KONTUNDERA kon1tunde4ra, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING; jfr KONTUSION.
Ordformer
(förr äv. skrivet con-)
Etymologi
[jfr t. kontundieren, eng. contund; av lat. contundere, av com (se KON-) o. tundere, stöta, sönderkrossa]
(numera föga br.) med. o. farm. krossa; i sht i p. pf., om sår o. dyl.: som har uppstått gm krossning, resp. om drog: som har framställts gm sönderstötning; jfr KONTUSERA.VDAkt. 1787, nr 317. Theoretiskt och Practiskt Compendium om Hugna Contunderade och Skutna Sår i almänhet. Schützercrantz (1798; boktitel). Inciserad eller kontunderad drog. SFS 1917, s. 2092. Vid kontunderande våld mot en led uppstår ofta en blödning inne i leden. SvUppslB 15: 1002(1933).
