SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 2004  
TEXT täk4st l. te-, r. l. m.; best. -en; pl. -er32.
Ordformer
(text 1526 osv. texte c. 1640 (: textestafarna)1802. täxt (-ks-) 16061929 (: täxtkorrigeringar))
Etymologi
[fsv. täxter; jfr ä. d. text (d. tekst), fvn. textr, texti, nor. tekst, nyisl. texti, mlt., lt., mht., t. text, meng. text, texte (eng. text), ffr. texte, teste, mfr., fr. texte; ytterst av mlat. textus, lat. textum, vävnad, sammanfogning av ord, till p. pf.-stammen av lat. texere, väva; av osäkert ursprung, dock ofta sammanfört med den rot som äv. föreligger i TEKNIK. — Jfr KONTEXT, POSTILLA, sbst.1, PRETEXT]
1) sammanhängande följd av skrivna l. tryckta ord med viss innebörd; stycke skrift; framställning, i sht om längre oavbruten framställning (i sht i motsats till anmärkning l. fotnot l. rubrik o. d.), särsk. i uttr. löpande text; äv. om skriftligt verk; särsk. dels med tanke enbart l. huvudsakligen på ordalydelse l. formulering o. d., dels helt konkret (se särsk. g); äv. om muntligt yttrande (se e, h). En nyskriven, välskriven text. En svårbegriplig text. Så haffuer man ock .. icke så mykit effterfolgdt then Latinska Biblien, som then Tydska .. så wel j Förspråk, Gloser, Notuler .. som j sielffua Texten. FörsprBib. A 6 a (1541). (Jag vill) påminna, at jag .. hafft min förmämste afsictht til at gifwa den Fransöska Texten til des rätta menning. Ehrenadler Tel. 32 (1723). Landslagens text omtalar .. icke .. fattige mäns kringfärdande. Nordström Samh. 2: 119 (1840). Första delen (av avhandlingen) utgör löpande text. Ymer 1952, s. 68. Ett yttrande eller en text har ofta skilda betydelseaspekter. Regnéll Sem. 21 (1958). En väggbonad med den broderade texten ”Gud signe vårt hem”. SvOrdb. (1986). — jfr FORN-, KILSKRIFTS-, LAG-, NEONLJUS-, ORIGINAL-, PALIMPSEST-, PROSA-, REKLAM-, RUN-, SAGO-, SANSKRIT-, SEDEL-TEXT m. fl. — särsk.
a) om framställning i ord till (l. i motsats till) bild; särsk. dels om skrift som åtföljer bild, bildtext, dels om på filmduk l. TV-skärm synlig skrift, i sht om sådan skrift som (på originalspråk l. i översättning) återger repliker i film l. TV-program o. d. Förklarande text medföljde (porträttet). Strindberg NRik. 108 (1882). Vårt land. En skildring i ord och bild. Texten af Gust. A. Aldén .. Bilderna af O. Arborelius. VLS Titelbl. (1888). Medan man skref alla böcker för hand, illustrerades texten med teckningar eller målningar. Ambrosiani NordMBokhandtv. 12 (1916). Bilder med text. SvHandordb. (1966). En fransk film med svensk text. SvHandordb. (1966). — jfr FILM-, REKLAM-TEXT.
b) om redaktionellt (se REDAKTIONELL 3) material i tidning i motsats till annonser (se ANNONS 3). Sådane underrättelser, hwilka uti Inrikes Tidningens text wanligen införas. PH 15: 190 (1791). (Publicisten) skall ha mycken text i tidningen. Hedenstierna Kaleid. 7 (1884). (Daily Express) hade text, ej annonser, på sin första sida. Bjurman 3Statsm. 91 (1935).
c) för språkundervisning framställt l. utvalt stycke skrift. MinnSvLärov. 3: 37 (1929). Ett stycke fram på vårterminen var jag färdig med texterna, och .. anmälde .. mig till tentamen (i latin). LundagKron. 3: 36 (1955). En samling lätta franska texter för svenska skolor. Östergren (1956). Kombinerad text. Östergren (1956). — jfr SKRIVNINGS-, SPRÅK-, STANDARD-TEXT.
