SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1936  
KNAPP knap4, r. l. m., förr äv. KNAPPE, m.; best. -en; pl. -ar (2Mos. 26: 32 (Bib. 1541) osv.) ((†) -er HH 2: 7 (1548), NorrbHembSkr. 1: 374 (cit. fr. 1654)).
Ordformer
(knap (cnap) 1523 (: Knapsadeel)1797 (: Knapnålar). knapp 1538 osv. knappe 1631)
Etymologi
[fsv. knapper, rund knopp på torn l. tältstång l. lock, kapitäl på pelare, motsv. d. knap, nor. dial. knapp, rund topp, knopp, huvud m. m., isl. knappr, knopp (på torn m. m.), träplugg o. d., nt. knapp, bärgstopp, stövelklack, feng. cnæpp, bärgstopp; av germ. knappa(n)- (se KNAPE, sbst.2). — Jfr KNÄPPA]
1) (liten) mer l. mindre klot- l. skivformad kropp anbragt på ett föremål (ofta på toppen l. den yttersta delen av detsamma) o. tjänande ss. prydnad, fäste, grepp, stöd o. d.; knopp; särsk. om kula l. knopp anbragt på torn, tak, stång o. dyl. l. på möbel, redskap o. d.; äv. om i form av en knopp l. skiva o. d. gjord utskärning l. upphöjning o. d. på ett föremål; numera i sht om liten kula l. knopp på käpp, svärdsfäste o. d. Knappen på wictenne. VarRerV 48 (1538). Ett Brundzwickz Swerdh, knappen (m. m.) .. aff Sölffwer och forgyltt. HH 2: 28 (1548). Ett st. lång spansk Rör utan knapp. Wrangel TessPal. 35 (i handl. fr. 1735). Ett .. Klocke-Torn .. med en stor Spijr ock skön förgylter knapp eller Kula ofvanpå. Œdman Bahusl. 131 (1746). Du knapp på Odens kungastol, / du verldens öga, gyllne sol! Tegnér (WB) 5: 10 (1822). En knapp till en soppskål. Almroth Karmarsch 159 (1838). Alm BlVap. 7 (1932; om svärdsknapp). — jfr FLÖJEL-, FÄSTE-, KRYCK-, KYRKO-, KÄPP-, SPIR-, SVÄRDS-, SÄNG-, TRÄ-KNAPP m. fl. — särsk.
a) (†) om huvud på nål; knappnålshuvud. Lucidor Hel. C 2 a (1671). Polhem Test. 107 (c. 1745). BL 18: 180 (cit. fr. 1791). Knapp på en knappnål. Weste FörslSAOB (1823). — jfr KNAPPNÅLS-KNAPP.
b) sjöt. på toppen av mast, stång l. flaggspel fastsatt rund träskiva l. kulformig kloss försedd med hål l. blockskivor för ledning av sejnfall. Dalman (1765). Oxenstierna Vanderdecken 13 (1865).
c) (†) knopp l. ”grepe” på dörr (för dörrens stängande). Att Hr Sellinger een gång ryckt grepan ell(e)r knappen uthur H. Gunnilas Cammare döör. HärnösDP 1694, s. 284.
d) på sadel av äldre modell: mindre, utskjutande puta l. ”knopp” på främre sadelvalvet, sadelknapp. Sadel, efter det nu gillade Modellet, utan knapp. PH 6: 4085 (1756). — jfr SADEL-KNAPP.
e) (†) om var särskild av de kulformade fötterna på vissa bägare l. skålar l. kistor o. d. En bägare med 3 knappar under. BoupptRasbo 1698 (1693). BoupptVäxjö 1775 (på kista).
f) [jfr motsv. anv. i fsv.] (†) om kapitäl l. pelarhuvud. VarRerV 23 (1538). Twå knappar gottna aff koppar til at settia offuan på stodhernar. 1Kon. 7: 16 (Bib. 1541). Möller (1790, 1807).
g) i sht konst. om utbuktning på ”skaftet” av nattvardskalk av äldre typ, nod. Hildebrand KyrklK 106 (1875). Dens. Medelt. 3: 649 (1902). — jfr SKAFT-KNAPP.
h) (förr) artill. om upphöjningar l. valkar på projektil, avsedda att löpa i kanonloppets räfflor, styrknapp; jfr GÖRDEL 2 c. Palmstierna Artill. 15 (1872). VFl. 1908, s. 6. — jfr BAK-, STYR-, STÖD-KNAPP.
