SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1986  
STADD stad4, p. adj.; n. (förr äv. adv.) statt. Anm. 1:o I ä. tid användes äv. den numera bl. ngn gg i arkaiserande spr. förekommande gamla nom.-formen stadder. Luk. 7: 8 (NT 1526). Geijer I. 3: 218 (1812).
Ordformer
(staaddh 1564. stad (-dh) 15301612. stadd (-ddh) 1522 (: närstadde, pl.), 1523 osv. statt (-d(d)t, -t, -tth), n. o. adv. 1555 osv.)
Etymologi
[fsv. stadder; motsv. fvn. staddr, nor. dial. stadd; eg. p. pf. till STÄDJA, v.]
2:o Här icke upptagna anv. av stadd behandlas (i princip) under STÄDJA, v.
1) (†) som står l. är placerad (ngnstädes).
a) om person: som ställt sig l. står, stående (särsk. i uttr. stadd i tofflor, liktydigt med: som har tofflor på fötterna, med tofflor på fötterna); äv. om fot: ställd l. placerad (ngnstädes). Han (dvs. Alexander den store) .. war stadd widh Achillis graf. Schroderus Sleid. 23 (1610). Styrck, och Tröst; de räckia dig hand, de stödia, de lyfta, / In til des din foot är fästat, och stadder å Banen. Stiernhielm Herc. 314 (1648, 1668). Skomakarn efter honom (dvs. tjuven) lopp / I tofflor stadd med krum och ovig kropp, / Och skrek: ta fast, ta fast, den satan. Lenngren (SVS) 2: 168 (1796).
b) om sak: satt l. sittande (ngnstädes). Dörrar större och dubbla, stadde hvar och en på 3 gångjern med kasthakar. TorsseliusTapetm. 48 (1831).
2) (†) som befinner sig o. dyl. l. är belägen (ngnstädes). — jfr FJÄRR-, FRÅN-, FÖRE-, HEMMA-, I-, NÄR-STADD.
a) om person: som befinner sig l. uppehåller sig l. vistas l. bor (ngnstädes); i sht i uttr. vara stadd ngnstädes, befinna sig l. uppehålla sig l. vistas l. bo ngnstädes. G1R 1: 94 (1523). Den tijd vj vore personligen stadde vtj vår Stadh Callmar. Därs. 228 (1524). På then tijdh the wåre stadde på Hålfiärden vdi en båått, hade han dhå önschet sigh en iacht vnder fötterne och thervdi tuå personer hädan aff Swerigie. HH XIII. 1: 121 (1564). Dee personer, som äre billtoge eller uthan landz stadde. RP 6: 79 (1636). Fienden, som .. var stadder här uthi negden. OxBr. 8: 736 (1648). Ehwar iag stadder ähr / J skogar och marcker gröna, / iagh omsorg för tig bär. Visb. 3: 161 (1651). När som Häner war stadder på Ting eller Stämmnor, .. tå (osv.). Peringskiöld Hkr. 1: 4 (1697). Tilförende Casseuren i Banquen Elias Dylander, nu stadder i Marstrand. Benzelstierna Cens. 242 (1744). Sammanlagdt voro .. hemma 6,700 man samt ute stadde 8,700 man. Mankell Krigsm. 1: 134 (1865). — särsk.
α) i uttr. vara stadd hem till ngn, vara (på besök) hemma hos ngn; äv. i uttr. stadd till vila, som gått till o. befinner sig i vila. OPetri Tb. 93 (1525: hem). Man kan knappt tänka sig ett .. mera imponerande grafskick än detta: de gamla kämparne stadda till hvila hvar och en inom sin stenkista i sin stenkulle där uppe på bergshöjden. Almgren Fornl. 59 (1904).
β) som lever l. dväljs (i en så l. så beskaffad värld). En Men'skia, stadd uti en konstig verld / Sin sällhet söka skal, sitt hjertas åtrå stilla. Nordenflycht (SVS) 3: 4 (1754).