d) i sht relig. bibelstycke; särsk. om visst bibelstycke som utgör ämne för predikan, predikotext; särsk. i uttr. dagens (förr äv. bön(e)dagens o. d.) text(er), predikotext för innevarande söndag (böndag osv.). GlJoh. 3: 6 (NT 1526). Somlige kika in i kyrkiona, som en hund vthi itt kookhws, så snart texten är läsen, löpa the sijn koos. PErici Musæus 2: 178 b (1582). Predicanten .. Förklarar .. en wälgrundat Biblisk .. text. Schroderus Comenius 146 (1639). Prosten .. prädikade öfwer följande Texter: Luc. 9: 23; 1 Cor. 10: 13 (osv.). Bönedagens texters afhandlande. 2RARP 12: 509 (1741). GT 1787, nr 108, s. 2. Han (hade) gjort sig .. hemmastadd i de heliga texterna. Böök Tegnér 1: 314 (1946). — jfr BIBEL-, BÖNDAGS-, EPISTEL-, EVANGELIE-, KLAGO-, LIK-, PASSIONS-, PREDIKO-, SÖNDAGS-TEXT m. fl. — särsk. i uttr. lägga ut (förr äv. utlägga) texten, förklara predikotexten; äv. (o. numera vanl.), bildl.: (alltför) mångordigt o. ingående redogöra för l. förklara (ngt); ofta i förb. med prep. om. Om .. (människorna) så lärde wore skola the thå icke kunna thenna texten rätteligha vthleggia? OPetri 2: 125 (1528). (Prästen) som från predikstolen .. utlade dagens text. Malmberg Fiskebyn 26 (1919). Så började han lägga ut texten om den nya lillpigan de fått i huset. Jersild 50Fräls. 14 (1984).
e) [utvecklat ur d] om berättelse l. redogörelse l. resonemang o. d.; framställning; särsk. i uttr. o. d. vidare i texten, fortsätta en berättelse osv., äv. oeg., med avseende på annan verksamhet; förr äv. i uttr. vara så långt i texten, ha kommit så långt l. till en viss punkt i resonemanget l. diskussionen. Ekeblad BrClEkeblad 49 (1652). Detta (samtals)ämne är så skönt, så förtjusande; och efter vi nu ändå en gång äro så långt i texten (osv.). Altén Fästm. 56 (1796). Jag har inte mer (pengar) nu, men hvar lördag ska det bli vidare i texten, tills .. (kopparflaskan) är betald te sista skärfven. Wahlenberg SkymtAns. 95 (1902). För att gå vidare i texten. — Efter avslöjandet försjönk mr Taczew (osv.). Bergman FalskP 144 (1916). — särsk.
α) med särskild tanke på (tolkningen l. förståelsen av) innebörden hos en framställning, särsk. i uttr. gå för långt i texten, fördjupa sig alltför mycket i innebörden hos en berättelse l. redogörelse, förr äv. oeg., i fråga om att driva ett skämt för långt; förr äv. i uttr. följa med i texten, (vara tillräckligt uppmärksam för att) förstå (de olika punkterna o. därmed sammanhanget i) en framställning l. ett resonemang, i sht negerat; äv. i uttr. summan av l. på texten, se SUMMA, sbst. 6 d. Therföre schole stadholleren .. icke uttyda eller declarera vår bescrefne Sverigis lag alleneste effter thenn uclara bockstaf eller text, utan (osv.). RA 1: 265 (1540). (Sv.) gå för långt i texten, (t.) zu tief in den Text kommen. SvTyHlex. (1851, 1872). Gå för långt i texten, (dvs.) drifva skämtet för vida, så att det blir stötande. Dalin (1854). Utom att jag inte begrep någonting och var absolut ur stånd att följa med i texten, kände jag mig också en aning orolig. Hammarling Wodehouse Tack 127 (1936).
β) om ämne l. tema för en framställning; särsk. i uttr. hålla sig till texten, hålla sig till saken l. ämnet; förr äv. i uttr. l. komma rakt l. rätt o. d. på texten, gå l. komma direkt till ämnet l. det väsentliga. Bliffue hoss Texten. Hansson Norman 21 (c. 1550). Vissa .. skola .. redan tala högt för Dannemark. Fördelen, styrkan af tre Rikens förening, är naturligtvis texten. Leopold (SVS) II. 4: 232 (1810). Atterbom Minn. 189 (1817: rätt på texten). Man kan icke gå så rakt på texten, då den är kinkig. Sparre Stand. 395 (1847). Texten var given .. Likvisst höll han sig inte särdeles strikt till texten. Bergman JoH 207 (1926).
