SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1938  
KRÖGARE krø3gare2, m.; best. -en, äv. -n; pl. =.
Ordformer
(cröare 1676. krögar (framför namn) 1910. krögare (-ere) 1531 (: krögerepeninger), 1538 osv. kröger (-her, -ir) 1542—1673. kröggier 1589. krögiare (-iere) 1589—1638. krögier 1588—1589. kråfwere BtÅboH I. 4: 172 (1632))
Etymologi
[fsv. kröghare; jfr ä. d. krøger; av mnt. kroger, kruger, nt. kröger, till mnt. krōch (se KROG); jfr fsv. kroghare]
mansperson som håller krog, krogvärd, värdshusvärd; jfr TAVERNARE; numera bl. dels i fråga om ä. förh., dels skämtsamt l. föraktligt om innehavare av restaurang o. d. (jfr KROG). VarRerV 14 (1538). (Det) är gott funnit och bewilliat, att till den resande mans befordringh wisse Krögare eller Tafwärne på belägelighe rum eller orther skulle öfwer hela Rijket inrättas och anställas. LReg. 254 (1651). Krögarn på Sodom och Krögarn på Krypin. Bellman (SVS) 1: 115 (c. 1775, 1790). För fan, jag är ingen krögare eller gästgifvare. Nordström Herr. 178 (1910). Heckscher SvEkonH 1: 518 (1936). — jfr CIDER-, FRÄLSE-, HOR-, LÖNN-, ÖL-KRÖGARE m. fl.
Ssgr (utom i fråga om ä. förh. numera bl. ngn gg skämtsamt l. föraktligt): KRÖGAR- l. KRÖGARE-ACCIS. (förr) kam. accis som erlades av krögare. Stiernman Com. 3: 23 (1661). —
-FAR, m. om krögare. Bellman (SVS) 1: 105 (c. 1775, 1790). —
-FLICKA, f. (tillf.) jfr -JUNGFRU. Karlfeldt FlPom. 19 (1906). —
-GILLE. (†) supgille på krog. PPGothus Und. H 5 a (1590). —
-GÅRD. (förr) gård med krogrörelse. Stiernman Com. 2: 668 (1651). Broman Glys. 1: 258 (1726). —
-HEMMAN. (förr) hemman med skyldighet att hålla krog; jfr GÄSTGIVERI-HEMMAN. RARP 4: 216 (1649). LMil. 1: 156 (1682). —
-HUS. (förr) hus avsett för hållande av krog. RP 5: 209 (1635). Stiernman Com. 3: 216 (1664). —
-JUNGFRU. (†) skänkjungfru på krog. CIHallman SSkr. 397 (c. 1775). —
-KONA, f. (†) krögerska. VDAkt. 1664, nr 50. —
-MADAM. krögerska. Bellman (SVS) 1: 254 (1785, 1790). Karlfeldt FlPom. 20 (1906). —
-MOR, f. krögerska; jfr -FAR. Düben Boileau Sat. 80 (1722). Bellman (SVS) 1: 145 (c. 1775, 1790). —
-NÄRING. krogrörelse. PH 5: 3050 (1750). Weste FörslSAOB (1823; med hänv. till krognäring). —
-ORDNING. (förr) förordning rörande krögare. Stiernman Com. 1: 984 (1629). —
-PÄNNINGAR, pl. (förr) kam. skatt som erlades av krögare; jfr KRÖGERIS-PÄNNINGAR. G1R 7: 363 (1531). BtFinlH 4: 298 (1565). —
-RÄTT, r. l. m. (förr) rätt att hålla krog. Stiernman Com. 1: 868 (1622). Krögare och tafwernerätt. LReg. 314 (1687). —
-SKYLT. BoupptSthm 1680, s. 95 b. —
-STUGA. (†) krogstuga. SynodA 1: 284 (1717). Bellman (SVS) 1: 227 (c. 1775, 1790). Weste FörslSAOB (1823; med hänv. till krogstuga). —
-TAVLA. (†) krögarskylt, krogskylt. ConsAcAboP 2: 39 (1655). BoupptSthm 1673, s. 284 b.
Avledn.: KRÖGARINNA, f. (†) krögerska. CAEhrensvärd (c. 1795) hos Warburg Ehrensvärd 351. —
KRÖGERI, se d. o. —
KRÖGERSKA, f. (förr) kvinna som höll krog; äv.: krögares hustru l. änka. VarRerV 14 (1538). Det var ofta en bastant och välgörande humor över de forna krögerskorna. Levander Landsv. 83 (1935). jfr BRÄNNVINS-KRÖGERSKA.
Spoiler title
Spoiler content