SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1935  
KARMELITAN, m.; anträffat bl. i pl. -er.
Etymologi
[jfr it. carmelitano, avledn. av carmelita (se KARMELIT, sbst.1)]
(†) karmelit (se KARMELIT, sbst.1 2). ACelsius (1734) i SvBrIt. 2: 33.
Ssg (†): KARMELITAN-KLOSTER. karmelitkloster. KKD 2: 21 (1704).
Spoiler title
Spoiler content