2) av trä, ben, horn, metall o. d. förfärdigad liten skiva l. kula avsedd att fastgöras på klädesplagg, vanl. för att tillsammans med en mot densamma svarande urtagning i klädesplagget (”knapphål”) l. ögla o. d. utgöra en inrättning för hopfästande l. för att tjäna som prydnad o. d.; äv. allmännare, om liknande föremål tjänande olika praktiska syften (ss. att fästa ett föremål vid ett annat l. att sammanhålla ett föremåls olika delar osv.). Sy i en knapp. Knäppa knappen (l. knapparna). Rock med blanka knappar. Knappen har gått ur. Syr. 45: 9 (Bib. 1541). 27 Dussin Knappar af Ståhltrå 15 Dussin Stoora Håår Knappar. BoupptSthm 1672, s. 11 a (1670). Knappar vågar man också reducera til Prydnader; när Rocken kunde likaväl hållas tilhopa med häcktor. 1Saml. 4: 420 (1774). I rock af blanka knappar prydd, / .. / .. klef länsman fram. Snoilsky 3: 37 (1883). Under medeltiden infördes i bruk knappar. Hildebrand Medelt. 2: 384 (1895). — jfr AMETIST-, ANKAR-, ARM-, BRÖST-, BYX-, CELLULOID-, DIAMANT-, FLORENTINER-, GLAS-, GULD-, HALS-, HANDSK-, HATT-, HORN-, KRAG-, MÄSSINGS-, PÄRLEMOR-, ROCK-, SIDEN-, SILKES-, SILVER-, SKJORT-, TENN-, TRYCK-, TRÅD-, TRÖJ-, UNIFORMS-, VÄST-KNAPP m. fl. — särsk.
a) (†) i sådana uttr. som ha l. bära knapp (l. knappar) i rocken l. bära knappen o. d., för att beteckna ngn ss. en kronans ämbets- l. tjänsteman (som bär blanka knappar i rocken). Ja, vare ho det må, .. / Så den som brynja för, som den som knappen bärer. Lohman Vitt. 401 (c. 1730). AWFahnehielm (1789) hos Wrangel TegnKärlekss. 80. Schönberg Bref 1: XXXIV (1792).
b) (i fråga om förh. i Kina) i mandarins hatt fäst knapp tjänstgörande ss. värdighetstecken o. gm sitt utseende betecknande viss grad av mandarinvärdighet. Mandarin av första, andra osv. knappen. Hedin GmAs. 1: 203 (1898). Nyström NKina 1: 124 (1913).
c) [av ovisst urspr.] (starkt vard.) i bildl. anv., i uttr. få (sig) en knapp i västen (förr äv. ta sig en knapp i rocken), få (sig) en (kraftig) sup, äv.: bli ngt påstruken; ge (ngn) en knapp i västen, ge (ngn) en sup (som känns) o. d. Blanche RikaM 22 (1845). ST 11/8 1929, Söndagsbil. s. 4.
3) [delvis i anslutning till nt. knop, t. knopf] (†) liten träkula l. rund träask för förvaring av välluktande ämnen o. d.; i ssgrna DESMANS-KNAPP, LUKTE-KNAPP, MALÖRTS-KNAPP.
4) i utvidgad l. oeg. anv. av 1.
a) om mer l. mindre rundt, skivformigt föremål tjänande olika praktiska syften. — särsk.
α) om skruvnyckel på fiol l. gitarr (l. annat liknande instrument). Weste (1807). Dalin (1852).
β) tekn. av metall, porslin, konstgjord massa o. d. gjord knopp l. ”pigg” o. d. som, gm att tryckas l. vridas osv., utlöser en mekanism, sluter en elektrisk ström o. d.; (elektrisk) strömbrytare. RTKatal. 1905, 1: VI (om knapp på telefonapparat). (Markurell) satte tummen mot ringledningens knapp. Bergman Mark. 293 (1919). — jfr ANDRAGS-, RATT-, REGISTER-, RINGLEDNINGS-, TRYCK-KNAPP m. fl.
b) om kroppsdel som har en klot- l. skivliknande form; särsk. om en utvidgad översta l. yttersta del av ett organ, ben o. d.; numera bl. om ledknapp. Hoorn Siphra 10 (1715; om den nedre ändan av livmodern, modertappen). Florman Anat. 2: 109 (1830). I ledgången har vanligen det ena benet en grop, i hvilken en knapp i det andra benet passar. Berlin Lrb. 3 (1876). — jfr LED-, MODER-KNAPP. — särsk.
