publicerad: 1937
KREDIT kre4dit, sbst.2 (jfr I nedan), n.
Ordformer
(förr äv. skrivet cr-. Anm. I bet. I förekom ordet förr stundom, när det syftade på flera kreditorer, i formen kredunt. Nisbeth 131 (1867). Jungberg (1873))
Etymologi
[jfr t. o. eng. credit, fr. crédit; av lat. credit, 3. pers. sg. pres. ind. av credere, betro, anförtro (se KREDO). — Jfr KREDITERA, v.2]
motsatt DEBET.
I. bokhåll. brukat ss. till ordklass obestämbar term: term som anbringas i räkenskapsböcker o. d. på högra sidan (eg.) för att angiva att person l. räkenskapskonto har avlämnat ngt o. har ngt till godo härför. Hortulanus Räckn H 6 a (1674). Nu löper man ur boden eller Contoiret, allenast man vet på hvad sida Debet eller Credit skal stå. Dalin Arg. 1: 32 (1733, 1754). Ramstedt BokförGr. 15 (1915). — särsk. i uttr. under kredit, på kreditsida, ss. kreditpost. Kyrkol. 24: 8 (1686). (I journalen) införas under kredit alla utgifter. Aldén Medb. 5: 76 (1886).
II. i substantivisk anv.
1) bokhåll. o. handel. (räkenskapskontos l. persons) tillgodohavande- l. utgiftsräkning; summan av de poster som ett räkenskapskonto har avlämnat (o. som således från kontots synpunkt äro tillgodohavanden l. utgifter); kreditsida; stundom övergående i bet.: (ngns) tillgodohavande, fordran. Hortulanus Räckn. I 5 b (1674). Där här Drn. behagade igenomsee samma Reknings credit. Schück VittA 2: 184 (i handl. fr. 1681). Beloppet af hosgående Räkning behagade HH i mitt Credit uptaga. Nordström SthmFirmH 276 (i handl. fr. 1839). Hvad som insättes (i girobanken) utgör insättarens credit. Nordström Cred. 94 (1853). Ramstedt BokförGr. 15 (1915). — särsk. bildl. Hur han bläddra, hur han tumma / Rådstu-Rättens Protocoll, / Fick han Debet i full summa, / Och i Credit netto Noll. Bellman (BellmS) 2: 114 (1783, 1791). I autoriteternas credit uppför jag vidare den berömliga omtankan att kommendera särskild skyddsvakt till rådhushäktet. Crusenstolpe Ställn. 13: 32 (1848).
Ssgr (i sht bokhåll.; till I, II 1): KREDIT-JOURNAL. journal l. räkenskapsbok vari kreditposter införas. SDS 1900, nr 514, s. 3. —
-POST. post på räkenskapers kreditsida (utgörande ngns tillgodohavande). JernkA 1835, s. 144. Ramstedt BokförGr. 17 (1915). —
-SALDO. saldo på ett konto vars kreditsida visar överskott. Nisbeth 132 (1867). HandInd. 743 (1927). —
-SIDA. högra sidan i räkenskapsbok, upptagande ett kontos kreditposter. JernkA 1835, s. 141. HandInd. 740 (1927). särsk.
a) övergående i bet.: tillgodohavande. (Den ryska metallindustrien) hade 1924 .. en kreditsida på 11 millioner. Karlgren BolsjevRyssl. 119 (1925).
b) bildl., i uttr. som angiva ngt ss. ngns förtjänst. Jensen Carlé Amer. 56 (1920). På dess (dvs. mössrådets) kreditsida bör särskilt skrivas dess nitälskan för folkskolors inrättande. SvRiksd. I. 5: 199 (1934). —
Spoiler title
Spoiler content