JÄMTUNGE, m.||ig.; pl. -ar.
Etymologi
[sv. dial. (Västergötl.) jämtunge, barn utom äktenskapet; till JÄMTE, adv. o. prep. II 2; jfr sv. dial. sieskutt (Västergötl.), barn utom äktenskapet, bredvedersbarn (Finl.), oäkta barn, bredvederspojke (Finl.), oäkta son]
(†) oäkta barn. Ni träffar här (dvs. i Kapstaden) .. gulbrune Hottentotter, becksvarte slafvar .. eller Europeiske jämt-ungar med någon svart Demoiselle. Wallenberg (SVS) 1: 257 (1771).
