KLÄRVOAJANT klä1rvoajaŋ4t l. klæ1r-, l. -vå- l. -vω-, äv. -an4t (Anm. Ett uttal -voj- synes framgå av metern hos ESjöberg (SVS) 2: 293(1824)), adj.; n. o. adv. =. Anm. Ordet anträffas med fr. fem.-form -ante hos Kellgren 2: 112(1787) o. Öberg Makt. 1: 41(1906).
Ordformer
(i sht förr vanl. skrivet clairvoyant. klärvoajant 1889 osv. klärvoyant 1897—1906)
Etymologi
[jfr eng. clair-voyant; av fr. clairvoyant, eg.: klarseende, av clair, klar, o. voyant, p. pr. av voir, se (jfr VY)]
om person: som har (l. påstås hava) förmåga av klärvoajans; om sak: som sammanhänger med l. har avseende på l. innebär dylik förmåga; jfr KLAR-SEENDE, adj. Clairvoyanta Pigor. Kellgren 2: 111(1787). Denna patients clairvoyanta tillstånd. SvLitTidn. 1821, sp. 445. Swedenborg såg .. på clairvoyant sätt en eldsvåda på långt afstånd från den ort der han vistades. Bergen Andehist. 93 (1893). SvD(A) 1931, nr 22, s. 6.
