KONFERERA kon1fere4ra, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE.
Etymologi
[jfr t. konferieren, ävensom eng. confer; av fr. conférer, av lat. conferre, sammanföra, jämföra m. m., av com (se KON-) o. ferre, bära, föra (jfr DIFFERERA)]
1) (†) jämföra; kollationera. BOlavi 139 a (1578). Then ena (juris professorn) skal läsa Institutiones Justiniani och conferera Sweriges lagh medh Romerske lagen och andre folks lagh. Annerstedt UUH Bih. 1: 168 (i handl. fr. c. 1620). Commissarierne (för kvarntullen skola) conferera sine Längder tilhopa. Stiernman Com. 1: 955 (1627). Drakenberg och jag confererade wåra fullmakkters data. KKD 10: 272 (1702). Smedman Kont. 7 (1874).
2) överlägga, underhandla, rådslå, rådpläga; förr äv. tr.: dryfta l. diskutera (ngt). Konferera med ngn om (förr äv. över) ngt. Svart Ähr. 51 (1560). Någre ährender, them han med Ridderskapet och Adelen conferera måtte. RARP 6: 3 (1656). (Tiden för likvidation) hvarom .. Landshöfdingarne kunna conferera med Bergmästarne. Bergv. 1: 478 (1695). Sedan jag med honom allena confererat öfver bem(äl)te Grefves resa till Spanien. HSH 10: 330 (1715). Siwertz JoDr. 237 (1928).
