SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 2014  
VARDAG va4r~da1g l. 32 l. (vard.) va4rda, r. l. m.; best. -dagen va4r~da1gen l. 3~20 l. (vard.) -dan va4rdan; pl. -dagar va3r~da2gar l. 4~10.
Ordformer
(förr äv. hu-, hv-, hw-, w-)
Etymologi
[fsv. hvardagher; jfr d. hverdag; ssg av VAR, pron., o. DAG]
1) ss. förled i ssgr, betecknande att det som anges med efterleden pågår l. inträffar l. upprepas varje dag.
2) om veckodag som ej är söndag l. helgdag (numera vanl. ej heller lördag); äv. dels (numera företrädesvis i b) sammanfattande, om (veckans) alla sådana dagar, dels motsatt: fest- l. högtidsdag; jfr SÖCKEN, sbst., SÖCKENDAG. Schroderus Dict. 71 (c. 1635). Aldraförst är til weta, at de gamlas dagar woro .. delte uthi twenne sorter, nemligen: Hwardagar (de och eljest kallades Söcknedagar) och Hälgedagar. Dijkman AntEccl. 67 (1678, 1703). Min stackars man, han har då ett göra: / Om hvardag domare, på Söndagen prest / Och aldrig fri! Strindberg MOlof 47 (1878). Dräkter för hvardag eller festdag. 3SAH 23: 76 (1908). Ändå måste man äta mera mat en vardag, då man har tungt arbete, än en söndag, då man vilar sig. Bolin VFöda 369 (1934). Vi brukar vara uppe sent på vardagarna också. Flygt Verkan 249 (2004). — särsk.
a) i uttr. till (förr äv. i) vardags, på vardagar; äv. i utvidgad anv. (jfr b): vanligen l. normalt o. d.; jfr TILL I 8 b. Ett fullträngdt linneskåp .. / Med allt hvad man till helg, som hvardags, nånsin brukar. Leopold (SVS) I. 2. 1: 429 (1800). I Forsa (socken) var enligt uppgift olikheten mellan helgdags- och vardagsdräkt densamma som i Alfta, randig livstyckskjol i vardags, kjol och skörtlivstycke .. i helg. Rig 1933, s. 196. Där hängde över räcket en tätt packad samling av alla sorters existenser, som man till vardags sällan ser på däck. Ruin VälMött 26 (1938). Det porslin och husgeråd som han behövde till vardags fick plats på en brunbetsad stringhylla. Larsson BlodSpill. 169 (2005). Hon är till vardags kolumnist i Wall Street Journal. Livet40Ocens. 19 (2009).
b) i utvidgad l. bildl. anv., om alldaglig l. ordinär (o. mer l. mindre trivial l. glädjelös l. slitsam o. d.) tillvaro l. tid(rymd) o. d.; jfr SÖCKEN, sbst. a. När blef väl hvardan lång med sysslor och en vän? Franzén Skald. 4: 33 (1832). Inga särskilda fröjder eller sorger, endast jämngrå hvardag. Gripenberg Leino Kvinn. 42 (1911). För det mesta var det tung, bister vardag, då de ändlösa timmarna under svallet av gummans giftiga ord endast avbrötos av tunga vandringar från butik till butik. Oterdahl Skram 175 (1919). Jag längtar åter till min barndoms vardag på höstarna, då man fick vara inne. Den var ett långt och tonlöst enahanda. Silfverstolpe Vard. 51 (1926). Skillnaden mellan överflödande ceremoniös fest och torftig vardag. Ymer 1939, s. 228. Hur orkar man bo med barn varje dag? Så mycket vardag, så lite frihet. Berg Fotogr. 123 (2006).
Ssgr (i allm. till 2 (b)): VARDAGS-ANDE. särsk. (†) jfr ande VI 1 o. -själ. Den matta hwardags-ande som har wågat / På dessa ringa bräder ställa fram / Ett sådant storwerk! Hagberg Shaksp. 4: 3 (1848).
-ANSIKTE~020. (numera bl. tillf.) alldagligt l. vardagligt ansikte l. ansiktsuttryck; äv. om välbekant ansikte. 2Saml. 1: 37 (1712). En annan tid visade jag mig öfverallt, och man kallade mig ett hvardags-ansigte. Rademine Knigge 1: 30 (1804). Tomas betraktade honom förstulet. Hade han druckit? Han hade icke sitt hvardagsansikte. Söderberg Förvill. 157 (1895).
-ARBETE~020. arbete som utförs l. brukar utföras till vardags, vardagligt arbete. Giöra sig intet samwete at resa om sabbaterna; och med hwardags arbete .. (Gud) ohelga. Swedberg Dav. § 8 (1713). Hellre slitsamt vardagsarbete än hjältedater på slagfältet. 3SAH LXXXIV. 1: 30 (1976).
-BEHOV. om behov av ngt som hör till l. används i vardagen l. till vardags. EconA 1807, jan. s. 86. Sätesstugan har blivit två kamrar för familjens vardagsbehov, varvid köket flyttats ut till gavelkammarens plats. Beskow Bruksherrg. 73 (1954).
-BEKYMMER. bekymmer i l. som präglar vardagen; jfr dags-bekymmer. Koch GudVV 1: 52 (1916). Ibland tog Lotten ner gitarren från väggen och de sjöng och glömde kölden och vardagsbekymren. Fogelström DrömStad 107 (1960).