α) (†) om huvudet; jfr KNOPP 1 i. HdlCollMed. 11/8 1692. Mista knappen. Gyllenborg Vill. 88 (1721). Jag vill våga knappen på att (osv.). Carlén Ensl. 1: 11 (1846). — särsk. i uttr. det kostar både knapp och kaggel, se KAGGEL.
β) [jfr motsv. anv. i sv. dial.] (†) om testikel. Rålamb 13: 62 (1690). Lind (1749; under hode).
γ) (†) i fråga om klot- l. skivformade bildningar på insekter; särsk. om dylika bildningar på insekters antenner l. huvud. Linné Öl. 90 (1745; om antennklubba på lus). Dens. Vg. 202 (1747; om svängkolv hos styngfluga). PhysSH 1: 289 (1786; om punktögon). — jfr ANTENN-KNAPP.
c) om klot- l. skivformig bildning på växt l. växtdel. — jfr GALT-KNAPP. — särsk.
α) (†) blomhuvud (se BLOM-HUVUD 1). Blomorna .. sittia .. tilsammans uti en knapp. Linné i VetAH 1742, s. 205.
β) (†) blomknopp; äv. om bladknopp, ”öga”. The ny vthspruckne Knappar aff Hylleträäd. Palmchron SundhSp. 54 (1642). HushBibl. 1756, s. 597. — jfr BJÖRKE-, BLOMSTER-KNAPP.
γ) bot. benämning på den klubbliknande bildning i (toppen av) en blommas hannorgan vilken innesluter frömjölet, ståndarknapp. Linné i VetAH 1742, s. 96. IJBiberg (1750) hos Linné Skr. 2: 20. Ståndaren är växtens hanorgan; den består af knapp och sträng. Holmström Naturl. 1: 96 (1888). Forssell InlBot. 69 (1888). — jfr HANN-, STÅNDAR-KNAPP.
5) [jfr motsv. anv. i d.] (i vissa trakter, starkt bygdemålsfärgat) namn på vissa växter med platta blomhuvuden (påminnande om knappar i bet. 2); särsk. om Centaurea Jacea Lin., rödklint; utom i ssgrna BLÅ-KNAPP, RÖD-KNAPP bl. i pl. Linné Fl. nr 709 (1745; om Centaurea Jacea Lin.; fr. Smål.). Lyttkens Ogräs 24 (1885). — jfr BLÅ-, RÖD-KNAPP.
Ssgr: A: (4 c) KNAPP-AG. bot. (art av) det till halvgräsen hörande släktet Schœnus Lin. (bl. a. kännetecknat av att blomaxen sitta i knappliknande gyttringar); särsk. om arten Schœnus nigricans Lin. Linné Fl. nr 36 (1745). Nathorst SvVäxtn. 78 (1905).
(2) -ASK. ask för förvaring av knappar. —
(4 c γ) -BAND. bot. den del av ståndarknappen som ligger emellan knappens båda halvor (o. utgör en fortsättning av ståndarsträngen), konnektiv. Arrhenius Bot. 185 (1845). Skårman Forssell 204 (1898).
(1 e?) -BÄGARE. (†) om (silver)bägare på kulformiga fötter? BoupptSthm 1673, s. 2 b (1572). BoupptRArk. 1712.
(2) -FORM; pl. -ar.
1) i sht tekn. form vari metallknappar gjutas. Dalin (1852). Hammar (1936).
2) (i sht i fackspr.) liten rund skiva av trä, ben, horn o. d. som bildar den fasta stommen i överklädda l. överspunna knappar. DA 1771, nr 130, s. 2. Sömnadsb. 33 (1915).
(4 c) -GRÄS. (knapp- 17751852. knappa- 1746) (†)
1) om arter av växtsläktet Centaurea Lin.; jfr KNAPP, sbst. 5. Kalm VgBah. 35 (1746). Gadd Landtsk. 2: 351 (1775; om Centaurea Jacea Lin., rödklint). Fischerström 4: 329 (c. 1795; om Centaurea scabiosa Lin., väddklint; fr. Västergötl.).
2) = -AG. Liljeblad Fl. 20 (1816). Dalin (1852; med hänv. till ag).
(2) -HANDSKE. (knapp- 1637. knappe- 1640) (†) handske försedd med knappar (för knäppning). OxBr. 11: 693 (1637). Därs. 739 (1640).
(2) -HERRE. (†) jfr -KARL. Jag medgifver, att ej hvarje myndigt befallande Knapp-Herre, hvarje lysande livrée skulle .. onäpst få skymfa eller oförrätta. LBÄ 39—41: 50 (1800). JärtaBrefv. 1: 35 (1822).
