publicerad: 1935
KAUTSCHUK ka͡u4tʃuk, äv. ka͡ω4-, äv. 32, r. l. m. ((†) n. Berzelius Kemi 5: 1181 (1828), UB 5: 419 (1874)); best. -en; pl. (i bet. 2) -ar (SDS 1907, nr 251 B, s. 4, Östergren (1929)); äv. (numera bl. i bet. 2) KAUTSCHA -tʃa l. 32, r. l. f.; best. -an; pl. -or; förr äv. KAUTSCHU, r. l. m.
Ordformer
(caotchou 1815. caout(s)chouc (-ouk), caoutschuk 1798—1845. kautschu (-sju) 1832—1885. kautschu(c)k (cau-, -sjuk, -chuk, -schuc) 1757 osv. kautscha 1803 (i bet. 1)—1929 (i bet. 2))
Etymologi
[liksom t. kautschuk, eng. caoutchouc, av fr. caoutchouc (uttalat utan hörbart -c), av indianskt (Peru) cahuchu; jfr span. caucho. Formen kautscha torde vara en försvenskad form med anslutning till feminina sbst. på -a; jfr KARUTSCHA]
1) (i sht i fackspr.) ämne som framställes av mjölksaften hos vissa tropiska växter o. som på grund av sin elasticitet, ogenomtränglighet för vatten, isoleringsförmåga gentemot elektricitet m. m. användes för en mängd tekniska ändamål; gummi (se d. o. 2); äv. om på syntetisk väg framställt kautschukliknande ämne. Horniserad, vulkaniserad kautschuk. Syntetisk kautschuk. SvMerc. 2: 540 (1757). Cautschuk eller så kalladt gummi elasticum. Berzelius ÅrsbVetA 1823, s. 121. Dinappar af ren kautschuk att kränga på flaskhalsar. FarmT 1869, s. 47. När (mjölk-)saften .. är insamlad, blir nästa arbete att förvandla den till kautschuk, vilket sker genom dess koagulering. Sörlin Kautschuk. 18 (1928). — jfr BÄRG-, RÅ-, TUGG-KAUTSCHUK m. fl.
2) föremål av kautschuk (i bet. 1); nästan bl. (vard. i vissa trakter, i sht i skolspr.) om radergummi, ”gummi” (se d. o. 3); jfr KARUTSCHA. Richard .. håller ett papper i handen, blyertspenna och kautscha. Almqvist Amor. 29 (1839). Du gaf mig (ss. barn) en glasflaska och en kautschuk (dvs. gumminapp) i munnen. Strindberg Kamm. 4: 68 (1907). Östergren (1929).
3) tandtekn. elliptiskt för KAUTSCHUK-ARBETE. Tandtekniker, fullt kunnig i kautschuk. SvD(A) 1931, nr 40, s. 18. Därs. 1933, nr 240, s. 22.
Ssgr (till 1; i sht i fackspr.): A: KAUTSCHUK-ARBETE~020, äv. ~200. (kautschuk- 1929 osv. kautschuks- 1915) särsk. tandtekn. om arbete i kautschuk; äv. konkret. DN 1915, nr 306 A, s. 15. SvD(A) 1931, nr 40, s. 18. —
-BAND. (kautschuk- 1879—1924. kautschuks- 1901) (numera nästan bl. tekn.) band av kautschuk, gummiband. Hubendick FlickLek. 257 (1879). (Strumpebanden under 1870-talet) voro av kautschukband, röda, blå eller randiga, och försedda med blanka knäppen. Linder Tid. 109 (1924). —
-BOLL. (kautschuk- 1905 osv. kautschuks- 1871) gummiboll; numera i sht i vittert spr., vanl. i jämförelser. (Gastarna på kyrkogården) hoppade öfver grafstenarne likt kautschuksbollar. Backman Dickens Pickw. 1: 463 (1871). 2NF 3: 1016 (1905). Holzhausen SkNov. 21 (1925). —
-FABRIK. (kautschuk- 1885 osv. kautschuks- 1875—1886) (numera mindre br.) fabrik där varor av kautschuk tillvärkas, gummifabrik. Wieselgren GDag. 186 (1875, 1901). Guttaperka- och kautschukfabrik. SvD(A) 1919, nr 335 A, s. 2. —
-FERNISSA, r. l. f. (kautschuk- 1833 osv. kautschuks- 1832—1877) tekn. fernissa beredd gm lösning av kautschuk, kautschuklack. Åkerman KemTechn. 2: 269 (1832). Kjellin 304 (1927). —
-FLASKA. (kautschuk- 1874 osv. kautschuks- 1818—1828) (i fackspr.) om de flaskliknande, ihåliga klumpar av kautschuk som förr utgjorde den form vari kautschuken förekom i handeln. Berzelius Kemi 3: 332 (1818). De i handeln förekommande kautsjuflaskorna, äfven kallade negerhufvuden. UB 5: 424 (1874). —
-GALOSCH. (kautschuk- 1843—1900. kautschuks- 1877) (†) gummigalosch. Knorring Förh. 1: 129 (1843). TT 1877, s. 67. SAOL (1900). —
-HÄFTA, r. l. f. (kautschuk- 1922 osv. kautschuks- 1916) farm. kautschukhäftplåster. SFS 1916, s. 1150. —
-HÄFTPLÅSTER~020. farm. häftplåster med tillsats av kautschuk; särsk. i uttr. utbredt kautschukhäftplåster. SvFarm. 327 (1908). —
