SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1938  
KRÖGERI krø1geri4, n. (Anm. I språkprovet från 1541 (se nedan) beror adjektivets böjning trol. på attraktion); best. -et l. -t; pl. (i konkretare anv.) -er (Salander Gårdzf. 188 (1727), Auerbach (1911)) ((†) = (RARP V. 1: 49 (1652))).
Etymologi
[jfr nt. krögerij; avledn. av KRÖGA o. KRÖGARE]
(ss. enkelt ord bl. i fråga om ä. förh.) hållande av krog, krogrörelse, utskänkning; äv., i sht i pl., konkretare, övergående i bet.: krog. The .. holle stoor krögerij, och ölselningh .. wiid huar kirke, om höghtiidzdagerne. G1R 13: 194 (1541). I städerna utgjorde krögeri en mycket förnämlig inkomstkälla (på 1770-talet). LAHT 1912, s. 139. — jfr DROPP-, HOR-, HÄSTE-, KYRKO-, LÖNN-KRÖGERI.
Ssgr: A: KRÖGERI-AVGIFT~02 l. ~20. (förr) kam. avgift som erlades för tillstånd att hålla krog. VRP 21/5 1733.
-MÅL. lönnkrögerimål. NPress. 1895, nr 64, s. 3. HeimdFolkskr. 81: 43 (1904).
-NÄRING. (†) krogrörelse. PH 6: 4751 (1757). Branting Förf. 2: 92 (1829).
B (†): KRÖGERIS-PÄNNINGAR, pl. = KRÖGERI-AVGIFT; jfr KRÖGAR(E)-PÄNNINGAR. VRP 21/5 1733.
Spoiler title
Spoiler content