SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1936  
KLACKA, v.2
Etymologi
[sv. dial. klacka, smälla, bulta; jfr nt. klacken, slå, smälla, o. KLACK, sbst.1 — Jfr KLACKARE, sbst.2]
(†) bulta, klappa, smälla. Schultze Ordb. 2282 (c. 1755).
Spoiler title
Spoiler content