-BERÄTTELSE. (numera bl. tillf.) berättelse (se d. o. 4) med motiv ur vardagen; jfr -skildring. Hemlif på landet. En hvardagsberättelse. Hufvudstadsbl. 12/5 1872, s. 3.
-BESTICK. matbestick för vardagsbruk; jfr -servis. Näsström FornDSv. 1: 101 (1941). Finbestick och vardagsbestick. Sellerberg KonsumSoc. 59 (cit. fr. 1976).
-BESTYR. bestyr i vardagen; jfr -syssla o. alldags-bestyr. 2SAH 12: 434 (1827). Hon är mamma och yrkeskvinna med vardagsbestyr och glädjeämnen. Hon släpar kassar från matvaruaffären, lämnar och hämtar på dagis och skola. ICAKurir. 1987, nr 12, s. 2.
-BILD. bild (se bild, sbst.1 1 c) med motiv ur vardagen; äv. om skildring i skrift l. tal av scen l. episod o. d. ur vardagen (jfr bild, sbst.1 1 c ε). Snellman Gift. 1: 96 (1842). (Konstnären) Olof Fridsberg har förevigat grevinnan Tessin sittande vid skrivbordet i sitt kabinett, en förtjusande vardagsbild. Selling SvHerrg. 127 (1937). Den åskådliga skildringen .. ger samtidigt en tids- och vardagsbild av hans allmänmedicinska folkundervisning. Lychnos 197172, s. 51.
-BORD. särsk.: bord dukat med l. för måltid på vardag; ofta motsatt: festbord. Lenngren (SVS) 2: 431 (1795). Italiensk mat är uppskattad, variationsrik och charmig. Den dyker upp på både vardagsbord och fina festbord när det vill sig. GbgP 22/8 2012, s. 72.
-BRACKA. (†) jfr bracka 2 o. -själ. Fröding Eftersk. 1: 108 (1910).
-BROTT. vanligt l. i vardagliga situationer förekommande brott; jfr -våld. Fahlcrantz Schiller Fiesko 111 (1821). Polisen i Skåne är för dålig på att utreda vardagsbrott med rasistiska motiv. DN 23/7 1999, s. A5.
-BRUK. särsk.: bruk l. användning till vardags; särsk. i förb. med prep. för l. till. Linné Diet. 2: 116 (c. 1750). Serviser för vardagsbruk. Paulsson SvStad 1–2: 270 (1950).
-BRÖD. bröd som äts l. är avsett att ätas till vardags; i sht förr äv. i bildl. anv.; jfr -mat. Thet är icke nu mera nogot gemeent och huardagz brödh, vthan welsignat och helgat till itt Sacrament. KOF 1: 294 (1575). Medelpadboens hwardagsbröd bakas af korn och agnar. Fischerström 3: 366 (1787). Jag levde ju i en värld där överraskningen var vardagsbröd. Lidman Vällust 102 (1957).
-DETALJ. jfr detalj 6. Wester Meresjkovski Tolstoj o. Dostojevski 125 (1906). I ett avseende har diktaren lyckats: i sin avsikt att förläna stor betydelse åt enkla och små förhållanden, åt vardagsdetaljerna. Linder 4Decenn. 386 (1949).
-DRYCK. dryck som dricks l. är avsedd att drickas till vardags. Man .. lemnar ock hwarjom at betänka, om .. Théet är en hwar dags dryck! Hiorter Alm. 1746, s. 28; möjl. icke ssg. Den finare Bordeauxdrufvan (var) ingen hvardagsdryck. Crusenstolpe Mor. 3: 223 (1841). Flera utmärkta drycker som inte är ”vardagsdrycker” utan också i snävare mening ”festdrycker”. Motorför. 1955, nr 5, s. 27.
-DRÄKT. klädedräkt för vardagsbruk; ofta motsatt: helgdagsdräkt l. högtidsdräkt (jfr -kläder); äv. bildl. Ehrenadler Tel. 3 (1723). (Feghetens) simpla och tarfliga hvardagsdräkt är fruktan för människor, för deras omdömen och domar, deras ovänskap och hämnd. Billing Betr. 402 (1907). Paletå användes alltid till högtidsdräkt, men även till vardagsdräkt. Varulex. Beklädn. 180 (1945).
-DUK. bordsduk för vardagsbruk. BoupptSthm 1598. Våra dagars husmor dukar åt hela familjen på köksbordets vaxduk, som är lättskött och prisbillig och därför kommer som god etta bland vardagsdukarna. Form 1953, s. 192.
-ENKELHET~102, äv. ~200. (numera bl. tillf.) vardaglig enkelhet (se d. o. 3 b). Skildringen af den lilla bortgångna är förtjusande i sin hvardagsenkelhet och blidhet. 3SAH 24: 476 (1910).
-ERFARENHET. erfarenhet från vardagen; äv. konkretare; jfr alldags-erfarenhet. En teori blir plattare, kärnlösare och förlorar sitt behag för begreppet och inbillningskraften, ju mer den blott är ett aftryck af hvardags-erfarenheten. 2SAH 5: 312 (1810). Sent i säng, orolig och avbruten sömn .. är vardagserfarenheter som patienter i karriären berättar om för sina läkare. Johannisson MelankRum 174 (2009).
(1) -FEBER. (†) vardagsfrossa; jfr kvotidian-feber. BOlavi A 3 b (1578). Min hustru har j 19 weckor dragitz medh en häftig hwar dagz feber. ÅgerupArk. Brev 20/12 1692. Björkman (1889).
