publicerad: 1936
KNAPPSÄCK l. KNAPPSACK, m.; best. -en; pl. (anträffat bl. i bet. 2) -ar (G1R 4: 278 (1527)) l. -er (G1R 8: 272 (1533)).
Ordformer
(knap- 1533—1645. knapp- 1527. -sack 1527—1533. -säck 1622—1645)
Etymologi
[jfr sv. dial. (Finl.) knappsäck, kappsäck, ä. d. knapsæk, nor. dial. knappsekk, ävensom eng. knapsack; av mnt. knapsack, matsäckspåse, vagabond, motsv. nt., holl. knapsack, sannol. av nt. knapp, stycke bröd (jfr KNAPP, sbst.), l. av en mnt. motsvarighet till holl. knap, mat, föda. — Jfr KAPP-SÄCK]
(†)
1) ränsel l. väska för mat l. varor. Lijka som Krämmaren handlar medh sin Knapsäck. Tegel G1 2: 49 (1622). Karlson ÖrebroSkolH 3: LXVII (i handl. fr. 1645).
2) kringdragande krämare; gårdfarihandlare. The knappsackar och andra flere som plæga köpa sölff emot vårt forbud. G1R 4: 278 (1527). Därs. 8: 272 (1533).
Spoiler title
Spoiler content