SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1935  
KAFÉ kafe4, n. (Hedberg Sardou 129 (1866) osv.) ((†) r. Beskow Vandr. 2: 105 (1820, 1834), Sturzen-Becker 2: 143 (1861: operakaféen)); best. -et l. -t (ss. r. -en); pl. -er (Sundén (1885) osv.), stundom -n (Nyblom Bild. 30 (1864), Danell SvSpr. 40 (1927)) l. = (Piehl Nil. 52 (1895: kaféen, best.), PT 1898, nr 163 A, s. 2 (: kafféen, best.)).
Ordformer
(förr vanl. o. ännu ofta skrivet ca-. café 1842 osv. caffé 1820. kafé 1841 osv. kaffé 18471909)
Etymologi
[jfr d. kafé, r., holl. café, n., t. café, n., eng. café; av fr. café, ellips av ä. fr. cabaret à café, kaffelokal; jfr it. caffè, ellips av (ä.) it. bottega di caffè, lokal där kaffe serveras (jfr KAFFE-HUS); se för övr. KAFFE, ävensom KOFFEIN]
(enklare l. elegantare) serveringsställe som i första hand är avsett för servering av kaffe.
a) om dylik lokal där ss. fristående rörelse förekommer servering av kaffe (jämte bakvärk o. d.), i allm. äv. av te, kakao o. läskdrycker, ofta äv. av enklare maträtter l. måltider med öl, vin o. d.; jfr KAFFE-HUS. Kafé och konditori. Jag åt frukost på ett litet kafé vid hamnen. De gingo in och satte sig på ett kafé. Beskow Vandr. 2: 105 (1820, 1834). (Dagdrivarna) slå sig ned på en kaffé och ögna på dagens tidningar. Blanche Våln. 122 (1847). (Stockholms arbetarinstitut) inrymmes .. i eget hus .., som utom föreläsningssal innehåller biblioteks- och läsrum samt kafé. NF 19: 334 (1895). — jfr AUTOMAT-, BAD-, BILJARD-, DAM-, NYKTERHETS-, ÖL-KAFÉ m. fl. — särsk. (mindre br.) oeg.: (enkel) restaurang, matservering. Kafé Dagny, som mottar ett par hundra matgäster. Östergren (1929).
b) avdelning i (större) hotell l. i restaurang som i första hand är avsedd för servering av kaffe o. vanl. äv. av spritdrycker (ofta i samband med kaffe) m. m. (däremot icke för intagande av större måltider); motsatt: matsal. Ska vi ta kaffet i matsalen eller ska vi gå in i kaféet? I afton är det dans i Grands kafé. Thomée IllSv. 40 (1866). Tidningar tillhandahållas på hotellets .. café. IllSv. 1: 49 (1873). Lundin NSthm 68 (1887). Sjöberg Kvart. 388 (1924).
Ssgr: KAFÉ-FLICKA, f. (vard.) kaféuppasserska. Wallengren Mann. 253 (1895). Nordström Landsortsb. 33 (1911).
-GÄST. WoJ (1891). Björling CivR 153 (1908).
-HUS, se KAFFE-HUS.
(a) -IDKARE. person som idkar kaférörelse. SthmAdrKal. 1889, s. 27.
(a) -IDKERSKA. SthmAdrKal. 1888, s. 25.
(a) -INNEHAVARE~00200. RTKatal. 1912, 4: 116.
-KUND.
-LIV. Lundin NSthm 90 (1887).
-RESTAURANG. kafé (som tillika är restaurang). IllSv. 1: Ann. 3 (1873). Lundin NSthm 71 (1887). RTKatal. 1932, 4: 1077.
(a) -RÄTTIGHET~002 l. ~200. (i fackspr.) av vederbörlig myndighet meddelad rättighet (för ngn) att idka kaférörelse (ngnstädes); i sht i pl. WoJ (1891). PT 1907, nr 264, s. 2.
-RÖRELSE. i sht till a. Sthm 3: 257 (1897).
-UPPASSERSKA~0200. WoJ (1891). PT 1909, nr 49 A, s. 1.
(a) -VÄRD, m. (föga br.) kaféidkare. Wallin Bref 78 (1847). Elgström Fatt. 53 (1912).
Spoiler title
Spoiler content