-FRAS. fras l. uttryck som tillhör vardagsspråket; särsk. om slentrianmässig sådan fras osv.; jfr -uttryck 2. Samtiden 1872, s. 37. Detta påstående är intet annat än en mer än vanligt omotiverad användning af en bland tidningsspråkets slitna hvardagsfraser. Hedin Tal 1: 518 (1882). Nyttiga vardagsfraser. TSvLärov. 1951, s. 245.
(1) -FROSSA. (vardag- 1749. vardags- 1713 osv.) (numera bl. i skildring av ä. förh.) om typ av malaria som gav dagligen återkommande feberattacker; jfr -feber, -kallsjuka, -skälva o. kvotidian-frossa. D. 9 (maj) Slapp iag fuller hwar dagz fråssen, men war så machtlöös at iag intet kunde stå på fötterne. HA 8: 345 (1713). Frossfebrarne hade nu som de föregående åren hos äldre i allmänhet typen af annandags och hos barn af hvardagsfrossa. Bergman Folksj. 195 (cit. fr. 1856).
-FÄRD. (†) uppträdande l. beteende till vardags; jfr färd 6. Jag njöt af att betrakta honom i hans väsen, hans uttryck, hans tal och hvardagsfärd. Bremer NVerld. 1: 178 (1853).
-FÖDA. vardagsmat. Kokadt Ris, Turkarnas vanliga hvardags-föda. Björnståhl Resa 5: 39 (1776). Den traditionella diet av vitt bröd med margarin, corned beef, sockrat te och kex som utgjorde vardagsfödan. Gaunt o. Löfgren MytSv. 56 (1984).
-FÖRETEELSE. till vardagen hörande företeelse, företeelse i vardagen; vanligt förekommande företeelse; jfr -ting. Frey 1850, s. 234. Man började efterspana naturens lagar .. i äpplets fall från trädet, i sandens refflor på hafsstranden och i andra dylika hvardagsföreteelser. Tegnér SprMakt 4 (1880). En kvinna, som uppställer en här på tio tusen man .., är ingen vardagsföreteelse i Sverige. Petri Ouchterlony 312 (1924).
-FÖRHÅLLANDE. vanl. i pl.: förhållanden i vardagen. Bolin Statsl. 1: 231 (1869). Om elevernas vardagsförhållanden utanför skolan vet man föga mera än intet. Samuelsson HALärovUpps. 191 (1952).
-FÖRSTÅND. om enkelt, naturligt förstånd, bondförstånd. Hammarsköld SvVitt. 2: 112 (1819). (Upplysningen) trodde att vetenskapen kunde bli var mans egendom, kunskapen skulle anpassas till det vanliga vardagsförståndet. Segerstedt Rosenstein 614 (1981).
-GLAS. dricksglas för vardagsbruk; i sht förr äv. koll.; jfr -servis. En serie godt hvardagsglas. 2NF 35: 1306 (1923). Vardagsglasen bör .. vara av sodaglas, men vid festliga tillfällen vill man gärna ha kristallglas. Form 1945, s. 28.
-GRANN. (†) finklädd på en vardag l. till vardags; jfr grann IV 2 a. Hwardagzgrann, är sällan grann, i. e. Dhen som alla dagar går hälgedags klädder, han blijr aldrig hållen för granner eller prydder. Grubb 351 (1665). Hembygden(Hfors) 1912, s. 47.
-GRÅ. grå (se d. o. 4) som vardagen. Angered-Strandberg NVärld. 44 (1898). Tungfotade, hårdslitna och vardagsgrå människoöden. SvLittTidskr. 1958, s. 11.
-GÄNGA. i pl., om vardagslunk; jfr gänga, sbst. 4. Det blir alltid fröjd i gränsmarkerna, när oroligheter bryta ut, så att man kommer ur hvardagsgängorna. Zilliacus Indiankr. 94 (1898).
-GÄRNING. Heidenstam Brev 227 (1924). Det trogna fyllandet av plikten också i en fattig vardagsgärning är jämte människokärleken värt sin lön i paradiset. SvLittTidskr. 1963, s. 22.
-GÄST. särsk.: frekvent l. regelbundet återkommande gäst; äv. bildl. BröllBesv. 430 (c. 1660; uppl. 1970). Hungern, deras hvardagsgäst. Almqvist Kap. 47 (1838). Efter faderns död .. bortslösade .. (han) sitt fädernearf, hvarefter han blef en hvardagsgäst på de sämre spelhusen. Blanche Band. 309 (1848).
-GÖRA. vardagssyssla. Scherping Cober 2: 11 (1737). Gräsklippning (på golfbanan) i slutet av januari är inte precis vardagsgöra. Sydsv. 25/1 2008, s. A12.
-GÖROMÅL~102, äv. ~200. vardagssyssla. NorrlS 1–6: 58 (1769). Hon .. har länge varit beroende av hjälp med städning och en rad andra praktiska vardagsgöromål. Hufvudstadsbl. 10/3 2003, s. 4.
-HISTORIA. historia (se d. o. II 6) med motiv ur vardagslivet (jfr -skildring); ngn gg äv. om ngt alldagligt l. vanligt förekommande (jfr historia II 7 a). En chör af 200 till 300 röster är .. (i Berlins musikaliska akademi) en hvardagshistorie. Snellman Tyskl. 383 (1842). Ni kan ju lätt tänka Er att den öfversvinneliga ton hvari jag nu är inne tar sig rent tokig ut i små hvardagshistorier. Lagerlöf Brev 1: 43 (1891).