γ) i (den eg. anv. närstående) oeg. l. bildl. anv. (jfr 3). (Kalvinisterna) bedragha monge, ther medh the bekänna sigh troo Christi Lekamens och Blodz egentelige Närwarelse i then helge Nattwarden: Men sedan läggia the ther til, Christi Lekamen så fierran wara stadd ifrån then helige Nattwarden, såsom then högste Himmelen ifrån Jordenne. Schroderus Os. 2: 232 (1635). Hans ande, borta stadd i en odödlig dröm, / Nu sänker ner likväl en blick, så menskligt öm. Franzén Skald. 2: 208 (1799, 1828). Man betraktar sig i poesien såsom stadd uti inbillningens rike. Leopold 5: 82 (c. 1820).
b) om ngt sakligt: som är belägen l. placerad (ngnstädes l. så l. så); särsk. i uttr. vara stadd ngnstädes l. så l. så, vara belägen l. ha sitt läge ngnstädes resp. så l. så. Iorden är mitt i werlden, såsom en center, att 6 himmelstekn, eller halfua himmelen altidh synes öfuer Iorden och then andra halfua delen är under, huilket ingalunda skeedde, om Iorden wore anoorstädes stadd än mitt i werlden. Fölier tå här af, att Iorden är werldennes Center. Forsius Phys. 171 (1611). Föga nödigt wore at föra krijgh vthi Ryssland, som så fiärran ifrån Swerige stadd är. Gustaf II Adolf 118 (1615). Gud .. lagade så, at mannen .. kom .. oskadd hem tillika med tolff geseller och en Directeur ifrå fremmanda och åtskilliga fierran stadda orter. Swedberg Lefw. 149 (1729). Det rummet, som Luften intager uti (dykar-)Klockan, eller den samma är stadd uti, kan intet på en gång rymme Watn. Triewald Konst. 6 (1734).
3) [eg. utvidgad l. bildl. anv. av 2] i fråga om tjänst l. ställning l. sysselsättning l. tillstånd.
a) om person (l. därmed jämförbart huvudord).
α) (†) i fråga om ämbete l. kall l. anställning l. uppdrag o. d.: som är anställd l. som ingår i l. som innehar ngt; i sht i uttr. vara stadd i (äv. uti) ngt, vara (anställd) i ngt, inneha ngt. Wara stadd i Konungens legation till monge orter i främande land. Svart G1 121 (1561). (En ny sekreterare) den jagh .. förmoder, min Broor väll skall vara medh belåthenn, hälst medhan min Broder honom kiändt hafver, medhan han uthi S. Hertigh Johans cantzlij stadder var. AOxenstierna 2: 389 (1620). Vid tu års ålder blef .. (G. Horn) faderlös; men vårdades med så mycket större ömhet af sin moder, Fru Agneta Delvik, och sina bröder Henrik och Evert, begge redan stadde i Rikets högsta embeten. Nordin i 2SAH 3: 265 (1803). 1573—74 var .. (T. Bielke) stadd i en beskickning till de italienska och franska hofven. NF 2: 496 (1877).