f) [utvecklat ur d] (†) straffpredikan; särsk. i sådana uttr. som läsa texten för ngn l. läsa ngn en skarp text, läxa upp ngn l. hålla straffpredikan l. läsa lagen för ngn, höra en hård text l. få sin text, (tvingas) lyssna till en straffpredikan l. få en skarp tillrättavisning o. d. Thå .. (han) kom til Stockholm, måste borgmästere och rådh .. höre een hården text. 3SthmTb. 2: 126 (1597). Therföre borde man .. näpsa slijke (syndare) medh Orden och läsa them en skarp Text. Schroderus Os. 1: 251 (1635). Här få .. falska witnen sin text: at the icke witna falskt, icke förleda domaren. Swedberg Cat. 140 (1709). Björkman (1889: läsa texten för).
g) helt konkret, i sht om sammanfattningen av skrivtecknen; äv. med inbegrepp av papper l. pärm o. d., övergående i bet.: bok; äv. bildl. Både i sielfwa Texten, såsom och uti brädden. Rudbeck D. Ä Atl. 3: 701 (1698). Hufwud-Tituln bör wara med hög och skickelig text. PH 4: 2572 (1748). Sitt löf strö björkarna, grupp vid grupp, / De blad med förgängelsens text. CVAStrandberg 1: 306 (1872). Den tillhörande texten är präntad för hand och kartorna illuminerade. Stenbock HskrKB 17 (1913).
h) muntligt yttrande. Jag förutsätter att läsaren förstår att det rör sig om formulerad och nedskriven text. Myrdal AnnanVärld 249 (1984). Textlingvistik, (dvs.) lingvistik som är inriktad på (skriven eller talad) text. NE 18: 210 (1995).
2) mus. sångtext. (Han) hafwer mächta artigt wist lempa Melodien effter Texten. Schroderus Os. III. 2: 340 (1635). Idealet af en verklig Carmen, sådan som Merimées text och Bizets musik tillsammans skildra henne. Hedberg SvOperasång. 276 (1885). Samma text kan ju ha åtskilliga melodier. Arv 1953, s. 131. — jfr OPERA-, PSALM-, SCHLAGER-, SLAGDÄNGS-, SÅNG-TEXT m. fl.
3) (numera bl. i skildring av ä. förh.) om större typsnitt; särsk. om typsnitt på 20 punkter, sekunda (se SEKUNDA, sbst. 6). (Fr.) Gros texte, Petit texte, (sv.) (Boktr.) tvänne slags stylar Text kallade. Holmberg 2: 895 (1795). Text benämnes .. ännu i dag med sitt gamla namn secunda. Hasselquist Boktr. 148 (1905). SvOrdb. (1986).
Ssgr (i allm. till 1; Anm. Vissa av nedan anförda ssgr kan äv. hänföras till texta, v.1): A: TEXT-ANALYS. (vetenskaplig) analys av text, i sht med hänsyn dels till form, dels till innehåll. Nordlund Skolförh. 32 (1893). Linnér har i stor utsträckning arbetat med ren textanalys och lämnat biografiska och historiska sammanhang därhän. UNT 11 ⁄ 10 1954, s. 5.
(1, 1 b) -ANNONS. annons i anslutning till en tidnings text (se d. o. 1 b); äv. om annons som (huvudsakligen) utgörs av text. Laurin 2Minn. 177 (1930). Det är en till synes anspråkslös textannons med vita bokstäver på svart botten. DN 15 ⁄ 1 1996, s. A4.
-ARBETE~020. abstr. o. konkret; jfr arbete 5 (d) resp. 11 (b). Elge BoktrK 9 (1915; konkret). Genast kunde Kellgren inte .. bli fri från allt textarbete för Gustav III. Ek o. Ek Kellgren 1: 441 (1965).
-ATTRIBUTION. fastställande av (sannolik) upphovsman till viss text, författarbestämning. (Det) vill .. till att omständigheterna är mycket gynnsamma för att en textattribution skall bli en faktisk bestämning av författare. ANF 86: 82 (1971).
(1, 1 b) -AVDELNING~020. särsk. om textdel l. (större) textavsnitt. 3SAH 4: 249 (1889). På så sätt har en fruktbärande samverkan kunnat äga rum mellan årsbokens textavdelning och dess annonsavdelning. Dædalus 1952, s. 10.
-AVSNITT~02 l. ~20. avsnitt av text; jfr -del. Tydliga och upplysande textillustrationer förhöja värdet av bokens textavsnitt. TSvLärov. 1941, s. 129.
-BAND.
1) bok l. volym med text. Tre band, varav tvenne textband och ett atlasband. SvGeogrÅb. 1932, s. 241.
