SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1936  
KLAPP klap4, sbst.1, r. l. m.; best. -en; pl. -ar.
Etymologi
[jfr d. klap; av nt. (t.) klappe (jfr holl. klap); eg.: föremål (som är fäst vid ett annat o.) som gm att röras upp o. ned l. fram o. tillbaka frambringar ett smällande ljud; till klappen, slå, smälla (jfr KLAPPA, v. 7); jfr KLAFF, sbst.1 o. KLAPPA, sbst.]
1) klaff; lucka o. d.
a) (numera bl. i tekniskt fackspr., mindre br.) klaff, lucka, ventil. Stiernhielm Arch. D 2 a (1644). En ventil (på en sugpump) är ej annat än en Klapp eller Lucka. Triewald Förel. 2: 150 (1729, 1736). Hülphers Mus. 206 (1773). JernkA 1829, Bih. s. 122.
b) (†) klaff, uppslag o. d. (av tyg l. läder på dräkt, huvudbonad, skodon o. d.); byxlucka. KKD 5: 63 (1710; i fråga om huvudbonad). Böxor af godt Bockskin eller Renshud, med klapp. PH 6: 4083 (1756). Jensen Mickiewicz 176 (1898). — jfr HAND-, LÄDERHÖLSTER-KLAPP.
c) (†) klaffsits; jfr KLAFF, sbst.1 4 c. VDAkt. 1752, nr 88.
2) [jfr motsv. anv. av holl. klap] (i fackspr.) kvarnklapp, kvarnleka. ArbB 16 (1887). — jfr KVARN-KLAPP.
3) [jfr t. klappe, fallucka, falldörr] (†) om underjordiskt rum försett med en täckande fallucka l. falldörr (eg. om själva falluckan l. falldörren). Kurck Lefn. 124 (1705). Därs. 144.
Ssg (jfr ssgrna under KLAPPA, v.): (1 a) -VENTIL. [jfr d. klapventil; efter t. klappenventil] tekn. klaffventil. JernkA 1863, s. 188. SFS 1904, nr 32, s. 14.
Spoiler title
Spoiler content