publicerad: 1936
KODEX kω4däks, r. l. m.; best. -en; pl. -ar (Wadman Saml. 1: 28 (1830) osv.). Anm. Ordet förekommer äv. med lat. böjning, numera bl. med den lat. pl. -dices kω4dises l. 302. Hadorph SkåneL Föret. (1676: af en .. Codice), HH XXV. 2: 74 (1809: codices, pl.), Lyceum 2: 158 (1811: Codicis, gen. sg.), Schück VittA 1: 3 (1932: codices, pl.).
Ordformer
(äv. skrivet co-)
Etymologi
[jfr t. kodex, eng. codex; av lat. cōdex (äldre caudex), trädstam, bok (urspr. bestående av med vax överdragna trätavlor), urkund, räkenskapsbok m. m., besläktat med cūdere, slå, stampa m. m. (se HUGGA, v.1). — Jfr KOD, KODICILL]
1) i sht bibliot. gammal (pergament- l. pappers)handskrift i bokform; motsatt: rulle. Lyceum 2: 157 (1811). Den äldsta codex af Vestgöta-lagen. Geijer I. 8: 43 (1833). Pärmarne till codexen C 654. NordBoktrK 1906, s. 15. (Petrarca) hade .. fått till minnesgåva en dyrbar liten kodex, nämligen .. Augustini Confessiones. Wulff 80År 117 (1926). — jfr BIBEL-, PAPPERS-, PERGAMENT-, TEXT-KODEX m. fl. — särsk. i utvidgad anv., i uttr. hebreisk kodex o. d., om bok innehållande den hebreiska texten till gamla testamentet. Sin hebreiska kodex känner han på fingrarna. Thomander TankLöj. 44 (1825). Svedelius Lif 304 (1887).
2) (utom rättshist. numera nästan bl. i fråga om utländska förh.) systematiskt ordnad, enhetlig samling lagar o. förordningar o. d., lagbok. LittT 1795, s. 417. ”Sverikes Rijkes Lands-Lag”, som gällde intill 1734 års codex. Almqvist AmH 2: 35 (1840). SvRiksd. II. 14: 43 (1934). — jfr KRIMINAL-KODEX. — särsk.
a) rättshist. om en avdelning i kejsar Justinianus' lagsamling (”Corpus juris”). Lucidor (SVS) 369 (1674).
b) [efter eng. code i motsv. anv.] (i fråga om förh. i Förenta staterna) om samling av förordningar l. påbud avsedda att reglera de ekonomiska förhållandena inom viss näringsgren o. dyl. o. i allm. av mer l. mindre provisorisk karaktär; jfr KOD 1 slutet. President Roosevelt har på lördagen undertecknat kodexen för oljeindustrin. DN(A) 1933, nr 225, s. 5.
3) i allmännare anv., om skrift som tjänar ss. rättesnöre l. norm; äv. mer l. mindre oeg. l. bildl. Shakspeares Theater (är) en dyrbar Codex, en Poesiens heliga bok. Nicander 2: 740 (1825). (Den romantiska) Skolans kodex i detta (dvs. i sedligt) afseende var Fr. Schlegels Lucinda. BEMalmström 7: 197 (1856). (Schück o.) Warburg 2LittH 3: 33 (1913). — jfr MORAL-, SEDE-, UMGÄNGES-KODEX.
-TELEGRAM.
Spoiler title
Spoiler content