2) rad med text; äv. (numera bl. tillf.) om band l. remsa med (kortare) text, i sht om sådant band osv. hörande till föremål l. bild. 2SvKulturb. 1—2: 188 (1934). Textbandet till målningen har en utförlighet, som är mindre vanlig för dalmålningar. Fatab. 1937, s. 144.
-BEHANDLING. [jfr eng. text processing] behandling l. bearbetning av text; numera i sht om sådan behandling osv. av (dator)lagrad textmängd. Rydqvist SSL 1: III (1850). Den traditionella sättmaskinen (har) ersatts av en helt datoriserad, integrerad text- och bildbehandling. Kulturen 1995, s. 129.
(1, 2) -BLAD. pappersblad för l. med text. SFS 1919, s. 144. En särskild eloge böra konsertens anordnare ha för det mönstergilla textblad som tillhandahölls. UNT 25 ⁄ 4 1932, s. 5.
-BLOCK. (i fackspr.) textyta. Form 1950, s. 53. Du gör enkelt textblock och bildblock (i datorprogram). Expressen 19 ⁄ 4 2000, s. 2.
-BOK. Heinrich (1814).
1) till 1, 1 c: i undervisningssyfte använd bok med text(er), särsk. om lärobok i språk, ofta motsatt: övningsbok; äv. [jfr motsv. anv. i eng.]: standardverk. (J. S. Mills) stora verk Principles of Political Economy .. (har) blifvit en textbok för .. läran om den offentliga hushållningen. Samtiden 1873, s. 481, sp. 1. En religionsfilosofisk textbok. SvTeolKv. 1928, s. 66. Ett engelskt läromedelspaket med textbok, övningshäfte och bildband. SvOrdb. (1986).
2) till 2: bok l. häfte med sångtext(er) o. d. Man behöfde .. ej taga textboken till hjelp, för att förstå musiken. SvT 22 ⁄ 1 1852, s. 3. DN 23 ⁄ 1 2000, s. B4.
-DEL. del av tryckalster innehållande text (jfr -avsnitt); äv. om textband (se d. o. 1). TSvLärov. 1942, s. 362. Att publicera illustrationsdelen innan samtliga textdelar kommit ut. Rig 1963, s. 80. Bokens textdel avslutas med två kapitel av andra författare. Ymer 1965, 1: 162.
-EDITION. om utgivning av (kritiskt behandlad) text; äv. konkret, om (textkritisk) utgåva. SAOL (1900). Skulle Ni .. vilja vara god säga mig, om det existerar en billig textedition af Kalevala? Ekelund Brev 2: 135 (1933). Ett utmärkt avsnitt om reglerna vid textedition. Lychnos 195051, s. 396.
-EMENDATION. språkv. jfr emendation 2 o. -förbättring. Endast en liten textemendation har visat sig nödvändig. KyrkohÅ 1919, s. 343. SAOL (1973).
-FIL, r.; best. -en; pl. -er. [jfr eng. textfile; med avs. på senare leden jfr fil, sbst.1] i sht datal. digitalt lagrad text i datorminne. Hallberg DesktPubl. 96 (1989). När en textfil försvann i datorn började den kända författarinnan bråka med sin pojkvän. Expressen 16 ⁄ 6 2000, s. 23.
-FORM. pl. i bet. 1 -er, i bet. 2 -ar (WoJ (1891) osv.) ((†) -er SvLittFT 1837, sp. 542)
1) form vari text uppträder; äv. i form av text, särsk. i uttr. i textform. Värs är .. ett .. samgående mellan samhöriga rytmer och en därtill afpassad täxtform. Wulff RytmVärs 175 (1893). Självporträttet i textform är inträngande och avslöjande. GbgP 13 ⁄ 12 1997, s. 42.
2) (numera föga br.) form (se d. o. II 6) för text; jfr stilform II. SvLittFT 1837, sp. 542. GrafUppslB (1951).
-FYLLNAD. särsk. konkret(are): utfyllnad i l. av text. Såsom varianter eller textfyllnad begagnade ord eller uttryck. Rydqvist SSL 1: XXVI (1850).
-FÖRBÄTTRING. förbättring av text; jfr -emendation. Cavallin (1876). Ett antal .. textförbättringar och varianter omnämns i noterna. Lindroth SvLärdH 2: 219 (1975).
-FÖRFALSKNING. förfalskning av text. AJourn. 1815, nr 67, s. 4. Varje motiv till textförfalskning saknas. Fornv. 1948, s. 54.
