SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1938  
KRUS krɯ4s, sbst.3, n.; best. -et; pl. = ((†) -er ASScF 18: 498 (i handl. fr. 1642)).
Ordformer
(kross 1685. krus 1555 osv. kruss 15481642. krut(t)z 1584)
Etymologi
[fsv. krus; jfr d. krus, fd. äv. krutz, senisl. krús; sannol. av mnt. krūs, krōs; jfr mht. krūse, t. krause; av oklart urspr.]
1) (vanl. cylindriskt l. bukigt) jämförelsevis stort dryckeskärl (vanl. av lera l. porslin) med l. utan lock o. vanl. med handtag vid sidan, särsk. avsett för öl, svagdricka o. d. TullbSthm 10/9 1548. The gåå på gålwedt och skencke / Och tappe oss I krwset bijr. Visb. 2: 7 (c. 1600). Pimpinella Mor Maja häller / Uti glas och krus. Bellman (SVS) 1: 208 (c. 1775, 1790). Rosor i ett sprucket krus / är ändå alltid rosor. Fröding NDikt. 128 (1894); jfr 2. — jfr DRICKS-, DRYCKES-, LER-, PORSLINS-, STEN-, VATTEN-, ÖL-KRUS m. fl. — särsk. med särskild tanke på innehållet. Med Julo wår granne, drach iagh itt krwss / Jagh måtte jw ther aff icke få rws. Rondeletius 16 (1614). Ett krus dricka. SvTyHlex. (1851, 1872).
2) mer l. mindre flaskliknande förvaringskärl (vanl. av lera l. porslin) för våta varor. Conserva för blodsott udi itt krus. HT 1900, s. 195 (1555). En butelj punsch och ett krus seltervatten! Jolin Smädeskr. 82 (1863). Genever (på krus). SthmSystLillKatal. 1/3 1937. — jfr ANISETT-, LER-, OLJE-, PORSLINS-, SELTERS-, VARMVATTENS-, VATTEN-, ÄTTIKS-KRUS m. fl.
Ssgr: (1) KRUS-BIR. (†) I dagh skall tu lära krusbijr skäncka. Chronander Surge B 1 b (1647).
(jfr 2) -FLASKA. (†) flaskliknande krus. TullbSthm 2/5 1571.
(jfr 2) -KÄRL. (†) Forsius Min. 131 (c. 1613).
(1) -LOCK, n. BoupptSthm 4/3 1659.
Spoiler title
Spoiler content