(4 b α?) -HUGGA. (†) slå (ngn) på huvudet (för att därmed lätt såra l. oskadliggöra honom)? (Svenskarna) knaphugge them (dvs. danskarna) retsinnigt, så att the fongade bleffue (· forutan them the hade slagit ihiäll ·) wore till mong hundradt, hwilka alla the sende vp till Kong. Götstaff. Svart G1 168 (1561).
-HÅL, se d. o. —
(1) -JÄRN. (i sht förr) bärgv. om de runda korn l. kulor av tackjärn som förekomma i den från masugnen uttappade slaggen o. som sedan utvinnas ur slaggen gm krossning i stampvärk; jfr STAMPJÄRN. Rinman Jernförädl. 38 (1772). JernkA 1904, s. 52 (i fråga om ä. förh.).
(2) -KARL. (knapp- 18001865. knappe- 18211889) (†) eg.: karl som använder knappar i sina kläder; herreman; motsatt: ”häktekarl”. LGTegnér (1800) hos Wrangel TegnSläktm. 216. HLilljebjörn Hågk. 1: 10 (1865). NoraskogArk. 1: 135 (1889; i fråga om äldre förh.).
(1) -KORS. herald. bild av kors med runda kulor i ändarna. Uggla Herald. 65 (1746). Wetterstedt HeraldOrdl. (c. 1847).
(1 h) -KULA. (förr) artill. = -PROJEKTIL. Billmanson Vap. 45 (1880). NF 8: 464 (1884).
(4 c) -LAV. bot. om lavar av släktet Calicium Pers. (vars arter ha klotformiga frukter); numera bl. om arten Calicium adspersum Pers. VetAH 1794, s. 246. Krok o. Almquist Fl. 2: 134 (1907).
(2) -MAKARE. [jfr d. knapmager, t. knopfmacher] (i sht förr) RP 6: 613 (1636). Löfgren TenngjH I. 1: 250 (i handl. fr. 1716). Hammar (1936).
Ssgr (förr): knappmakar(e)-ålderman. SthmHCal. 1761, s. 82.
-ämbete(t). knappmakarnas skrå. BoupptSthm 1677, s. 1264 a.
(2) -MAKERI 1004, stundom 3~002. (förr) Möller 2: 100 (1785). Dalin (1852).
(4 b) -MUSKEL. (†) anat. om broskringarna (o. deras muskler) på luftstrupen? Väderstrupens Knappmusklar. Hernquist Hästanat. 40 (1778).
-NÅL, se d. o. —
(1) -NÄSAD, p. adj. (-näsat) (†) uppnäst. Schroderus Dict. 176 (c. 1635).
(1 h) -PROJEKTIL. (förr) artill. projektil försedd med styrknappar. LbArtill. 4 (1883).
(2) -RAD. (knapp- 1821 osv. knappe- 1711) rad av knappar på ett klädesplagg o. d. Swart rock med dubbla knapperader. VDAkt. 1711, nr 313. Svensson SkånFolkdr. 68 (1935).
(4 c γ) -RUM. bot. benämning på vartdera av de två rum som finnas i en ståndarknapp. Andersson ÅrsbVetA 1853 54, s. 195. BotN 1918, s. 59.
(1 d) -SADEL. (†) sadel försedd med sadelknapp. G1R 1: 152 (1523). TullbSthm 1539, s. 107 a.
(2) -SKAL l. -SKALA, r. l. f. (†) om knappämnen (över- o. underskollor). Camelgarn, knappskalar, silke och trå. VDAkt. 1794, nr 519. BoupptVäxjö 1876.
(1) -SKED. (†) sked med knopp på skaftet. BoupptVäxjö 1751. Därs. 1801.
(1) -SKRUV. i sht tekn. ställskruv med platt (knappliknande) huvud; särsk. om dylik skruv på symaskin. VaruförtTulltaxa 1: 272 (1912). 2NF 27: 1400 (1918).
(2) -SLAGNING. i sht handarb. montering av tyg o. d. på stomme till knapp. Dagen 1915, nr 32, s. 8. SvD(A) 1921, nr 314 A, s. 7.
(1) -SPIK. tekn. benämning på visst slags spik med jämförelsevis stort, knappliknande huvud (använd till fästande av remmar, till lådhandtag m. m.). Almroth Kem. 605 (1834). TLev. 1908, nr 19, s. 1.
-STEN. (†)
1) [jfr t. knopfstein] till 1; om glaspärla; jfr GLAS-KORALL. Synnerberg 2: 183 (1815; med hänv. till glaskoraller). VästmFmÅ 4: 13 (1874).