(1, 2) -FÖRFATTARE. särsk. om författare av sångtext(er) o. d. Josephson Teaterregie 36 (1892). Jag .. borde som textförfattare vara med om (operapremiären). Österling MinnV 216 (1967).
(1, 1 d) -FÖRKLARING. förklaring av svårbegripligt l. tvetydigt textställe; äv. om bilaga o. d. som innehåller sådan förklaring. SvTyHlex. (1851). (Sv.) Textförklaring, (is. af bibeltext) (eng.) exegesis .. text-interpretation. WoH (1904). IllSvOrdb. (1955: bilaga).
(1, 1 c) -GENOMGÅNG~002, äv. ~200. (numera bl. tillf.) genomgång av text, i sht i undervisningssyfte. PedT 1893, s. 404. Textgenomgång i skola: genomgång av en (oftast utländsk) text (varvid förklaringar, översättning etc. lämnas). IllSvOrdb. (1955, 1964).
-GESTALTNING. gestaltning l. utformning av text. Risberg Aisch. 61 (1890). Den första kritiska Homerosutgåvan .. var .. ganska godtycklig och djärv i sin textgestaltning. Wifstrand GrKultHFas. 34 (1950).
-HISTORIA. (framställning om) en texts historia; äv. om vetenskap som behandlar texters historia. Voltemats anekdoters texthistoria. NordTBB 1945, s. 121 (titel). Ur innehållets synpunkt måste texthistorien ha försteg framför språkhistorien. Rig 1947, s. 107.
-INNEHÅLL~002, äv. ~200. om en texts innehåll, i sht i motsats till dess form l. stil. SvFlicksk. 133 (1888). Såväl textinnehåll som typografi anger samtalstonen! ”För vem skriver du?” Hallberg DesktPubl. 44 (1989).
-INTERPRETATION. jfr interpretation 1. I fråga om en så ung vetenskap som egyptologi, ha filologerna .. måst inrikta sig på rent språkliga undersökningar och textinterpretationer. 3NF 6: 414 (1926). GbgP 8 ⁄ 2 1984, s. 2.
-KODEX. (numera föga br.) om gammal handskrift i bokform; äv. om samling av texter, i sht lagtexter. Anmärkningsvärd är omkastningen rw på åtskilliga ställen i text-codex till yngre Vestm(anna) L(agen), såsom B.B. 6: 5 rwæca. Rydqvist SSL 4: 258 (1870). Upplandslagens textkodex. SagSed 193234, s. 15. IllSvOrdb. (1955).
-KONJEKTUR. språkv. jfr konjektur 2. Åtskilliga textkonjekturer har jag .. ansett mig ha anledning att framställa. NysvSt. 1921, s. 93.
-KRITIK. om kritisk granskning av i olika versioner förekommande (äldre) text (ofta handskrift) o. försök till fastställande av den ursprungliga ordalydelsen l. etablerande av huvudtext; äv. om den gren av filologin som ägnar sig åt sådana undersökningar. Reuterdahl InlTheol. 126 (1837). På vissa områden har textkritiken tagit en oerhörd omfattning och vuxit till de mest betydelsefulla undersökningar, såsom i fråga om bibeln. 2NF 28: 1025 (1919). De ederingsprinciper och den textkritik, som Schlyter .. tillämpade. Carlsson o. Rosén SvH 1: 146 (1962).
-KRITIKER. jfr -kritik. Wikner Vitt. 142 (1878). Även tryckta texter kan innehålla fel, och inte sällan har textkritikern att välja mellan olika versioner av texten, i tryck eller redan i manuskript. NE 18: 210 (1995).
-KRITISK. jfr -kritik. SvTidskr. 1873, s. 375. Handskrifterna gå, såsom den utförliga textkritiska apparaten utvisar, ofta starkt isär. SvTeolKv. 1939, s. 379. En exceptionellt ambitiös textkritisk och kommenterad utgåva i serien Arden Shakespeare. SvD 12 ⁄ 12 1997, s. 18.
-LINGVISTIK. gren av språkvetenskapen som är inriktad på (skriven l. talad) text i större avsnitt än enskilda meningar. Textlingvistikens huvudproblem består i att förklara vari denna textuella koherens — den röda tråden — består. DN 10 ⁄ 6 1975, s. 4.