-HORISONT. (numera bl. tillf.) jfr horisont 6. (Kontoristens mun tycktes) dra sig till förstulna grin öfver allt som låg utom den lilla sifferhjernans hvardagshorisont. Benedictsson Ber. 217 (1888).
-HUMÖR. om ngns humör sådant det visar sig i vardagen; jfr -lynne. Hans hvardagshumeur kommer att frånröfva dig hvarje minuts glädje. Adlersparre BrHustru 41 (1809). Ett besinningsfullt, blitt och humoristiskt vardags- och vänhumör. Isaksson o. Linder Wägner 2: 152 (1980).
-HÄNDELSE. händelse som inträffar l. inträffat under en vardag l. i vardagen; vanlig l. ordinär händelse. Agrell Maroco 2: 376 (1800, 1807). Ett furstebesök är ingen hvardagshändelse i Haparanda. Lundström Polcirk. 2 (1881). Hon är en fin naturskildrare och plockar lätt upp små, minnesvärda vardagshändelser. ICAKurir. 1988, nr 49, s. 4.
-ID. (numera mindre br.) möda l. flit i vardagen; jfr -möda. Swedberg Cat. 791 (1709). Hälsingeliv, det är glada fäbodfärder på lördagskvällar, det är dans på logar i ljusa sommarnätter, det är helgdagsfrid efter vardagsid. Fatab. 1941, s. 88. Östergren (1966).
-JACKA. (numera bl. tillf.) jacka för vardagsbruk; jfr -kläder. Ärmlös hvardagsjacka för unga flickor. Freja 1873, s. 13.
-JAG. jag (se d. o. II 2) som uppträder i vardagen. Det var som om han med de grofva kläderna aflagt sitt eget hvardagsjag. Lundegård Tit. 282 (1892). Dialogen mellan den frihetskrävande skalden och hans nyktert realistiska vardagsjag. Ek Kellgren 2: 216 (1980).
-JARGONG. i vardagen använd jargong (se d. o. 2); jfr -språk. LittT 1797, s. 13. (I Hj. Gullbergs) lyrik tonar tidens egnaste melodi i modulationer .. från vardagsjargong till psalmton, från enkel visa till fulltonig orkestersats. SvFolket 12: 182 (1940).
(1) -KALLSJUKA. (†) vardagsfrossa. För hwar dagz Kållesiuka. Skall man vplåta Lefwerådran på then högra arm. Månsson Åderlåt. 40 (1642).
-KLÄDD, p. adj. klädd i vardagskläder. Pantalonger af nankin nyttjas nu af alla Herrar, antingen de äro unga eller gamla, eleganta eller hvardagsklädde. KonstNyhMag. 1: 8 (1818).
-KLÄDE. (†) kläde (se d. o. II 1) för vardagsbruk. Til samma altare huardagz kledhe aff suartt gellerducsk. VgFmT III. 3–4: Bil. 2, s. 18 (1583).
-KLÄDER, pl. kläder för vardagsbruk; ofta motsatt: helgdagskläder l. söndagskläder; jfr -dräkt, -jacka, -klänning, -kostym, -plagg, -rock o. gång-kläder. RP 2: 89 (1631). Salarna fylls av en festklädd skara – ty ingen skall tro att de som kom var klädda i vardagskläder. Hartman NattLys. 77 (1951).
-KLÄDNING, se -klänning.
-KLÄDSEL. klädsel för vardagsbruk. Vid elden sutto två män, den ene klädd i Dagö-bornas halfbarbariska drägt, den andre i de svenska fiskarnes hvardagsklädsel. Strindberg SvÖ 1: 134 (1883).
-KLÄNNING, förr äv. -KLÄDNING. klänning för vardagsbruk; förr äv. om mansdräkt för vardagsbruk (jfr klänning 1); jfr -kläder. Slötz att .. (pager o. drängar) skole två hvardagzkledninger och een helgedagzkledningh åhrligen bekomma. RP 5: 240 (1635). En kavajklänning är lite festligare än vardagsklänningen och kan ersättas av byxdress i vissa sammanhang. Uddenberg Rätt 205 (1985).
-KOST. vardagsmat (jfr husmans-kost); äv. bildl. Lycka och Olycka är hwardagz kost. Grubb 476 (1665). För oss barn utbyttes den vanliga vardagskosten av hårt bröd och mjölk mot kaffe med smörgåsar och skorpor. MinnGPrästh. 5: 37 (1929).
-KOSTYM. kostym (se d. o. 4 c) för vardagsbruk; förr äv. om vardagsdräkt för damer; jfr -kläder. Till en hvardagskostym hör äfven förkläde, ett plagg, som dels ser hemtrefligt ut, dels skyddar klädningen. Hubendick FlickLek. 240 (1883). (Han) aktade sig väl för att låta ljuset falla på sin gamla blå vardagskostym. Krusenstjerna Fatt. 3: 347 (1937).
-KVÄLL. Swedberg Cat. B 3 b (1709). Vardagskvällens melodi är arbete .. och familjeumgänge i en oavbruten kedja från femdraget och till åttatiden, då ungarna kommit i säng. Form 1951, s. 34.
