SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1937  
KONTUBERNAL kon1tɯberna4l l. -tu-, l. 01—, l. -bär- l. -bær-, m.; best. -en, äv. -n; pl. -er.
Ordformer
(förr äv. skrivet con-)
Etymologi
[ytterst av lat. contubernalis, eg.: tältkamrat, till contubernium, samling av tält, gemensam bostad, tältkamratskap, till com (se KON-) o. taberna, skjul, hydda (se TABERNAKEL, TAVERN)]
(i sht i mera lärt språk, numera föga br.) rumskamrat; stallbroder. Schroderus Dict. 96 (c. 1635). Warburg Snoilsky 195 (1905). Utsikten att få så kära vänner till kontubernaler gladde mig mycket. Lilljebjörn Skolm. 233 (1924).
Spoiler title
Spoiler content