publicerad: 1938
KRUSAD krusa4d l. krɯ-, r. l. m.; best. -en; pl. -er; äv. KRUSADO -sa4do l. -då l. -dω, r. l. m.; pl. -ados; äv. (i fråga om ä. förh., om nedan nämnda guldmynt) KORSÅT korså4t, förr äv. KORSAT l. KRASSAT l. KROSSAT, r. l. m. (AJGothus ThesArithm. 131 (1621) osv.) ((†) n. HH 1: 17 (1543), G1R 24: 170 (1553)); best. -en; pl. -er.
Ordformer
(korsat (kår-) 1538—1686. korszater, sg. 1621—1686. corszatt 1543. korsåt(h) (cor-, kår-) 1548—1935. korsått 1550—1553. crassat 1534. crossat 1538. crossot 1544. crossåt 1545. cruisad 1740. krusad (cr-) 1680—1855. crusado 1771—1931. crus(s)at 1622—1644. cruzado 1867—1931. crysad c. 1780)
Etymologi
[jfr ä. d. krusat, mnt. karsaten, pl., krosate, mnl. crusaet, fr. cruzade; av port. cruzado, avledn. av port. cruz, kors, av lat. crux (se KORS)]
benämning på vissa äldre portugisiska mynt med kors i prägeln; dels om ett under 1400—1600-talen präglat guldmynt av ungefär en dukats storlek, dels om ett under 1400—1800-talen präglat silvermynt, urspr. av en talers storlek. Måge i well tage i bethalning goda portugalöser dubbelte Crassater, oc annett gott gull. G1R 9: 75 (1534). Man förde .. ifrån Guinea Guld til Portugal, hwar aff Konungen Crusader lät mynta. Brask Pufendorf Hist. 95 (1680). SvUppslB 6: 688 (1931). Heckscher SvEkonH 1: 67 (1935; i fråga om sv. förh. på 1500-talet). — jfr DUBBEL-, ENKEL-, VÄXEL-KRUSAD.
Ssg: KRUSADE-GULD. (Crusate-Gull) (†) guldlegering med samma guldhalt som i de guldmynt som benämndes krusader. Stiernhielm Arch. O 1 b (1644).
Spoiler title
Spoiler content