[jfr d. katolik, t. katholik, eng. catholic, fr. catholique; av senlat. catholicus, substantivering av lat. catholicus, adj. (se KATOLSK)]
anhängare av den katolska läran; medlem av den katolska kyrkan; utan närmare bestämning vanl. i fråga om den romersk-katolska läran resp. kyrkan; jfr PAPIST.The Catholikers egensinniga mening är, at (osv.). Swedberg Schibb. 88(1716). (Drottning Kristina) dog i Rom som Catholik år 1689. Regnér Begr. 173(1793). De gamla katolikerna dyrkade olyckan, modet, sjelfförsakelsen. Strindberg NRik. 120(1882). Katolikernas (i England) emancipationsakt. 2NF 7: 466(1907). — jfr GAMMAL-, KRYPTO-KATOLIK.
Ssg: KATOLIK-DAG. (i fråga om utländska, i sht tyska förh.) GHT 1895, nr 201 A, s. 1. Katolikdagar .., möten af katoliker för öfverläggning i religiösa, vetenskapliga och sociala frågor (m. m.). 2NF(1910).