2) till 4 b β: testikel. Broman Glys. 3: 164 (c. 1730). Heinrich (1814).
(2) -STICKA, r. l. f. mil. sticka på vilken uniformsknappar uppträdas vid putsning, putssticka. KrigVAT 1848, s. 268. Cederström Minn. 41 (1913).
(1 h) -STYRNING. (förr) artill. på projektil: styranordning bestående av styrknappar vilka ingrepo i räfflor i kanonloppet o. vid avfyrandet bragte projektilen i rotation. Före 1870 användes i Sverige knappstyrning och djupa styrrefflor. Billmanson Vap. 55 (1882).
(2) -STÄMPEL. stämpel l. stans för formning l. prägling av viss bild på knappar; äv. om den med dylik stans avtryckta bilden. BtÅboH I. 13: 302 (1638). KrigVAT 1841, s. 241.
(4 c) -SVAMP. bot. svamparten Ditiola radicata Fr. (med skål- l. knapplik fruktkropp). Smitt Svamp. 22 (1863). Krok o. Almquist Fl. 2: 284 (1907).
(4 c) -SÄV. bot. om vissa med ett enda knoppliknande ax försedda arter av släktet Scirpus Lin. (förr sammanförda under den gemensamma släktbeteckningen Eleocharis R. Br.); numera nästan bl. om Scirpus palustris Lin. (Eleocharis palustris (Lin.) R. Br.). Linné Fl. nr 41 (1745). Knapp-säf. Är svinkreaturens käraste mat. Aspelin Fl. 9 (1749). Krok o. Almquist Fl. 1: 144 (1883; om Scirpus palustris Lin.). Uppl. 1: 109 (1902; om Scirpus acicularis Lin.). Lindman FanerogFl. 117 (1918).
(4 c) -TÅG. (knapp- 1746 osv. knappe- 1777) bot. växtarten Juncus conglomeratus Lin. (vars blommor sitta i huvudlik samling). Kalm VgBah. 187 (1746). Lindman FanerogFl. 154 (1918).
(4 c) -TÅNG, sbst.1 (knapp- 1755 osv. knappe- 17481757)
1) (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) algen Fucus vesiculosus Lin. (med knappliknande blåsor), blåstång, klottång. VetAH 1748, s. 189. Linné Fl. nr 1145 (1755; fr. Hall.). Klint (1906).
2) (†) = -TÅG. VetAH 1774, s. 255.
(2) -TÅNG, sbst.2; pl. -tänger. skom. tång varmed knappar isättas i skodon. PriskurWarodell 1897, s. 4. SvSkoT 1926, nr 18, s. 9.
(4 c) -VÄDD. bot. växten Succisa præmorsa Aschers. (med halvklotformig, knappliknande blomkorg); äv. sammanfattande, om växtsläktet Succisa K. Fries BotUtfl. 3: 245 (1864). Lindman FanerogFl. 513 (1918).
-ÖRT. (†)
1) [namnet föranledt av rotknölarnas likhet med testiklar] till 4 b β; om orchidéer med oflikade rotknölar; särsk. om Platanthera bifolia (Lin.) Reich., nattviol. Orchis, Testiculus canis, vulpis, Satyrium. (sv.) .. Knapört. Franckenius Spec. D 3 a (1638). Orchis major fl. alb. non maculos .. (sv.) Knapört. Tillandz D 2 a (1683).
2) till 4 c.
a) om arter av växtsläktet Centaurea Lin.; jfr -GRÄS 1. Samzelius Blomst. 63 (1760; om Centaurea scabiosa Lin., väddklint). VetAH 1767, s. 139 (om Centaurea Jacea Lin., rödklint).
B (†): KNAPPA-GRÄS, se A.
-NÅL, se KNAPPNÅL.
C (†): KNAPPE-HANDSKE, se A.
-HÅL, se KNAPPHÅL.
-KARL, se A.
-NÅL, se KNAPPNÅL.
-RAD, se A.
(2) -TRÖJA. (†) om ett slags livrock som knäpptes med knappar. Norlind AllmogL 270 (cit. fr. 1697).
-TÅG, -TÅNG, se A.
Avledn.: KNAPPAD, p. adj. (†)
1) [jfr isl. knappaðr] till 2, om klädesplagg: besatt med knappar. Stiernhielm Herc. 35 (1648, 1668). BrölBesw. 141 (c. 1670).
2) bot. till 4 c γ: försedd med ståndarknapp(ar). Nyman VäxtNatH 1: 359 (1867).
Spoiler title
Spoiler content