SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1974  
SKVADRON skvadrω4n, förr äv. ESKVADRON l. ESKADRON (eskadrǡng Dalin (1871)) l. SKADRON, r. l. m.; best. -en, vard. (utom i södra Sv.) äv. =; pl. -er.
Ordformer
(eskadron (esca-) 17581893. eskvadron (esqua-, esqva-) 16371912 (om ä. förh.). esquaderon 1675. schwadron- i ssg 1702 (: Schwadrons Präster). skadron 18131857. skvadron (skua-, squa-, sqva-) 1621 osv.)
Etymologi
[jfr d. eskadron (i ä. dan. o. dan. dial. äv. skvadron, skadron), nor. eskadron, t. schwadron, eskadron; av fr. escadron; ä. fr. squadron (varav eng. squadron, scadron), av it. squadrone, augmentativ avledn. av squadra (se ESKADER). — Jfr SKVADRONERA]
1) mil. om en (under skilda tider o. i olika länder på olika sätt sammansatt) truppenhet; i fråga om nutida sv. förh.: truppavdelning som utgör det minsta förband vid kavalleriet som i administrativt o. taktiskt hänseende är till en viss grad självständigt, (normalt) stående under befäl av en ryttmästare (o. motsvarande ett kompani vid infanteriet); i fråga om ä. sv. förh. äv. dels (under 1600-talets förra hälft) om en truppstyrka bestående av ryttare l. fotsoldater, dels (under en senare period, fram mot slutet av 1700-talet) om en kavalleristyrka sammansatt av flera kompanier; äv. bildl. Formera skvadron. Gustaf II Adolf 255 (1621). 3 squadroner footfolk. Ekeblad Bref 1: 374 (1654; rättat efter hskr.). En Esquadron dragoner. LReg. 263 (1665). Esquadroner. Hwilke äre Troppar, aff ett eller flere Compagnier Ryttare, sammandragne under ens öfwer Commande. Söderman ExBook 3 (1679). Wåra så tätt tillsamman gående batailloner och Esquadroner. HSH 6: 208 (1712). Dalin Arg. 1: 140 (1733, 1754; bildl.). Cavaleriet indelas til Disciplin och Ekonomi i Regementer, hvarje Regemente vanligen i 2:ne Bataljoner, hvarje Bataljon vanligen i 4 Sqvadroner, hvarje Sqvadron i 4 Corporalskap. Lefrén Förel. 1: 136 (1818). Ett kavalleriregemente består av: regementsstab, tre ryttarskvadroner och en teknisk skvadron. SFS 1937, s. 579. — jfr DEPÅ-, EXERCIS-, FÄLT-, FÖRPOST-, FÖRTRAV-, HUSAR-, KAVALLERI-, LINJE-, LIV-, PANSARBIL-, REKOGNOSERINGS-, REKRYT-, ROTEHÅLLS-, RUSTHÅLLS-, RYTTAR-, RYTTERI-, SALPETERSJUDERI-, SEKUNDANT-, SPANINGS-, STAM-SKVADRON m. fl.
2) (†) eskader (se d. o. 2). OxBr. 8: 436 (1644). Såsom wij hafwa låtit fördehla Wår Flåtta vthi wissa Esqvadroner, och hwar Esqvadron vthi sine wisse smärre affdeelningar, skal (osv.). Siöart. 1685, s. 72. 2VittAH 17: 140 (1839, 1846; om förh. c. 1630).
Ssgr (i allm. till 1; mil.): A: SKVADRON-CHEF. (skvadron- c. 1895 osv. skvadrons- 1779 osv.) officer (vanl. ryttmästare) som för befäl över en skvadron, chef för en skvadron. PH 11: 705 (1779).
Ssg: skvadronchefs-boställe. (förr) jfr boställe 3. BtRiksdP 1901, I. 1: nr 14—18, s. 18. —
-EXERCIS, -FORMERING, se C.
-FÖRING. förande av befälet över en skvadron. Arsenius Minn. 39 (c. 1895).
-KOLONN, -MÖTE, -ORDER, -PRÄST, -SKRIVARE, se C.
-TALS. (†) skvadronsvis; äv. bildl. Dalin Arg. 1: nr 28, s. 6 (1733; bildl.). Dähnert (1784).
-VIS, se C.
B (†): SKVADRONE-PREDIKANT, -PRÄST, -VIS, se C.
C: SKVADRONS-ADJUTANT. skvadronchefs adjutant (med uppgift att svara för den inre tjänsten vid skvadronen, t. ex. förläggning, ekonomi, redovisning). IT 1791, nr 27, s. 3.
-BEFÄL.
1) (numera bl. tillf.) befäl (se d. o. 3 b) över skvadron. Wallengren Mann. 141 (1895).
2) befäl (se d. o. 4) vid skvadron; vanl. koll. KrigVAT 1843, s. 246.
-BEFÄLHAVARE~00200. (numera bl. tillf.) jfr skvadron-chef. TjReglArm. 1819, 1: 84.
-BESKÄLLARE. (förr) = -hingst. SFS 1830, s. 463.
-CHEF, se A.
-DAGUNDEROFFICER ~010102 l. ~1001—. (förr) underofficer (motsv. nutida kompaniofficer) av dagbefälet vid skvadron. TjReglArm. 1889, s. 335.
-ECHELONG. (förr) echelong (se d. o. 1) bestående av skvadron. Decker Takt. 1: 411 (1830).
-EXERCIS. (skvadron- 1950 osv. skvadrons- 1793 osv.) exercis bedriven skvadronsvis l. med en samlad skvadron. DA 1793, nr 153, s. 3.
-EXPEDITION. jfr expedition 3. 2MoB 1: 11 (c. 1860).
