publicerad: 1937
KORTIG, adj. -are. adv. (superl.) KORTIGST (VDAkt.).
Etymologi
(†) = KORT, adj. 4; jfr KORTELIG I 2. Wil iagh på thet aller kortigaste och eenfalligaste thet ringa iagh weet icke haffua hoos migh fördoldt. BOlavi 100 a (1578). VDAkt. 1663, nr 423.
SAOB
Spoiler title
Spoiler content