SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1935  
KAS, sbst.2, r. l. m. l. f.; pl. -er (Dahlstierna).
Etymologi
[sv. dial. kas, kåse; etymol. identiskt med KASE I 3 eller elliptiskt för KAS-LAND (se KASA, v.1 ssgr); jfr nor. kos, hög, samling av fällda träd l. buskar för svedjande, jordstycke som gödslats med askan efter avbrända träd o. buskar]
(†) svedjeland. De gäta sine Fåhr bort på de gröne Kaser. Dahlstierna (SVS) 46 (1691). Höstsäd, som till stor del utsås på svedjeland, eller så kallad kas. LfF 1845, s. 313.
Spoiler title
Spoiler content