publicerad: 1935
KANTRO kantrω4, adv.
Ordformer
(kan tro (skrivet ss. två ord) 1669—1876. kantro (sammanskrivet) 1861 osv.)
1) (†) det är troligt l. möjligt att (osv.). Till hustru Segridz budh, swarade Joseph. Kan tro then som tager thet ena, han må och taga thz andra. VDP 1669, s. 200.
2) (ngt vard.) kantänka (se d. o. 3). Hvar äro de som klagat inför kungen, / Att jag, kan tro, är bister och fiendtlig? Hagberg Shaksp. 5: 156 (1848). Nu skall det tasslas, kantro! med besked. Sturzen-Becker 3: 77 (1861). Högberg Utböl. 2: 94 (1912).
Spoiler title
Spoiler content