taga i förvar främmande kreatur som olovligen inkommit på ens ägor o. där gjort skada; jfr INTAGA, sbst. 1. Björling CivR 53 (1906). 2NF (1909).
2) (†) handling(en) att upptaga avgifter, skatt o. d., uppbörd; äv.: handling(en) att (mottaga o.) taga i förvar inlevererade varor, skattepersedlar o. d. LReg. 177 (1624). Då och sedermehra (har) jag inga andra Målkärill brukat vid (vederlagsspannmålens) intächt och utgifft, än allenast de nya. VDAkt. 1751, nr 243. Folket (i Rom) behandlas mildt, jemväl i måttet och intägten af utlagorna. Atterbom Minn. 494 (1818). Tionde bod .. till intägt af Krono 10:de spanmålen skall byggas och underhållas en i hvar sokn. Rabenius Kam. § 336 (1825). SFS 1864, nr 23, s. 7. — jfr TIONDE-INTÄKT.
3) (med prägel av fackspr.) konkret: vad som inflyter i en kassa gm upptagna avgifter, skatteuppbörd o. d.; äv. [sannol. huvudsakligen gm inflytande från d.] allmännare: inkomst(er); i sht i pl. Stenhammar Riksd. 1: 150 (1834). Vi nödgas pakta bort vårt kungarike; / Intägten deraf skall väl räcka till / I första hand. Hagberg Shaksp. 3: 27 (1848). Att ett sådant missförhållande skall menligt inverka på banornas intägter och befolkningens nytta af jernvägarne. Söderblom Zont. 5 (1896). Till inkomst af arbete (räknas) .. all annan skattepliktig intäkt, som ej är att hänföra till inkomst af .. kapital. SFS 1910, nr 115, s. 4. SvD(A) 1931, nr 193, s. 3. — jfr POST-, PREMIE-, STATS-, TULL-INTÄKT(ER) m. fl. — särsk. (†): sammanfattning(en) av varor (skattepersedlar o. d.) som (under viss tid) inleverera(t)s ngnstädes. VDAkt. 1651, nr 116. Betyges härmed, at uti Hospitals SpannemålsBodar hela förledit 1730 års intächt intet kan in natura berymmas. Därs. 1731, nr 54.
4) [efter d. tage til indtægt] (i sht i danskpåvärkat spr.) i det bildl. uttr. taga (ngt l. ngn) till intäkt, draga nytta av (ngt l. ngn för ngt visst ändamål); numera nästan bl.: åberopa (ngt l. ngn) ss. stöd (för ngt), använda (ngt) ss. motivering (för ngt). Tack för dina meddelade tankar rörande det rent praktiska af saken! Jag har tagit dem till intägt. OPSturzen-Becker (1856) i Sturzen-Becker 1: 226. Lord Salisburys ord kan man .. svårligen taga till intäkt för ett dylikt antagande. GHT 1895, nr 260, s. 2. Till och med gentemot de honom närstående göterna ville Tegnér icke på något sätt tagas till intäkt för hvad han icke gillade. Böök 1Ess. 86 (1913). DN(A) 1930, nr 235, s. 5.
5) (i sht jur. o. i bygdemålsfärgat spr.) besittningstagande av jord (å allmänning l. utmark o. d.) för uppodling; upptagande av en odling (å allmänning l. utmark o. d.); ofta konkret, om den i besittning tagna jorden l. den upptagna odlingen: ”intaga” (se INTAGA, sbst. 3); stundom med särskild tanke på att jorden är inhägnad. VRP 1609, s. 199. Den nya Intechten schall vtleggas, som är liggiandes der wester widh hansses haga. Därs. 1624, s. 58. Böra the Torp eller Backestugur, hvilke uppå sådane Crono Parkar finnas, utom them, som af Skogvaktaren bebos, eller ther någon annan tillåtelig intäckt är giord, straxt utrifvas. FörklSkog. 5/4 1739, s. A 3 b. Till förekommande af obehöriga intägter eller för att underlätta deras upptäckande, är det nödigt att (osv.). Björkman Skogssk. 299 (1868). PT 1915, nr 192, s. 1.
Spoiler title
Spoiler content