-LAG. vardag l. vardagsliv l. vardagstillvaro o. d.; särsk. (o. numera nästan bl.) i uttr. i (ngn gg äv. till) vardagslag, till vardags; jfr lag, sbst.3 10 b. Linné Sk. 119 (1751). Vi hade sällan hvardagslag; ty antingen beredde man sig på en bjudning, eller var der en bjudning, eller också ordnade man allt som kommit i olag under bjudningen. Wetterbergh Selln. 71 (1853). En annan och bättre värld än den man kände förut och ägde till hvardagslag. Hansson Kås. 11 (1897). En rufsig typ med stora tassar och vänlig blick, irish glen of imaal terrier. I vardagslag kallad glen. TioHundar 23 (2009).
-LEVNAD. (†) vardagsliv. Hülphers Norrl. 4: 374 (1779). Hvardagslefnaden gick sin gilla gång. Göthe Sergel 233 (1898).
-LIK. vardaglig; äv. substantiverat; jfr -mässig. Tingen i werlden blifwa för menniskorna alt för .. hwardagslika, och göra äfwen derföre alt för ringa intryck. Wulf Köppen 1: 69 (1799). Det synes som Ehrensvärds lycka skulle täflat med hans natur i en genialisk lyftning öfver det vanliga och hvardagslika. Franzén Minnest. 3: 166 (1833).
-LIV. liv (se d. o. I 3) l. tillvaro i vardagen l. på vardagar, alldagligt l. ordinärt (o. trivialt l. glädjelöst l. slitsamt) liv; jfr -lag, -levnad, -tillvaro o. dagligdags-liv. Phosph. 1810, s. 187. Dagen efter trettondagen återgick man till vardagslivets sysslor och enklare levnadssätt. Celander NordJul 1: 338 (1928). Det dagliga, ibland smått tråkiga vardagslivet. Berg Fotogr. 135 (2006).
-LUNK. om enformig vardagstillvaro; jfr lunk, sbst.2 2, o. -gänga. Strix 1904, nr 13, s. 2. Också i till synes hyfsade förhållanden är det så lätt att vardagslunken skiljer parterna åt, i stället för tvärtom. ICAKurir. 1988, nr 10, s. 11.
-LYCKA. lycka i vardagen. Hagberg Shaksp. 12: 127 (1851). Att ensam sitta på en balkong en måndag och i ro lyssna på radio är en svirrande vardagslycka. DN 5/6 1996, s. B11.
-LYNNE. vardagshumör (jfr lynne 3); äv. om temperament som visar sig i vardagen (jfr lynne 2). Lysander Almqvist 6 (1878). Återseendet med en gammal vän ute i staden hade stämt om Herman Vahlins hvardagslynne. Tavaststjerna Inföd. 1 (1887). En diktare har sitt hvardagslynne och sina hvardagsintressen, sorger och glädjeämnen, för honom egendomliga. Verd. 1889, s. 44.
-MAT. mat som äts l. är avsedd att ätas på vardagar l. till vardags; äv. bildl., om ngt ordinärt l. vanligt förekommande o. d.; jfr -bröd, -föda, -kost, -spis. Grubb 351 (1665). (Barnen) stanna i leken och se med stora, mörka ögon på den främmande hvite, en syn som icke är hvardagsmat hvar som helst i Tokio. Nyblom Österut 74 (1908). De flesta dagarna får vi nog äta oss mätta på vardagsmat som soppor, puddingar och grytor av kokt kött med rotfrukter. Kulturen 1996, s. 90.
-MIDDAG. middagsmåltid på vardag; stundom motsatt: söndagsmiddag l. festmiddag o. d.; jfr middag 2 o. -måltid. Biskop Franzén och Stats Sek(reterar)e Hartmansdorff hafva lofvat taga en hvardagsmiddag här i dag. 3SAH LIX. 3: 161 (1838). Även om man går på vardagsmiddag till släktingar kan man ju ha vett att ta en kavaj. Edqvist Musik 344 (1946).
-MILJÖ. miljö (se d. o. 4) i vardagen, vardaglig miljö. VetenskIDag 192 (1940). Allmänheten måste förmås att acceptera reklamen som ett legitimt påtryckningsmedel och ett tolerabelt inslag i vardagsmiljön. Lindqvist Reklam. 71 (1957).
-MORAL. moral i vardagen. Sundberg Farl. 17 (1873). Den folkliga vardagsmoralens uppfordrande maningar till den enskilde att göra rätt för sig. DN 16/10 2004, s. A4.
-MÅLTID~02 l. ~20. jfr -middag. LPetri ChrPina E 6 b (1572). Jag tycker om Grete Möllers skål. Den gör vardagsmåltiden festlig. Form 1950, s. 17.
-MÄNNISKA. människa i vardagen l. ss. privatperson; vanlig l. alldaglig (o. tråkig) människa; förr äv. närmande sig bet.: världsligt sinnad l. moraliskt lågtstående o. d. person (jfr -själ); jfr alldags-människa. Eurén Kotzebue Cora 3 (1794). Dessa hvardagsmänniskor, som med kallt hjerta deltaga i hvarje lidandes smärta. Hjärne DagDrabbn. 15 (1882). För öfrigt är jag en sannskyldig hvardagsmänniska, som talar om väder och vind, och regn och halka och, när jag är frisk, gärna deltager i harmlöst skratt och munterhet. CPWikner hos Kjellberg Wikner Suppl. 83 (1882). (Man har gjort stora ansträngningar) för att dramatikern Shakespeares landsmän skola få en bild af hvardagsmänniskan Shakespeare. Rydberg 9: 281 (1895).
