KALORISERA kal1ωrise4ra l. -or- l. -år- l. 01—, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING.
Etymologi
[efter t. kalorisieren, bildat till lat. calor (se KALORI)]
metall. med avs. på järn- l. stålföremål: överdraga med rostskyddande aluminiumskikt, urspr. o. eg. gm upphettning till över 900° C. i aluminiumpulver; i sht ss. vbalsbst. -ing. SvUppslB (1933: Kalorisering).
