SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1935  
KILLING ɟil3iŋ2, sbst.1, m. l. r. (Lind (1749) osv.) ((†) f. Möller (1790, 1807), Björkman (1889), LoW (1911; jämte m. o. r.)); best. -en; pl. -ar (1Mos. 27: 9 (Bib. 1541) osv.) ((†) -er RA 1: 248 (1539), BOlavi 40 a (1578)).
Ordformer
(ked(h)ling 1538—1739. keling 1539. k(i)elling 1547—1860 (: Kellinge-Foder). kidling 1547—1891. killing(h) 1549 (: Killinge skin). 1603 osv. killinge 1758)
Etymologi
[fsv. kiþlinger, motsv. nor. kidling, isl. kiðlingr; avledn. av KID; jfr KILLA, v.1, KILLE, sbst.1]
1) unge av get l., allmännare, av djur hörande till getsläktet; kid; stundom äv. om unge av antilop l. av vissa hjortdjur. VarRerV 51 (1538). Gack bort til hiorden, och hemta migh twå godha kedhlingar. 1Mos. 27: 9 (Bib. 1541). Små, qvicka Killingar på .. bärget bette. Kolmodin QvSp. 2: 246 (1750). Rågeten föder vanligen i Maj 1, ofta 2:ne, och någon gång 3:ne ungar eller killingar. Lilljeborg Däggdj. 814 (1874). SvUppslB (1933). — jfr BOCK-, GET-KILLING. — särsk. (skämts. l. föraktligt) bildl., om (ung) pojke l. flicka. Ännu är han ju bara ett barn, en liten sångfågel, .. en killing, som skalar omkring i backarna. Roos OsynlVäg. 280 (1903). Skall du säga mig det, killing? Högberg Fåg. 119 (1912). jfr: Nu begynte vår kyckling få kam och sporrar. En gång kom han ut ibland pullorna och ville göra sig nog bekanter. Å vet hut din killinge, sade Nicka, det tjenar intet gåssar löpa med skägg. Sahlstedt SagTupp. 16 (1758). — jfr SNOR-KILLING.
2) [efter lat. Hædi, gr. Ἔριφοι, killingarna] (numera bl. tillf.) astr. i pl. best., benämning på de två undre av tre små stjärnor som bilda en spetsvinklig triangel icke långt från Capella (”Geten”) i stjärnbilden Kusken; äv. om alla tre dessa stjärnor; jfr BOCK, sbst.1 I 3, KID 1 slutet. Rålamb 4: 6 (1690). Bleibtreu Stjernh. 32 (1824). SvD(A) 1935, nr 270, s. 8.
Ssgr (till 1): A: KILLING-BLOMMA, r. l. f. (killing- c. 1870 osv. killinge- 1745—1824. killings- 1757) (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) växten Anemone hepatica Lin. (som blommar vid den tid då getterna få killingar); blåsippa. Linné Gothl. 237 (1745). Wiström VäxtnDal. 6 (1907; fr. Lima). —
-BLOMSTER. (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) = -BLOMMA. Aspelin Fl. 34 (1749). —
-FODER. (killinge- (kellinge-) 1860. killings- 1578) foder av killingskinn. TullbSthm 9/7 1578. UpsP 1860, nr 100, s. 4. —
-FÄLL. (killing- 1918 osv. killinge- 1788. killings- 1674—1927) fäll av killingskinn. BoupptSthm 1674, s. 99 a. Drängen somnar på julehalm / och tärnan i killingsfäll. Karlfeldt Hösth. 76 (1927). —
-HUD. Ekenberg (o. Landin) 410 (1891). —
-KÖTT. (killing- 1884 osv. killinge- 1578—1642. killings- 1749—1910) [y. fsv. kidhlinga kiöt (PMånsson 277)] BOlavi 40 a (1578). Ahrenberg Männ. 5: 59 (1910). —
-SKINN. (killing- 1676 osv. killinga- 1638. killinge- 1549—1749. killings- 1885—1921) [fsv. kidhlinga skin] TullbSthm 3/8 1549. Hagdahl DBäst. 163 (1885). KatalÅhlénHolm 1916, s. 54. —
-STEK, r. l. f. (killing- 1891 osv. killings- 1910) kok. WoJ (1891).
B [fsv. kidhlinga-] (†): KILLINGA-SKINN, se A.
C (†): KILLINGE-BLOMMA, -FODER, -FÄLL, -KÖTT, -SKINN, se A.
D (numera föga br.): KILLINGS-BLOMMA, -FODER, -FÄLL, -KÖTT, -SKINN, -STEK, se A.
Spoiler title
Spoiler content