β) (utom i α' numera bl. ålderdomligt) i fråga om sysselsättning (i abstr. bemärkelse) l. förehavande, i uttr. stadd i (i sht förr äv. ) ngt, i färd med ngt l. inbegripen i ngt l. sysselsatt med ngt, i sht i uttr. vara stadd i (i sht förr äv. ) ngt, vara i färd med l. inbegripen i l. sysselsatt med ngt; förr äv. (se β') i uttr. göra sig statt på ngt, förbereda sig på l. för ngt. Jagh ähr i dhe tankar stadd, at Gudh blif(ue)r derigönom ährat, och thet bedröfuadhe hwset, tröstat, holpet och oprättat. VDAkt. 1674, nr 86. Inge andre än de, som uti sine rätte och låflige resor och ärender stadde äro, måge få tilfälle at inkomma eller afresa. PH 2: 1254 (1735); jfr α'. Bäst jag höll på att bränna rökelse .. kom prinsen och Claudio in .. stadda i ett allwarsamt samtal. Hagberg Shaksp. 2: 20 (1847). Han syntes lika begrundande som om han varit stadd i lösandet af något särdeles svårt problem. Carlén Köpm. 2: 278 (1860). Hans (dvs. den engelske målaren Wests) bilder äro de löjligaste man kan se; alla figurerna äro, trots deras akademiska allvar, stadda i ett fjeskigt spring; ingen är på sin plats. Estlander KonstH 32 (1867). Alla, som hade någon utväg att komma ifrån det farliga grannskapet af belgiska gränsen, skyndade derifrån, och Armfelt fann sina vänner .. stadda i uppbrott. Tegnér Armfelt 2: 89 (1884). Wirsén Vint. 133 (1890: på flyttning). Josef Wahlbom blev inte stött. Ingenting kan kränka en man, som är stadd i Guds ärenden. Krusenstjerna Pahlen 6: 174 (1935). — särsk.
α') i uttr. (vara) stadd på (äv. uppå, i sht förr äv. under) resa l. färd l. genomfart o. d., (vara) på resa resp. färd (ngnstädes) l. genomfart osv.; äv. (jfr 1 a) i sådana uttr. som (vara) stadd på väg (ngnstädes), vara på väg (ngnstädes). (Begär du hjälp av Gud) så ästu stadd på retta wäghen. LPetri 2Post. 287 b (1555). (Sv.) På resan stadd. Serenius (1741). Medan han än war stadd under hemwägen, mötte (osv.). Bælter JesuH 2—3: 203 (1756). Du vandringsman, stadd på lifvets stig, / Räck mig din hand. CFDahlgren 1: 7 (1829). Denna endast åt den nyvalde och på eriksgata stadde Konungen medgifna .. benådningsrätt afsåg endast Konungens och Häradets, men icke målsägandens anspråk. Nordström Samh. 2: 455 (1840). En man stadd på giljarefärd. Carlén Skuggsp. 1: 35 (1861, 1865). För att transportera .. (trupper från Lothringen till Danmark) rekommenderas (i en erövringsplan 1576) att i juli månad lägga beslag på 30 av de baltiska hansestädernas på västerfart stadda skepp. SkrHVSamfLd 36: 69 (1943). jfr RESE-STADD.
β') (†) i uttr. göra sig statt på ngt, förbereda sig för l. på ngt. Nu ångrar jag att jag ej gjort resan till Norrige sedan jag fådt höra att man gjort sig stat på min ankomst. BrinkmArch. 2: 75 (1815).
γ) (ngt ålderdomligt) i fråga om ställning (i samhället l. dyl.) l. tillstånd l. belägenhet: som är l. befinner sig l. står (i sådan l. sådan ställning osv.), i sht i uttr. vara stadd i ngt, vara l. befinna sig i ngt; i sht förr äv. i uttr. stadd under ngt, stående under ngt, särsk. i uttr. vara stadd under ngt, stå under ngt, förr äv. liktydigt med: befinna sig i ngt; jfr 4. Aff then andra bönene (i fadervår) lärom wij, ath wij ärom stadde vnder dieffwlsens regemente. OPetri 1: 70 (1526). Then som vthi Leekmans Stånd stadder hafwer ächtat sigh een Änkia, han skal (enl. ett påvligt dekret) bland then Andelige Orden icke vptaghas. Schroderus Os. 1: 525 (1635). Iagh enfaldigh persohn, är stadder både under fattigdom och svagheet. VDAkt. 