-MÄSSIG. som förekommer under l. förknippas med l. är utmärkande för vardag, vardaglig; jfr -lik. Leijonhufvud Minnesant. 176 (1838). Den temligen lösa och hvardagsmessiga intrigen (i en roman). Frey 1841, s. 238. De båda rättsfallen var av så vardagsmässig natur att de kom att intressera många människor. UrDNHist. 1: 99 (1952).
-MÖDA. möda i vardagen l. på vardagar; jfr -id, -slit, -släp o. söcken-möda. NIllT 1867, s. 211. Sedan kommo åter oxveckor av söcken och bister vardagsmöda. Koch GudVV 1: 83 (1916).
-NAMN. namn l. benämning som används till vardags. Stiernstolpe DQ 1: 45 (1818). En maträtt serverad under fransk benämning smakar helt visst mången bättre än den skulle göra med ett inhemskt hvardagsnamn. Tegnér SprMakt 134 (1880).
-NIVÅ. jfr nivå 3. För honom var det högsta: tänkesättets adel, sinnets lyftning öfver den trånga hvardagsnivåen. Lundegård Prins. 28 (1889). Är det kanske helt enkelt så att våra temperament och kulturer är alltför olika för att ett möte på vardagsnivå skall kunna vara berikande för någondera parten? DN 13/6 1976, s. 23.
-NÄRA. som har (nära) anknytning till vardagen; jfr -lik, -mässig. Vardagsnära ting. Motorför. 1955, nr 10, s. 9. Radioteater ska vara spännande och vardagsnära. GHT 10/12 1970, s. 14.
-ORD. ord l. uttryck som tillhör vardagsspråket l. används i vardagligt språk. Ett hvardagsord utan upphöjning. Leopold 6: 36 (1792). Lucidors stil utmärker sig framför alt genom mängden hvardagsord. Castrén StormaktstDiktn. 181 (1907).
-PLAGG. jfr -kläder. Grubb 360 (1665). Trots benämningen är .. (tenniströjan) inte endast ett sportplagg utan ett vardags- och fritidsplagg. Björkman Skräddarlex. 68 (1988).
-PRAT. vardagligt prat. Florman BrRetzius 12 (1825). Min behärskning räckte inte till att fylla resten av kvällen med skämt och vardagsprat. Boye Kall. 222 (1940).
-PROSA. av vardagsspråk präglad prosa; jfr alldags-prosa. Polyfem II. 1: 4 (1810). Liksom det i svenska rimverser finnes ett ord, som alltid följer på hjerta, nemligen smärta, så finnes i min simpla hvardagsprosa ett ord, som alltid följer på kortspel, nemligen – fyfan! Palmær Eldbr. 125 (1854).
((1,) 2 (b)) -RATIONALISERA. rationalisera (se d. o. 2) (ngt) i vardagen l. i daglig verksamhet o. d.; ss. vbalsbst. -ing äv. konkretare. Då rationalisering betyder klok hushållning, bör väl vardagsrationalisering betyda god hushållning varje dag. TT 1938, Allm. s. 183. Vi får nu inflytande över till synes små förändringar, t. ex. s. k. vardagsrationaliseringar, som tidigare endast arbetsgivaren bestämt över. SvD 3/3 1978, s. 19.
-REALISM. realism (se d. o. 4) i skildring av vardagen; i sht förr äv. om vardagsverklighet (jfr realism 6). Mycket som i Österlandet är hvardagsrealism kan synas vesterländingen äfventyrligt och osannolikt. Heidenstam End. 1 (1889). Det var en rätt besynnerlig pjäs som de båda hade att spela; en säregen blandning av vardagsrealism och surrealistisk mardröm. DN(A) 11/4 1964, s. 9.
-RO. ro (se ro, sbst.1 1, 2) som vardagen skänker; ro i vardagen. I sådant tal hwar man tog mäst sin hwardagsro. Kolmodin QvSp. 1: 187 (1732). Då de nu landsattes på den kaj, där flaggorna skulle hafva vajat och människoskarorna jublat mot de nygifta, rådde där endast tomhet och hvardagsro. Lagerlöf Länk. 176 (1894).
-ROCK. (numera bl. tillf.) jfr -kläder. Några Klädes-Fabriqueurer .. (har) skänkt til hwardags-råckar för Gåssarne som underhålles i Stora Barnhuset .. 400 alnar blåt Kläde. PT 18/12 1758, s. 3.
-RUM. i privatbostad: för samvaro l. umgänge l. avkoppling o. d. avsett (o. möblerat) rum (vanl. bostadens till ytan största); äv. om rum där man vistas till vardags, stundom motsatt: finrum o. d. (jfr -stuga); äv. oeg. l. bildl., särsk. om annat (offentligt) utrymme där ngn vistas frekvent; jfr daglig-rum, sätes-stuga 1. Kolmodin QvSp. 2: 67 (1750). Jndelningen af .. (husen) är .. så, at åt gatan äro 3 à 4ra upstädade rum i bästa style, inåt gården äro 1 à 2ne hwardags rum något semre. Palmstedt Res. 7 (1778). Efteråt sjönk han ned i en av vardagsrummets fåtöljer med en bok. Moberg Sedebetyg 61 (1935). För fem år sedan var Plattan (dvs. Sergels torg i Sthm) hans vardagsrum. Tillgången på heroin var konstant. AB 9/3 2013, s. 33.
-RUTIN. rutin (se rutin, sbst.1 2) i vardagen. SAOL (1950). Söndagar är skimrande avbrott i veckans vardagsrutiner. Henschen SkuggBrott 119 (2004).