-KAPPA, r. l. f. (kautschuk- 1843. kautschuks- 1840—1904) (numera föga br.) kappa av kautschuktyg; gummikappa. KrigVAH 1840, s. 64. Knorring Förh. 2: 394 (1843). Under senare delen af 1830-talet kommo kautschukskappor i bruk och begagnades i synnerhet i regnväder, men luktade illa och befunnos hälsofarliga. Lundin StockhMinn. 1: 92 (1904). —
-LACK. kautschukfernissa. —
-LÖSNING. i sht konkret: lösning av kautschuk l. med kautschuk ss. huvudingrediens. AHB 39: 50 (1870). TurÅ 1912, s. 287. —
-MASSA. (kautschuk- 1845 osv. kautschuks- 1877) massa som består av kautschuk; äv.: massa med kautschuk ss. huvudingrediens. Wikström ÅrsbVetA 1845—48, s. 215. De plåster, i hvilka grundlaget utgöres af kautschukmassa. Ahlberg FarmT 207 (1899). —
-MJÖLK. (kautschuk- 1891 osv. kautschuks- 1828—1836) vegetabilisk mjölksaft varav kautschuk beredes. Berzelius Kemi 5: 598 (1828). Jönsson Gagnv. 349 (1910). —
-PACKNING. (kautschuk- 1878 osv. kautschuks- 1882) tekn. i maskiner, kärl o. d. använd packning av kautschuk. TT 1878, s. 118. Auerbach (1909). —
-PARAGRAF. [jfr t. kautschukparagraph] (vard.) om lagparagraf som innehåller mycket tänjbara bestämmelser. NF 15: 122 (1890; i fråga om spanska förh.). Örne KoopSamhällssyn 174 (1918). AB(C) 1929, nr 101, s. 1. ÖgCorr. 1931, nr 77, s. 3. —
-PLANTAGE. plantage för odling av växter av vilkas mjölksaft kautschuk beredes, gummiplantage. KemT 1910, s. 91. —
-REM. (kautschuk- 1890 osv. kautschuks- 1877) särsk. om drivrem av kautschuk. Kautschuksremmar förekomma med eller utan väfinlägg. TT 1877, s. 66. —
-SAFT. (kautschuk- 1839 osv. kautschuks- 1832—1837) om mjölksaft varav kautschuk beredes. Åkerman KemTechn. 2: 275 (1832). NF 1: 1293 (1876). —
-SKODON. (kautschuks-) skodon av kautschuk (gummi). SFS 1911, nr 80, s. 80. Tulltaxa 1933, s. 294. —
-SLANG. (kautschuk- 1883 osv. kautschuks- 1877) gummislang. Kautschuksslangar förekomma såväl med som utan väfinlägg. TT 1877, s. 66. 2NF 25: 1411 (1917). —
-SPÄCK. (i fackspr.) visst slags sekunda kautschuk som föres i handeln i tjocka skivor; jfr GUMMI-FLÄSK, GUMMI-SPÄCK, SPÄCK-GUMMI. Åstrand 1: 339 (1855). Nisbeth 802 (1868). —
-SVAMP. (kautschuk- 1900. kautschuks- 1877) (föga br.) gummisvamp. TT 1877, s. 68. 2UB 8: 608 (1900). —
-TRÅD. (kautschuk- 1893 osv. kautschuks- 1836—1911) av kautschuk tillvärkad tråd. Pasch ÅrsbVetA 1836, s. 73. Kautschukstråd för tillverkning af elastiska väfnader. SFS 1911, nr 80, s. 79. —
-TRÄD. (kautschuk- 1831 osv. kautschuks- 1832—1890) träd av vars mjölksaft kautschuk beredes; särsk. dels om trädet Siphonia elastica Pers. (Hevea guyanensis Aubl.), dels i uttr. ostindiskt kautschukträd, om trädet Ficus elastica Roxb., gummifikonträd (jfr FIKUS). Wikström ÅrsbVetA 1831, s. 136 (om Siphonia elastica Pers.). 2NF 8: 155 (1907; om Ficus elastica Roxb.). Sörlin Kautschuk. 20 (1928). —
-TYG. (kautschuk- 1840—1895. kautschuks- 1840 —c. 1880) (numera mindre br.) tyg tillvärkat av l. impregnerat med kautschuk, gummityg. Mörkblå Surtout af Cautchuk-tyg. MagKonst 1840, s. 190. Det .. (genom utvalsning av tunna plattor av kautschuk på väv) erhållna kautschukstyget. TT 1877, s. 67. Därs. 1895, K. s. 41. —
-VALS; pl. -ar. (kautschuk- 1881 osv. kautschuks- 1881) TT 1881, s. 92. Malmberg Amatörfotogr. 34 (1905). —
-VARA, r. l. f. (kautschuk- 1885 osv. kautschuks- 1911—1916) av kautschuk (helt l. delvis) framställd vara; i sht i pl. AHB 123: 80 (1885). SFS 1918, s. 1947. —
-VÄXT. växt som alstrar mjölksaft varav kautschuk beredes; jfr -TRÄD. Verd. 1891, s. 149. 3NF (1929).
B (mindre br.): KAUTSCHUKS-ARBETE, se A. —
-BAND, -BOLL, -FABRIK, -FERNISSA, -FLASKA, -GALOSCH, -HÄFTA, -KAPPA, -MASSA, -MJÖLK, -PACKNING, -REM, -RING, -RÖR, -SAFT, -SKODON, -SLANG, -STÖVEL, -SVAMP, -TRÅD, -TRÄD, -TYG, -VALS, -VARA, se A.
Spoiler title
Spoiler content