SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1938  
KVADER kva4der, r. l. m.; best. -n; pl. -drar (VetAH 1819, s. 147, osv.) l. -drer (UB 1: 320 (1873), UpplFmT 44: 15 (1932)).
Ordformer
(förr äv. q-. kvader 1635 (: Qwadersteen) osv. kvater- 1747 (: qvatersten)—1789 (: Qvatersten))
Etymologi
[jfr d. kvader, t. quader; av lat. quadrus, fyrkantig; till quattuor, fyra. — Jfr ESKADER, KADER, KVADRAT, KVARTER, SKVADRON]
(i sht i fackspr.) rätvinklig, i fyrkant tillhuggen byggnadssten, kvadersten. Adlerbeth Æn. 15 (1804). UpplFmT 44: 15 (1932). — jfr DIAMANT-, GRANIT-, STEN-KVADER. — särsk.
a) koll. Ruiner af qvader. CVAStrandberg 3: 225 (1854). Strofer sammanfogade som kvadern på Tessins palats. Levertin Diktare 237 (1898).
b) om sten som, utan att huggas, söndersprungit i mer l. mindre regelbundet fyrkantiga block. (Övergångssandstenen i Skåne har) benägenhet att sönderspricka i fyrkantiga Block (qvadrar). VetAH 1819, s. 147.
c) om konstgjort stenblock i form av en kvadersten. En och annan qvader af formadt kalkbruk finnes i kryptan. Brunius Metr. 49 (1836). 2UB 1: 320 (1873).
d) om rektangulära fält i rappningen på en rappad byggnad, avsedda att efterbilda kvaderstenar. Hufvudbygnaden .. är uppförd af .. tegel .. och är till det yttre afputsad i qvadrer med cementbruk. TT 1880, s. 29.
Ssgr (i sht i fackspr.): KVADER-BEKLÄDNAD. konkret. Brunius Metr. 70 (1836). —
-BYGGNAD. abstr. o. konkret. Brunius Metr. 36 (1854). Förebilden för de franska slottens kvaderbyggnad. Hahr ArkitH 388 (1902). —
-FORM; pl. -er. Brunius Metr. 292 (1836). —
-FORMAD, p. adj. —
-FORMIG. Qvaderformiga block. Rothstein Byggn. 81 (1856). särsk. geol. till b, om förklyftning. Bergstrand Geol. 56 (1859). —
-MUR. byggd av kvaderstenar. LfF 1854, s. 236. —
-MURVÄRK~02 l. ~20. jfr -MUR. Ikonen 39 (1889). —
(d) -RITSAD, p. adj. Mur .. kvaderritsad. Rig 1936, s. 133. —
(b) -SANDSTEN~02 l. ~20. geol. sandsten med kvaderformig förklyftning. Svea 1: 75 (1824). SvUppslB (1933). —
-STEN. [jfr t. quaderstein] kvader; äv. koll. Schroderus Os. III. 2: 68 (1635). Kinesiska muren har skalmurar av kvadersten och fyllning mellan dem av jord och rullsten. 3NF 14: 446 (1931). särsk. (†) till b: kvadersandsten. Linné SystNat. 147 (1748). Retzius Min. 273 (1795).
Ssgr: kvaderstens-block. Fornv. 1925, s. 365.
-byggnad. abstr. o. konkret. Upmark Lübke 177 (1872). MeddSlöjdF 1897, 1: 55. —
-VALV. Stål Byggn. 1: 352 (1834).
Avledn.: KVADRIG, adj. (†) om sten: som (mer l. mindre) har form av en kvadersten. Wallerius Min. 153 (1747). Qvadrig trapp. Rinman 2: 73 (1789). VetAH 1805, s. 86.
Spoiler title
Spoiler content