-SED. sed som tillämpas i vardagen. Kolmodin QvSp. 2: 56 (1750). Det var icke fattigdom, som här tvingade fram bruket av trätallrikar, förklaringen får tillskrivas de enkla vardagsseder, som då ännu delvis rådde i Sverige. Löfgren TenngjH I. 2: 20 (1933).
-SERVIS. servis för vardagsbruk; jfr -bestick, -glas. BoupptVäxjö 1865. Den praktiska vardagsservisen Koka blå med grytor och fat som kunde tas från spisen till bordet blev en av Rörstrands stora succéer på 50-talet. Expressen 28/4 2000, Leva s. 30.
-SITUATION. i vardagen l. vanligt uppträdande situation. Belfrage Väg. 43 (1918). Illustrationer i anslutning till dialogerna ger innebörden av nya ord och situationer .. och visar fransmän i vardagssituationer. Skolvärld. 1968, nr 4, s. 28.
-SJÄL. särsk. (numera bl. tillf.) mer l. mindre metonymiskt, om världsligt sinnad l. moraliskt lågtstående o. d. person; jfr själ, sbst.1 3, o. -ande, -bracka, -människa. Livijn 1: 209 (1817). Filosofien är förhatlig och mörk, juridik och medicin blott för hvardagssjälar, teologien lägst af alla. Schück Shaksp. 1: 111 (1916).
-SKILDRING. skildring (se d. o. 3) med motiv ur vardagen; jfr -berättelse, -historia o. dagligdags-skildring. En realistisk vardagsskildring utan solskenslynne. Björck HeidenstSek. 79 (1946).
-SKOLA. (i sht i skildring av ä. förh.) om skolmässig undervisning (av (speciell o.) frivillig art) som bedrivs på vardagar; särsk. om sådan undervisning i kristendom, stundom motsatt: söndagsskola (se d. o. 2). De redan ifrån år 1784 .. införda söndagsskolorna bevisa, att för oräkneligt många någon hvardagsskola ej var att påtänka. Järta 2: 472 (1828). För några år sedan började man på olika håll förlägga söndagsskolan på vardagar i stället .. I Burås kyrka .. har man haft vardagsskola i tre år. GHT 9/9 1970, s. 1.
(1) -SKÄLVA. (†) vardagsfrossa; jfr skälva, sbst.2 2. BOlavi 88 b (1578). (En kvinna) fick effter en långsam hwar dagz Skiälfwa, en stark Hufwudwärck. Tranæus Medewij 73 (1690).
-SLIT. slit (se d. o. 3) i vardagen l. på vardagar; jfr -möda, -släp o. dagligdags-slit. Svensson SkånFolkdr. 310 (i handl. fr. 1793). Vardagsslit och högtidsglädje. TurÅ 1945, s. 147.
-SLÄP. vardagsslit. Kolmodin QvSp. 2: 133 (1750). Vardagssläpet (hos rallarna) avbrytes ibland av dryckesgillen, som relateras utan omsvep och utan minsta skymt av billig spritromantik. Rig 1950, s. 124.
-SPIS. vardagsmat. Bellman SkrNS 1: 15 (c. 1770). Fåglar av trastars storlek och därunder torde .. utgöra .. (stenfalkens) vardagsspis. Rosenius SvFågl. 3: 287 (1929).
-SPRÅK. om språk (se d. o. 6 a) (i tal o. skrift) som kännetecknas av mer informell stil; vardagligt språk; äv. bildl.; jfr -jargong, -ord, -prosa, -stil, -svenska, -tal. Gagnerus Stjernhjelm 100 (1776; bildl.). Boken utgör ett lyckat försök att skriva en lärobok i kemi på enkelt men nyanserat vardagsspråk. Skolvärld. 1965, s. 123.
-STIL. informell l. vardaglig stil (se stil, sbst. III 1); jfr -språk. (Sv.) Hvardagsstil .. (t.) die Sprechart, Schreibart im gemeinen Leben. Möller (1790). Vardagsstilen, till och med det välberäknat nonchalanta, det skenbart vårdslösa blev just ett utmärkande drag hos Asplund och Selander. Linder 4Decenn. 226 (1949).
-STUGA, förr äv. -STUVA. (förr) i enklare hus: rum där man vistades till vardags; jfr stuga 1 o. -rum o. sitt-stuga. Rudbeckius MemQvot. 92 a (1630). Huset är en parstuga – helgdagsstuga, vardagsstuga – med två kamrar intill vardagsstugan, kök och förstuga. Rig 1979, s. 53.
-STÄMNING. stämning som kännetecknar vardag(en). Lundegård LaMouche 70 (1891). De ligger där och hör på gårdens ljud, hönsens kackel, bullret av en vagn som kör ut från gårdsplanen: ett slags mjukgrå vardagsstämning. Lundkvist FlodHav. 215 (1934).
-SVENSKA. jfr -språk. Korta, kraftiga, på äkta hwardags-Swenska uttalade, råd. Fryxell Ber. 5: 61 (1831).
-SYSSLA. syssla som utförs l. brukar utföras till vardags; i sht i pl.; jfr -göra, -göromål. At wij på Sabbathen .. inga hwar dagz syslor göra skole. PErici Musæus 2: 279 a (1582). Julens och julfridens inträdande med upphörande av alla vardagssysslorna. Rig 1947, s. 22.