(1, 1 c, d) -LÄSNING. läsning av text; särsk. om uppläsning av bibeltext. SFS 1906, nr 10, s. 14. Grammatiken drevs kanske ivrigare än textläsning. Wigforss Minn. 1: 91 (1950). Musikandakt .. med textläsning och förbönsinslag. Kulturen 1972, s. 10.
-MAKARE.
1) till 1: om person som skriver text(er). Eva Lindström växlar mellan animerad film och bokbilder, dels som illustratör till .. andra textmakare, dels som ensam bilderbokskreatör. Expressen 16 ⁄ 7 2001, s. 6.
2) till 2: person som skriver sångtexter. Årets textmakare: Stig Andersson. SvD 26 ⁄ 9 1969, s. 12.
(1, 2) -MASKIN. maskin som vid operaföreställning o. d. visar sångtext på därför avsedd, för publiken synlig, bildskärm l. teckenruta o. d.; äv. om maskin som visar text för nyhetsuppläsare vid TV-sändning. DN 13 ⁄ 4 1986, s. 37. Notkunskap är förutsättning för att sköta textmaskinen. GbgP 4 ⁄ 4 1993, s. 14. En textmaskin för reportern att läsa texten på. SvD 3 ⁄ 12 1995, s. 15.
-MASSA. jfr massa, sbst.2 3 c, 4. IllSvLittH 1: 164 (1955). Konsumenten ska inte behöva läsa villkoren — som ofta är en lång och svårtillgänglig textmassa. SvD 8 ⁄ 4 1998, s. 4.
-MEDDELANDE. särsk. om (kortare) textat (se texta, v.1 1 slutet) meddelande som skickas från en mobiltelefon till en annan o. kan avläsas i telefonens teckenruta. Mobiltelefonen ligger mellan mig och kompisen på ett bord på en pub .. Textmeddelanden skickas ihärdigt fram och tillbaka. DN 20 ⁄ 5 1999, s. A6.
-ORD. (text- 1889 osv. texte- 1720)
1) till 1, 1 d: ord i text, i sht bibel- l. predikotext; i pl. äv. sammanfattande, om (bibel)text i sin helhet. Sahlstedt Hoffart. 72 (1720). Hans textord var hämtat från berättelsen om det stora fiskafänget i Luk(asevangeliet). LUÅrsb. 1946, s. 50. ForsknFramst. 1977, nr 5—6, s. 37.
2) till 2: ord i sångtext. Textorden till melodien. Svensson Sångmet. 30 (1889).
-PROV.
1) text (se d. o. 1 c); äv. om prov (se d. o. 1 b) på text ss. underlag för bedömning av skrivförmåga. TSvLärov. 1944, s. 149. Textprover granskas ingående av en kvalificerad grupp författare och litteraturkritiker. SvD 17 ⁄ 3 1996, s. 37.
2) (numera mindre br.) prov (se d. o. 5) l. exempel på tryckt text(stycke) med uppgift(er) om typsnitt, typsort m. m. SIS 73 12 02: 1 (1954).
-RECENSION. särsk. (numera mindre br.) om kritisk l. granskad utgåva l. upplaga av text, i sht handskrift; jfr recension 3. SvLittFT 1833, s. 819. Targas textrecension .. grundar sig dels på de bästa föregående editionerna, dels och förnämligast på jämförelse af handskrifterna. Odenius 1Celsus 9 (1898). HT 1949, s. 249.
-REDAKTION.
1) jfr redaktion 2. Brobergs utgåva redovisar ett stort paleografiskt arbete, och hans textredaktion är omsorgsfull. HT 1953, s. 367.
2) version av skriftalster; jfr redaktion 3. FoF 1935, s. 195. Den äldsta .. uppteckningen (av Gulatingslagen) .. är en sammanställning av två textredaktioner. NE 8: 171 (1992).
-REDIGERARE, m. ⁄ ⁄ ig.; best. -en; pl. =. [senare leden avledn. av redigera] om person som (yrkesmässigt) redigerar l. utformar text (för publicering). GbgP 29 ⁄ 5 1954, s. 12. Numera jobbar han halvtid som textredigerare på natten. SvD 4 ⁄ 6 1996, s. 19.
-REDIGERING. redigering (se redigera 5, 6) av text; jfr -redigerare. Hagberg Linnæus 203 (1939).
(1, 1 b) -REKLAM. reklam i tidnings text (se d. o. 1 b); äv. om reklam(annons) som (huvudsakligen) utgörs av text. I Posttidningen förekom .. textreklam på 1670- och 1680-talen, då Urban Hiärne fick .. lovsjunga dels Medevi brunn, dels en ny typ av brandsprutor. Bjurman 3Statsm. 12 (1935). Reklam i form av text. IllSvOrdb. (1955, 1964).