1688, nr 109. Mitt upförande .. är sådant at hwar och en i mitt ställe stadd efterfölgt det samma. Ullman Frök. 38 (1780). För så skickelige, så flitige och ännu i bästa åren stadde medarbetare, som Hrne Regnér och Björkegren äro, anhåller jag inständigast, at (osv.). HH XXXII. 1: 187 (1782). Jag kommer, Gud! och söker dig, / Förkroszad, stadd i wåda. / Förbarmare! ack, se till mig / Och mig med tröst benåda. Ps. 1819, 151: 1. De fastighetsägare, som nu äro betungade med skuld, och stadde i förlägenhet att afsätta sina produkter, skulle (osv.). OvanlHjelp 1 (1828). SFS 1942, s. 806 (: i nöd). — jfr NÖD-, TRÅNG-, UT-STADD. — särsk. (numera mindre br.) med bibet. av 2, i sådana uttr. som stadd i (förr äv. under) oväder l. regn l. storm, som befinner sig (ute) i oväder l. regn l. storm, i sht i uttr. vara stadd i (förr äv. under) oväder osv., befinna sig (ute) i oväder osv. Jag såg en gång en wandringsman, som war stadd uti owäder och rägn. Hoffman Förnöjs. 1 (1752). En Vandringsman i trötta fjät, / Stadd, under regn och blåst och dimma. Bellman Gell. 15 (1793). Guds magt, och all möjlig egen åhåga har dragit mig lyckligt ifrån det brusande hafvet der hemma. Jag ber innerligen gud hjelpa dem som nu äro stadde i stormen. Lenngren (SVS) 2: 463 (1797).
b) om ngt sakligt, i fråga om utveckling o. dyl. l. utvecklingsstadium o. d., i uttr. stadd i (äv. uti) l. på ngt, som befinner sig l. är i l. under ngt (t. ex. utveckling l. uppförande), i sht i uttr. vara stadd i (äv. uti) l. på ngt, vara l. befinna sig i l. under ngt. (Bl. a.) nyttjandet af väfnader, och vanan vid åtskilliga beqvämligheter, utvisa tydeligen, at Nationen (dvs. Finl., före den svenska erövringen) redan något framskridit på hyfsnings-vägen och icke mera var stadd i yttersta råhet. Porthan 5: 15 (1788). Denna vackra och trefliga vildtart (dvs. morkullan) är stadd på utdöende. Samzelius SkogJägarl. 131 (1894). Han behandlade latinet som ett levande språk, statt i utveckling. Johannisson i 3SAH LXV. 1: 33 (1955).
4) [eg. specialanv. av 3 a γ] i uttr. (vara) stadd vid, i sht förr äv. med, förr äv. om ngt, (vara) försedd med ngt (i sht pengar l. ekonomiska medel); numera nästan bl. i uttr. (vara) stadd vid (i sht förr äv. med) kassa (ngn gg äv. reskassa l. dyl.), (vara) försedd med pengar (l. reskassa osv.), (vara) vid kassa; förr äv. i uttr. (vara) stadd utan ngt, icke (vara) försedd med ngt. (Det skall tillses) ath the svenske altijd ähre stadde ved sine verijer, så at the kunne vare samme tydske ryttere starcke nok, hvar the elijest vele anhäffve någet perlemente. G1R 28: 117 (1558). 3SthmTb. 3: 104 (1600: widh penninger). Chydenius 326 (1777: om). Mig är .. wäl bekant at ni är stadd wid medel. Livin Kyrk. 44 (1781). Ullman GrefvHänd. 104 (1782: utan penningar). Det skall smaka bättre, menar jag, att fara omkring såsom kronans män, hederliga och stadde med inkomster, än att bråka till vägs på det sju helvetes vis, som ni gjort hitintills. Almqvist TreFr. 2: 60 (1842). (Han) tillägger .. att han icke har något hus färdigt, där han kunde mottaga gäster, icke häller var han synnerligen stadd vid något godt att pläga gästerna med. Heikel Filol. 46 (1894; i referat av handl. fr. 1658). Ers Nåd är ju stadd vid god reskassa? Delblanc Prästk. 129 (1963). De är stadda vid kassa och stiger in i världshussalen, kan kosta på sig både mat och dryck. Lundkvist Snapph. 96 (1968).
Spoiler title
Spoiler content