-TAL. vardagsspråk (jfr tal, sbst.2 1); äv.: tal (se tal, sbst.2 2) till vardags l. i vardagslag. Kellgren (SVS) 5: 363 (1791). Hvardagstalets sätt att uttrycka att framför infinitif, i hvilket fall det ofta utsäges å. Rydqvist SSL 4: 423 (1870). På grund af sitt djup och sin kräsenhet, hvilka hindra dem ifrån att pladdra hvardagstal och gå på. Hansson Kås. 64 (1897).
-TILLVARO~020. vardagsliv; jfr -lag, -värld. Den enkla, sunda hvardagstillvaron. Böök Geijer Minn. 42 (1915). Vårt politiska system – demokratin – förutsätter att enskilda människor i sin vardagstillvaro tar ansvar för tidens problem. RenFramt. 189 (1988).
-TING. om föremål i vardagen (jfr ting, sbst.2 4); ngn gg äv. om vardagsföreteelse (jfr ting, sbst.2 1). TT 1896, Allm. s. 7. Jerk Werkmästers nya färgglada vardagsting bör stå vackert och riktigt till moderna textilier och möbler. Form 1958, s. 61.
-TON. särsk. i fråga om muntlig l. skriftlig framställning: vardaglig ton (se ton, sbst.2 4 h); jfr -jargong. Adlersparre BrHustru 39 (1809). I Giftas har han givit berättelsen en starkare vardagston genom att förvandla så godt som allt till dialog. 3SAH 50: 269 (1940).
-TREVLIG. trevlig o. passande till vardagsbruk l. i vardagslag; om person äv.: trevlig i vardagen. SvTidskr. 1871, s. 190. Löjtnant Lagerlöf var en vardagstrevlig person och en charmerande värd då det kom främmande. Wägner Lagerlöf 1: 32 (1942). Vardagstrevliga textilier – tåliga och prisbilliga. Form 1952, Ann. s. 197.
-TREVNAD. trevnad som kännetecknar l. föreligger i vardagen. Carlén Rosen 512 (1842). Med sina vänligt rundade former och sin mustigt gröna glasyr har .. (servisen) skänkt vardagstrevnad åt middagsbordet i många svenska hem. ICAKurir. 1986, nr 32, s. 12.
-UMGÄNGE~020. umgänge i vardagen l. på vardagar. Thet gemeene lefwernet och hwar dagz omgänge. Rudbeckius JMatthiæ G 1 a (1670). Under många år var Högboms ett av de få äkta par, som vi trivdes väl med .. och som vi hade ett idealiskt vardagsumgänge med. Tingsten Liv 2: 55 (1962).
-UTTRYCK~02 l. ~20.
1) (numera bl. tillf.) vardagligt l. neutralt ansiktsuttryck; jfr uttryck 2. Mellin Nov. 3: 476 (1848, 1867). Torsten .. hade redan återfått sitt vardagsuttryck igen. Heerberger NVard. 240 (1936).
2) uttryck som används i vardagsspråk; jfr -fras, -ord. 2SAH 51: 208 (1876). Sinkabirum brukades förr, liksom nu finkan o. d., såsom ett hvardagsuttryck för fängelse, häkte. Wennerberg 4: 323 (1885).
-VANA. vana i vardagen l. vardagslivet. Schönberg Bref 2: 295 (1778). Husets hvardagsvanor voro mycket enkla. MinnGPrästh. 3: 34 (1926). I sjuttonårsåldern talade .. (Fröding) om sin konjaksdrickning som en vardagsvana. PedT 1959, s. 55.
-VARA. vara (i sht husgeråd o. d.) som används till vardags l. förekommer i vardagen; äv. oeg., om ngt vanligt förekommande. Vackrare vardagsvara. Paulsson VackrVard. (1919; titel). Glaset blev tidigt .. en vardagsvara. Kulturen 1953, s. 17. Kolmårdsmarmor är vardagsvara i många hus men bryts numera inte i några större mängder. TurÅ 1990, s. 196.
-VERKLIGHET~102, äv. ~200. verklighet sådan den ter sig l. framträder i vardagen. BEMalmström 7: 341 (1844). Hyreskasernens grå vardagsverklighet. Form 1957, s. 77.
-VIS, adv. (numera bl. tillf.) till vardags. (Det) tyckes mig, at en bonde wore wäl bröllops-klädd, när han hade dubbelt så wackra kläder, som då han hwardagswis går uti sitt arbete. Borg Luther 1: 317 (1753). Skeppsskorpor och vatten var det enda han vardagsvis hade i huset. Dahlbäck Åb. 44 (1914).
-VÅLD. våld som utövas i vardagen l. i vardagliga situationer; jfr -brott. Vardagsvåldet på våra gator. SvD 2/3 1979, s. 11. Redan vetskapen om att vardagsvåldet oväntat kan slå till, skapar rädsla och otrygghet. Många vågar inte åka buss och spårvagn på kvällstid. GbgP 17/8 1986, s. 2.
-VÄRLD. vardagstillvaro; jfr dagligdags-värld. Atterbom Minn. 64 (1817). En pub skall komma folk att känna sig hemma och ändå ha egenskaper att kunna lyfta dem en smula ut ur sin egen vardagsvärld. Form 1958, s. 26.
Avledn.: VARDAGLIG, se d. o.
VARDAGSAKTIG, adj. till 2: vardaglig. Hans tal var ständigt sansadt och nyktert, hvardagsaktigt skulle jag kunna säga. Verd. 1890, s. 120.
Spoiler title
Spoiler content