SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1936  
KLADD klad4, sbst.2, r. l. m.; best. -en; pl. -ar.
Etymologi
[sv. dial. kladd, degklimp m. m.; jfr nor. kladd, klump, nt. kladde, smuts, smörja, mnl. kladde, smuts, smörja, holl. klad, slemklump, fläck, klick m. m.; biform till KLATT. — Jfr KLADD, sbst.3, KLADDA, v.1—2]
(numera bl. vard.) klick l. klimp l. klump (särsk. av ngt smetigt l. klibbigt ämne); fläck (av färg l. smuts o. d.). Spegel 614 (1712). Lindfors (1815; med hänv. till fläck). Ljunggren Est. 2: 307 (1860; om färgklick). En kladd smör. Wranér BrokBild. 122 (1889). (Pojken satt o. spottade.) Med vissa mellanrum .. kom det en liten kladd, som sade smack i golfvet. Norlind Hell 2: 42 (1913). Östergren (1930). (†) Stenen .. hafwer hwarken Hufwud eller Stiert ther medh han kan skadha, Så gör han thet lel medh sin kladds hela Tyngd. Bureus NordlL 137 (1644). — jfr FLUGU-, FÄRG-, SMUTS-, SPOTT-KLADD m. fl. — särsk.
a) [jfr motsv. anv. av d. klat, holl. klad] (†) klump l. tofs av hoptovat hår l. hoptovad ull; hårtofs, hårtuss. Twå dynor, förfylte med kladdar. KyrkohÅ 1920—21, s. 262 (1544); möjl. till b. (I himmelen) skole wara köffware (dvs. knähundar) och hwalpar, hwilkes hwdh eller skinn skole wara aff guld, och håren och kladdarne ädelstenar. Ernhoffer Ench. 72 a (1591).
b) (†) i allmännare anv.: klut, trasa; äv. i uttr. osa i kladdarna, ”osa i klutarna” o. d. The hadhe sine wagner så smell full ladd, / Och stoppet full hwarie kladd. Hund E14 214 (1605). Man .. stod på vippen att röka ut de der räfvarna (dvs. besättningen på ett fäste) ur kulan, dit de dragit sig tillbaka sen det började osa i kladdarne af de itända utanverken. Börjesson E14Son 130 (1847).
c) (†) bildl.: smolk. Frija medh hast, wärier åtherkast .. (dvs.) När frijerij drags på långbäncken, så kommer dher lätteligen en kladd vthi. Grubb 215 (1665).
Spoiler title
Spoiler content