publicerad: 1934
JÄRNTRÅD jæ3rn~trå2d, r. l. m.; best. -en; pl. -ar.
Etymologi
metalltråd som framställes av smidesjärn l. stål (vid tjocklek ned till 5 mm. numera gm valsning, vid mindre tjocklek gm valsning o. därpå följande dragning) o. som delvis försäljes hopvevad i spiraler till ringar; dels ss. ämnesnamn, dels om stycke av dylik tråd; äv. i inskränktare anv., om metalltråd av smidesjärn, äv. kallad mjuk järntråd, motsatt: ståltråd. Grov, fin, galvaniserad, taggig järntråd. Rottafällor åff iärn trådh. HSH 37: 3 (1529). Tree ringer iärntrådh. G1R 17: 153 (1545). (Mjölk-)Silarne göras af förtennt jernbleck med botten af fin s. k. silfverduk eller förtent jerntråd. SmSkrLandth. 9: 13 (1868). Jernsängar med elastiska bottnar af jerntråd. SFS 1892, Bih. nr 66, s. 2. Tråddragmaskiner .. För järn- och ståltråd. HufvudkatalSonesson 1920, 1: 491. Urspåringen berodde på att en tjock järntråd låg i spåret just i kurvan. SvD(A) 1933, nr 344, s. 9.
Ssgr: A (numera föga br.): JÄRNTRÅD-BORSTE, -DRAGERI, -DRAGNING, -DUK, -LINA, -SAX, se B.
B: JÄRNTRÅDS-ARBETE~020, äv. ~200. abstr. o. konkret. S. k. ”wirework” (jerntrådsarbeten) såsom .. såll, nät, stackett, grindar, korgar etc. JernkA 1852, s. 310. SlöjdkomBet. 1907—08, s. 208. —
-BORSTE. (järntråd- 1859. järntråds- 1867 osv.) borste med stift av järntråd ss. ”borst”. Rothstein Byggn. 489 (1859). JernkA 1867, s. 240. —
-DRAGERI. (-tråd- 1788. -tråds- 1763 osv.) (i fackspr.) anläggning (värkstad) för tillvärkning av järntråd gm dragning. Bergv. 3: 189 (1763). —
-DRAGNING. (-tråd- 1819. -tråds- 1832 osv.) (i fackspr.) tillvärkning av järntråd gm dragning (jfr DRAGA, v. 21). JernkA 1819, s. 73. Åkerman KemTechn. 1: 272 (1832). —
-DUK. (-tråd- 1878—1909. -tråds- 1861 osv.) (i fackspr.) jfr DUK 1. Eneberg Karmarsch 2: 564 (1861). Siktar af vanlig järntrådsduk. TT 1901, K. s. 40. Stängselduk och annan järntrådsduk. SFS 1911, nr 75, s. 106. —
-GLAS. (i fackspr.) råglas med däri insmält järntrådsnät. Fönsteröppningar, stängda med eldfast jerntrådsglas. SD(L) 1902, nr 240, s. 2. —
-HINDER. mil. stormhinder som anbringas framför befästningar o. som utgöres av ett mellan i jorden nedslagna pålar flätat, oregelbundet nät av järntråd; taggtrådsnät. SoldatinstrIng. 1928, s. 143. —
-LINA. (-tråd- 1890. -tråds- 1843 osv.) av järntråd spunnen lina. TSvBergsh. 1843, s. 124. 2NF 30: 715 (1920). —
-NÄT. av järntråd förfärdigat nät. Källström Jagt 198 (1850). Stängsel kring (socker-)fabrik skall bestå af mur, träplank, järngaller eller järntrådsnät. SFS 1905, nr 37, s. 15. UNT 1929, nr 10128, s. 1. särsk. mil. järntrådshinder. Busch Fästn. 53 (1880). Tingsten o. Hasselrot 75 (1902). —
-RING.
1) (numera mindre br.) av järntråd förfärdigad ring. Rinman JärnH 311 (1782). HbTrädg. 3: 113 (1872).
2) (i fackspr.) viss kvantitet av järntråd som (för försäljning) hopvevats i spiraler så att dessa bilda en ring. Rinman JärnH 288 (1782). Nordensvan Takt. 31 (1884). —
-SAX. (-tråd- 1919. -tråds- 1917 osv.) (i fackspr.) instrument (sax) för avklippning av järntråd. 2NF 27: 230 (1917). särsk. mil. instrument för avklippning av järntrådsnät (taggtrådshinder). NDA 1914, nr 91, s. 4. KulsprI 1923, s. 172. —
-STÄNGSEL. stängsel som utgöres av (ofta taggig) järntråd utsträckt mellan o. fastgjord vid med vissa mellanrum nedslagna pålar. SkogsvT 1906, s. 235. —
-VÄV. (i fackspr.) jfr -DUK, -NÄT. Lindberg Svagdr. Bih. 25 (1892). Galv(aniserad) flätad Järntrådsväv. HufvudkatalSonesson 1920, 3: 360.
Spoiler title
Spoiler content