SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1936  
KLACKERI, n.
Etymologi
[jfr d. klakkeri, dålig skrift; besläktat med KLACK, sbst.1, o. KLACKA, v.2]
(†) fuskvärk. Taltes åther om befästande af hampnen, och mente H. K. M:tt vara bättre att läggia där ett realt och defensabelt värck än ett klackerij, som där illa är att maintenera. RP 11: 470 (1646).
Spoiler title