SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1933  
ISTADD, p. adj.
Etymologi
[av I, prep. o. adv.2, o. STADD, p. adj. Med avs. på bildningssättet jfr IRÅKAD]
(†) om tillstånd, tjänst o. d.: vari ngn är stadd l. befinner sig; i sådana uttr. som istadd tjänst, tjänst vari man är stadd, istadd uselhet, elände o. d. vari man befinner sig, iråkad ”uselhet”. För det han, effter åstundan, ey sluppet löös uhr dygdesamma Hustru Christinæ Osandræ istadde tienst. VDAkt. 1713, nr 172. Mr Drakmans istadda uselhet och fattigdom. VRP 11/9 1738.
Spoiler title
Spoiler content