(1 a, 2) -REMSA. remsa med (översatt) text; särsk. om sådan remsa på bioduk l. TV-skärm o. d. som i skrift återger det som sägs; äv. om remsa med sångtext som visas av textmaskin på operascen o. d. Vid olika tillfällen har krav rests om att TV i större utsträckning än vad som sker skulle förse program med textremsa. MotRiksd. 1971, nr 66, s. 14. De nyuppfunna textremsorna ovanför scenen som redan används vid föreställningar i flera operahus. DN 13 ⁄ 4 1986, s. 37. Hufvudstadsbl. 18 ⁄ 8 2003, s. 12.
-REVISION. (numera bl. mera tillf.) om handlingen att revidera (se d. o. I 2) l. bearbeta en text. Tyvärr är täxten mycket slarvig .. med en blandning av tre språk, latin, tyska ock svenska, som gör en fullständig enhetlig täxtrevision nära nog omöjlig. Landsm. 1911, s. 739.
-SATS. boktr. textsättning; jfr sats 1. Med sättmaskiner utföres nu nästan all textsats i böcker, tidningar och tidskrifter. SvIndustri 332 (1935). Bokvänn. 1948, s. 71 (konkret).
-SIDA. sida (i bok l. tidning o. d.) med l. för text. Täubel Boktr. 1: 174 (1823). RådRön 1998, nr 2, s. 40.
-SPALT. jfr spalt 4. Elge BoktrK 92 (1915).
-STIL. särsk. boktr. brödstil. UB 1: 552 (1873). I grunden behåller vi DN:s klassiska rubrik- och textstilar men utvecklar dem med nya inslag. DN 11 ⁄ 8 1996, s. A7.
-STÄLLE. 2VittAH 26: 334 (1869). (Filologens kännedom om) de behandlade författarna satte honom i stånd att på fördärfvade textställen insätta, hvad författaren skulle kunnat skrifva. 2NF 11: 514 (1909).
-SÄTTA.
1) (mera tillf.) till 1: texta (se texta, v.1 2). Fyra timmars textsatta svenska program i veckan i form av långfilmer, underhållning, sport och naturprogram. GbgP 13 ⁄ 3 1979, s. 21.
2) till 2: förse (musikstycke o. d.) med ord l. text. Expressen 24 ⁄ 10 1992, s. 4.
-SÄTTNING. boktr. handlingen att sätta (se sätta, v.3 I 33) text; äv. konkret(are), om resultatet; jfr sättning, sbst.2 9. I vanlig textsättning bör icke användas alltför grov stil vid markering av enstaka ord. Elge BoktrK 107 (1915). Formatet har blivit större, text- och bildsättning överskådligare och klarare. TSvLärov. 1949, s. 14.
-TABELL. (i sht i fackspr.) tabell bestående av kolumner med text. Texttabellerna öfver tobaksindustriens historiska utveckling. EkonT 1899, s. 578. HT 1978, s. 109.
-TELEFON. telefon med tangentbord o. bildskärm, i sht avsedd för kommunikation med hörselskadad l. mellan hörselskadade; äv. med tanke på funktionen hos sådan telefon. DN 12 ⁄ 12 1978, s. 11. För att kunna ringa mellan en texttelefon och en vanlig telefon krävs en central, där tal manuellt omvandlas till skrift och omvänt. GbgP 30 ⁄ 12 1979, s. 10.
-TEORI. (i fackspr.) vetenskaplig teori som behandlar textrelaterade frågor. DN 18 ⁄ 5 1992, s. B3. En på modern textteori grundad diskussion om textens uppbyggnad och berättarteknik. SvD 12 ⁄ 3 1996, s. 40.
-TEVE, se -TV. —
(1, 1 d) -TOLKNING. tolkning l. uttydning av (i sht äldre) text; särsk. om bibeltolkning (se d. o. 2). Texttolkningen (i 1793 års provöversättning av bibeln) hvilar på filologisk grund. Böttiger 5: 37 (1874). HT 1953, s. 415.
(1, 1 d) -TRADITION. om tradering av text; äv. konkret(are), om enskilt fall l. om resultatet av sådan tradition. Auerbach (1915). Det har .. större intresse och betydelse att veta med vad stöd i texttraditionen .. Tischendorf läser så eller så, än att (osv.). SvTeolKv. 1928, s. 282. Emellertid föreligger en annan texttradition av obestridligt primärvärde: H. C. Andersens dagbok. SvLittTidskr. 1958, s. 44.
