publicerad: 1935
KAMLOTT kamlot4 (kamlo´tt Weste; kàmmlått Dalin; kamlott´, äfv. kam´- WoJ (1891)), äv. KAMELOTT kam1elot4 (kamelo´tt Weste), r. l. m. (FörtHertJohLösegend. 1563, s. 55, osv.) l. n. (BtFinlH 3: 138 (1541) osv.); best. -en, ss. n. -et; pl. (om olika slag av tyget i fråga) -er.
Ordformer
(i ä. tid ofta skrivet cam-. — kam(m)elott (cam-; -ot, -otth, -ådt, -åt, -ått) 1543—1933. kamlott (cam-; -ot, -oth, -otth, -odt, -åt, -ått, -ååth) 1536 osv. kamblott (camb-; -ot, -odt) 1549—1659. cam(m)elatt (-adt, -at) 1545—1694. kamlatt (cam-; -adt, -at) 1543—1700. camblat 1548—1689. camlet 1541. chamlat 1710. skamelot 1538)
Etymologi
[jfr t. kamelott, eng. camlet; av fr. camelot (ffr. äv. chamelot), vilket av gammalt uppfattats ss. en avledning av fr. chameau (ffr. camel, chamel), kamel, med bet.: tyg av kamelhår; sannolikare förefaller dock, att ordet (som anslutits till chameau) utgör ett lån av arab. khamlat (kanske snarast av pl.-formen kham(a)lāt), luddigt gethårs- l. ylletyg, till khaml, lugg, lo. Jfr A. Kluyver i VerslagMededeelAkWet(Amsterdam) Letterk. IV. 3: 271 ff. (1899). — Beträffande formerna chamlat o. skamelot jfr ffr. chamelot, ä. t. scham(e)lot]
urspr. namn på ett kostbart, sannol. av kamelgarn (angoraull) tillvärkat tyg från levanten; sedermera om ett glansigt, stundom vattrat l. mönstrat, vanl. tvåskäftat tyg av kamelgarn l. kamelgarn o. silke l. av hårdt tvinnat kamgarn, stundom blandat med silke, bomulls- l. linnegarn. TullbSthm 1536, s. 66 a. (Lat.) Undulata (eg.: vattrat tyg) .. (sv.) skamelot. VarRerV 19 (1538). Man (skall) lathe them (som skola utskickas till Ryssland) bekomme så mykit sidentygh .., anthen kamlot eller annedt, som the kunne lathe göre sigh tiänlige cläder utaff till then rese. G1R 26: 561 (1556). (Präst-)hustrur (böra) till kjortlar .. allrahögst bruka sidengrofgrönt, kamlot eller godt kläde. KyrkohÅ 1914, s. 203 (1643). 2RARP 6: 552 (1731; uppräknat bland vid Barnängens ”manufakturvärk” tillvärkade ylletyger). Surtuter af grått kamlott med knappar af samma tyg. KonstNyhMag. 3: 4 (1820). NJournD 1860, s. 95. 2UB 4: 287 (1899). En fruntimmerssalopp af rutig kamlott från 1840-talet. RedNordM 1917, s. 17. Kjellin (1927). — jfr GYLLEN-, SIDEN-, YLLE(N)-KAMLOTT.
Anm. I källor från ä. tid påträffas förb. cam(e)lot (camelat, camlat, camblat) Holland (Hollan, Hållan), ngn gg de Holland l. d'Holland [efter ä. fr. camelot de Holland], ävensom ssgr i vilka denna förb. ingår ss. första led. BoupptSthm 1667, s. 1043. Jacka och byxor af swart Camlat Hollandh. Därs. 1676, s. 1327 b. 1 Camblat Hållans Kappa. Därs. 1679, s. 1201 b. 1 Camblat de Hollans kass Jacka. Därs. 1684, s. 314 b.
Ssgr: A: KAMLOTT-KAPPA, -KLÄNNING, se B. —
-KAPPA. (kamlott- 1900 osv. kamlotts- 1670 osv.) BoupptSthm 1670, s. 483. En mängd vagnar och madamer i hufvor och kamlottskappor. Wingård Minn. 8: 11 (1848). En herre i grå kamlottskappa. Lundgren Res. 38 (c. 1865). Högberg Vred. 3: 5 (1906). —
-KJORTEL. HH 1: 22 (1543). En rödh camlots kiortel, besatt med swart sammet. FörtHertJohLösegend. 1563, s. 67. Carlén Rosen 511 (1842). —
-KLÄNNING. (kamlott- 1900. kamlotts- 1640 osv.) Linc. (1640; under cymatilis). 1. svart Kammelotts Klänning. BoupptVäxjö 1852. Tamm SammansOrd 85 (1900). —
-KRAGE. SthmTb. 1552, s. 307 a. En Swartt kamblotz kraghe besätt med swartt sametth och vnderfodrat med mårdar. HH 2: 35 (1553). —
-PÄLS. BoupptVäxjö 1752. En brun Kammelotts päls, fordrad med Siberiska Lamskin. LdVSkr. 1802—03, s. 343. —
-VÄVARE. Ylle-tygs- och Camlotts jämte Parcums-Tröye-Mösse- och Strumpe-Väfvare .. höra under Hall-Rättens Jurisdiction. PH 2: 1499 (1739).
Spoiler title
Spoiler content