publicerad: 1936
KLÄDSEL klä4dsel l. kläd4sel, äv. klät4sel (klä´dsel Weste; klä´dds'l Dalin), r. l. m. l. f. (m. Nordforss (1805), Dalin (1852); f. Berndtson (1880), LoW (1911; jämte r.)); best. -n ((†) -slen Wallquist EcclSaml. 1—4: 539 (1790)); pl. (i konkret bet.) klädslar32 (Carlén Ensl. 1: 207 (1846) osv.).
Ordformer
(klädsel(l) 1723 osv. klädzel 1744. klässel 1774 (: stolklässel))
Etymologi
[jfr nor. klædsel, d. klædsel (sannol. lån från sv. l. nor.)]
vbalsbst. till KLÄDA.
a) abstr.: handling(en) att kläda ngn l. sig. Hjälpa ngn med klädseln. Han håller just på med sin klädsel. Nordforss (1805). Hennes (dvs. drottning Kristinas) klädsel upptog icke en fjerdedels timma på dagen, hennes sömn icke mer än fem timmar. Ekelund 1FädH II. 1: 204 (1830). Hvad vill man göra t. ex. med en ung flicka, som alldeles går upp i intresset för sin klädsel. Rudin OrdUngd. 1: 67 (1889, 1894); jfr b. Östergren (1930). — särsk. (föga br.) i uttr. göra sin klädsel, göra sin toalett. Jag har en timmes ledighet, för att göra min klädsel. Rydberg Frib. 204 (1877; uppl. 1857, 1866: göra min toalett).
b) konkretare: sätt att kläda sig; sätt varpå ngn är klädd; äv.: slag av kläder, klädedräkt; äv. (numera föga br.) i rent konkret anv.: sammanfattningen av de klädespersedlar vari man är klädd (l. vari man skall kläda sig), dräkt, kläder. Ordna sin klädsel. Snygg, vårdad klädsel. Klädsel: högtidsdräkt (på bjudningskort o. d.). Wallquist EcclSaml. 1—4: 539 (1790). Min Mor, vacker som en dag, oändligen god, charmant i sin klädsel. Bellman 1: 9 (1794). Småsvenner inkomma med Gustafs klädsel. Ling Riksd. 22 (1817). Tant Elisabeth hade genast, ihågkommande sin mindre ordnade klädsel, förfogat sig i ett annat rum. Carlén Repr. 68 (1839). Om morgonen framtog .. (främlingen) ur ressäcken en klädsel med blanka soldatknappar. Heidenstam Karol. 2: 6 (1898). Hans klädsel var ljusgrå sommarkostym, hatt och handskar i samma färg. Hedberg Räkn. 7 (1932). — jfr BAL-, BRUD-, MORGON-, POJK-, SÖNDAGS-, VARDAGS-KLÄDSEL m. fl. — särsk. (numera knappast br.) i uttr. större klädsel, festligare klädsel, förr äv. full klädsel, festdräkt, högtidsdräkt, mindre klädsel, enklare klädsel. Bomulls-atlas (satin de coton) kallas et slags tyg, som Herrarne nyttja til Pantalonger, dock i synnerhet til mindre klädsel eller negligé. KonstNyhMag. 4: 8 (1821). Til förmiddags-klädsel nyttja .. (herrarna) aldrig juvels-bröstnålar, men deremot i sällskaps-kretsarne och full klädsel bör den vara en liten pil af brillanter. MagKonst 1823, s. 32. Ramsay Barnaår 2: 78 (1904).
3) till KLÄDA I 4 d; om klädande av hattar; vanl. konkret, om det varmed en hatt blivit klädd (l. skall klädas). Hoppe (1892). KatalÅhlénHolm 37: 33 (1916). — jfr BLOMSTER-, HATT-KLÄDSEL.
4) (i sht i fackspr.) till KLÄDA I 4 e: handling(en) att förse ngt med en beklädnad av tyg, skinn, metall, sten, trä o. d.; vanl. konkret: vad som användts l. är avsett till att kläda ngt med, betäckande lager, överdrag, beklädnad (se d. o. 3 b β). 2. st. Ländstolar med sydd klädzel. BoupptVäxjö 1744. Klädsel på master-, stängerråer och tackling, att hindra skamfilning. Uggla Skeppsb. SvEngLex. (1856). Betingsknektens öfverste ände, eller hufvud, är försedd med en klädsel af gjutet jern. NF 2: 412 (1877). Vagnens färg skall stå i harmoni med den inre klädseln och betjeningens livré. TIdr. 1882, s. 170. Till klädsel af murarne (på vågbrytaren) användes grå granit. TT 1900, Byggn. s. 20. SvRokoko 25 (1924). (†) En Klädsell Tryckte Tapeter och 8 våder löse. BoupptToftnäs 1723. — jfr INNER-, METALL-, MÖBEL-, PLÅT-, STOL-KLÄDSEL m. fl. — särsk.
a) skeppsb. beklädnad (av plankor l. bräder) på inre sidan av ett fartygsskrov, garnering (se d. o. b β α'). Fartygets längd uppmätes i rät linie längs öfverytan af mätningsdäcket från innerkant af klädseln vid sidan af förstäfven till innerkant af klädseln på midskeppsspegeltimret. SFS 1874, nr 39, s. 3. Därs. 1907, Bih. nr 50, s. 2.
b) sjöt. till KLÄDA I 4 e γ; om klädande av tågvirke; ofta konkret. Deleen (1829). Öhrvall Knut. 9 (1908).
(4) -PLÅT. (i fackspr.) plåt till beklädnad. TT 1900, Allm. s. 22. Det mellan pannplåten och den inre klädselplåten befintliga rummet bildar .. luftmanteln. Lundberg Lok. 54 (1902). —
(1) -SÄTT. (föga br.) sätt att kläda sig, klädsel, mod. Rydberg KultFörel. 6: 459 (1888). Dens. Nakenh. 5 (1895). —
(1) -TYCKE. (†) smak i fråga om klädsel, mod. De efter franska klädseltycket utpyntade pomaderade söndagssprättarne på Korso. Rydberg RomD 163 (1874, 1877). Därs. 18 (1877).
Spoiler title
Spoiler content