(1, 1 d) -TROGEN. om framställning l. översättning o. d.: som nära följer l. håller sig till (grund)texten. SAOL (1900). Genom de tyska humanisternas filologiska förarbeten kunde Luther för första gången framlägga en texttrogen översättning av Den heliga skrift. Montelin VLittH 4: 121 (1933).
-TV, äv. -TEVE. (system för) visning av skriftlig information i TV; äv. konkret, om TV-apparat försedd med sådan funktion. SvD 1 ⁄ 6 1976, s. 4. Sveriges Radio har fått 3 miljoner för att göra försök med text-TV. I första hand gäller det textning av ordinarie TV-program, framför allt för hörselskadade. SDS 16 ⁄ 7 1978, s. 18. SDS 16 ⁄ 6 1994, s. A12 (konkret).
-TYP, sbst.1 typ l. slag av text; förr äv. ngn gg: textredaktion (se d. o. 2). VittAMB 1879, s. 107. Naturligtvis blir karaktären på övningarna olika beroende på texttypen. Skolvärld. 1972, nr 11, s. 24.
-TYP, sbst.2 (i sht förr) trycktyp för text. Hasselquist Boktr. 6 (1905). Med texttyper förstås sådana typer som äro ägnade och avsedda för tryck av fortlöpande text i böcker, tidskrifter och tidningar, s. k. brödstil. HantvB I. 5: 22 (1937).
-UPPLAGA~020. särsk. (numera föga br.) om textutgåva. Den kritiska apparaten vid en vetenskaplig textupplaga. 3SAH 4: 240 (1889). Östergren (1956).
-UTGÅVA~020. om (vetenskaplig, i sht textkritisk) utgåva av text; jfr -edition. TSvLärov. 1945, s. 236. 1991 tog .. arbetet med en historisk-kritisk textutgåva av Celans samlade verk sin början. Expressen 12 ⁄ 9 1995, s. 4.
(2) -UTTAL~02 l. ~20. uttal av text vid sång; jfr texta 3. Jag .. fäste mig .. vid hans sköna, manliga stämma .. och det tydliga textuttal han egde. Norman MusUpps. 70 (1883). Östergren (1956).
-VARIANT. om variant l. version av text, i sht handskrift; särsk. (i fackspr.) om läsart. Annerstedt UUH II. 2: 288 (1909). Han grundade .. sin uppfattning om balladens ursprung och utveckling på jämförelser mellan de textvarianter han hade till sitt förfogande. Arv 1949, s. 69.
-YTA. (i fackspr.) yta i trycksak l. datordokument o. d. avsedd för l. innehållande text; jfr -block. Elge BoktrK 57 (1915). Ju öppnare och luftigare textytorna verka, desto lättare förefalla de att läsa. HandInd. 270 (1926). Hallberg DesktPubl. 164 (1989).
B (†): TEXTE-ORD, se A.
Avledn.: TEXTLIG, adj.; adv. -t. [fsv. täxtliker]
1) till 1: som består av l. rör l. på annat sätt har samband med text. Det Snellska aflatsbrefvets textliga förhållande till det i Stockholm .. tryckta aflatsbrefvet talar afgjordt för Stockholm såsom äfven detta brefs tryckort. NordBoktrK 1906, s. 52. Första bandet rymmer .. uteslutande det textliga och källkritiska. UNT 21 ⁄ 1 1950, s. 1. I vanliga fall brukar .. konstnären teckna en bild i anslutning till en textlig framställning, som redan föreligger. Lövgren Psalm. 77 (1959).
2) till 2: som utgörs av l. avser l. rör l. har att göra med text. SD 22 ⁄ 9 1899, s. 8. Denna ängsliga flykt från allt, som har med lyrik att göra i Ibsens drama, utgör .. svagheten i Egks verk, textligt och framför allt musikaliskt sett. NFMånKr. 1939, s. 626. ”Christ lag in Todesbanden” är en s. k. koralkantat, d. v. s. med en psalm som textligt underlag. RöstRadio 1948, nr 13, s. 10. En .. bevekelsegrund för den enkla musikaliska utformningen var att inte störa utan endast bära fram det textliga budskapet. Brolinson o. Larsen GoodVibr. 126 (1994).
Spoiler title
Spoiler content