SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1935  
KARMOSERA kar1mose4ra l. -må- l. -mω-, i Sveal. äv. -e3ra2, äv. KARMOASERA -mωa- l. -måa-, äv. KARMUSERA -mu- l. -mɯ-, förr äv. KARMISERA, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING.
Ordformer
(carmis- 1709c. 1780. karmoas- 1932. carmois- 17941808. karmos- (car-) 18211900. karmus (car-) 18211897)
Etymologi
[av ovisst urspr.; möjl. en med anslutning till KARMOSIN (urspr. på skämt) bildad avledn. till KARM; jfr det sannol. från sv. lånade t. karmo(i)sieren (-mus-)]
(i fackspr.) infatta (större ädelsten) inom en krets av mindre ädelstenar; äv. med avs. på porträtt o. d.: omgiva (porträtt o. d.) med en ram l. krans av mindre ädelstenar; äv. med avs. på smycke o. d.: pryda med en större ädelsten omgiven av ett antal mindre sådana; ofta med av prep. med, förr äv. av inledd bestämning angivande de mindre ädelstenar som placeras rundt omkring en större ädelsten osv. AuktionsförtRArk. 1709. En Saphir-Ring, carmiserad med femton små Brillanter. 3Saml. 2: 135 (1763). En vacker rund gulddosa med Hans Maj:ts portrait, carmiseradt af brillanter. GJEhrensvärd Dagb. 1: 138 (1776). Gynther ConvHlex. (1846). TySvO 1236 (1932). — särsk. ss. vbalsbst. -ing, konkret, om sådan infattning (se INFATTNING, sbst.2 1 a) som användes vid karmosering. Wrangel TessPal. 33 (i handl. fr. 1735). MeddSlöjdF 1897, 1: 80. 1 rosett med 1 stor briljant i midten; 17 större och mindre dito i 2:ne karmoseringar. RiksdRevStatsv. 1900, s. 235.
Spoiler title
Spoiler content