-FORMERING. (skvadron- 1925 osv. skvadrons- 1833 osv.) (numera bl. i skildring av ä. förh.) formering till skvadron; äv. konkretare, om den därvid erhållna formeringen. KrigVAH 1833, s. 50.
-FRONT. (numera bl. i skildring av ä. förh.) front (se d. o. 2) som bildades av skvadron vid uppställning (på två led); äv. dels om formering som utmärktes av sådan front, dels om avstånd utgörande längden av sådan front; jfr dels batteri-front, dels linje 3 b α. Vi antage således rättelsen mittåt under all marche med Squadrons front. KrigsmSH 1798, s. 179. I öppen kolonn .. följa sqvadronerna bakom hvarandra med ett afstånd af sqvadronsfront och lucka (= 5 steg). Tingsten FormTakt. 35 (1889).
-FULLMÄKTIG~020. (förr) person som ett antal rustningsskyldiga med skyldighet att sätta upp soldater till en skvadron utsågo ss. sin representant l. fullmäktig. SamlFörfArméen 5: 408 (1832).
-FÄLTSKÄR~02 l. ~20. (förr) vid kavalleriförband anställd fältskär med tjänsteställning närmast under regementsfältskär; jfr kompani-fältskär. KFÅb. 1912, s. 59 (cit. fr. 1700).
-GATA. (förr) tältgata genom en skvadrons förläggning; jfr kompani-gata. KrigVAT 1838, s. 324.
-HINGST. (förr) hingst som var avsedd att användas för betäckning av en skvadrons nummerston (o. som hölls av rusthåll som därvid befriades från annan rusthållsskyldighet med undantag av trosspassevolansen); jfr -beskällare. KrigVAH 1822, s. 53.
-HOVSLAGARE~0200. vid kavalleriförband anställd hovslagare (förr äv. fungerande ss. veterinär) med tjänsteställning närmast under regementshovslagare. DA 1824, nr 156, s. 3.
-HÄST. (numera bl. i skildring av ä. förh.) kavallerihäst hörande till en skvadron. KrigVAH 1844, s. 115.
-HÄST-LÄKARE~0200. (förr) vid kavalleriförband anställd veterinär med tjänsteställning närmast under regementsveterinär; jfr bataljons-veterinär. KrigVAT 1849, s. 428. BtRiksdP 1903, 4Hufvudtit. s. 19.
-KOLONN. (skvadron- 1833 osv. skvadrons- 1798 osv.) av en l. flera skvadroner formerad kolonn (se d. o. 2 a). KrigsmSH 1798, s. 210.
-LUCKA. lucka (av fastställd storlek) mellan två bredvid varandra (till parad l. inspektion o. d.) uppställda skvadroner. KrigVAT 1836, s. 325.
-MANÖVER. (numera bl. i skildring av ä. förh.) manöver (se d. o. 3 a) som utfördes med en samlad skvadron l. skvadronsvis. KrigVAH 1880, s. 48.
-MÄRKE. märke angivande tillhörighet till viss skvadron; i fråga om nutida förh. bl. om märke anbragt på uniformsplagg (t. ex. i mössa), i fråga om ä. förh. äv. om (i hårremmen inbränt) märke på häst. SamlFörfArméen 5: 580 (1839; på häst). PT 1895, nr 88, s. 2 (i mössa).
-MÖTE. (skvadron- 1694 osv. skvadrons- 1833 osv.) (förr) möte (se d. o. 7) vartill soldater tillhörande en skvadron inkallades; jfr kompani-möte. Schmedeman Just. 1379 (1694).
-MÖTES-PLATS. (förr) mötesplats för en skvadron vid skvadrons- l. regementsmöte. KrigVAH 1847, s. 31.
-OFFICER. (numera bl. i skildring av ä. förh.) ss. benämning på kavalleriofficer fr. o. m. fänriks t. o. m. ryttmästares grad (vanl. tjänstgörande vid skvadron); jfr kompani-officer. KrigVAT 1834, s. 187.
-OMRÅDE~020. (förr) territoriellt område för registrering av värnpliktiga hörande till en skvadron; jfr dels rullförings-område, dels kompani-område. BtRiksdP 1889, 4Hufvudtit. s. 17.
-ORDER. (skvadron- 1950 osv. skvadrons- 1872 osv.) order gällande en skvadron o. utfärdad av skvadronens chef. KorprUKav. 5 (1872).
-PARAD. (numera bl. i skildring av ä. förh.) parad (se d. o. 2) av en skvadron; äv. konkret, om den paraderande skvadronen. TjReglArm. 1819, 2: 35 (konkret).
-PASTOR. (förr) jfr -präst 1. Henel 1729 27 (1730).
-PREDIKANT. (skvadrone- 1707. skvadrons- 1682 osv.) (förr) jfr -präst 1. LMil. 1: 138 (1682).
-PRÄST. (skvadron- 1714 osv. skvadrone- 16951707. skvadrons- 1685 osv.)
1) (förr) till 1: vid kavalleriförband anställd präst med tjänsteställning närmast under regementspastor; jfr dels -pastor o. -predikant, dels kompani-predikant, -präst. LMil. 1: 590 (1685). Af general Örnstedt .. kallades .. (M. Pontoppidan) 1714 till esquadronsprest wid södra skånska rytteriet. Cavallin Herdam. 3: 98 (1856).
2) (†) till 2: präst anställd vid förband (eskader) inom flottan. (Att) under Kongl Ammiralitetet blifwa Esqvadrons Präst till den förestående Nyenske Expeditionen. VDAkt. 1710, nr 107.
-REMONT. (förr) jfr -häst. KrigVAT 1846, s. 155.
-SADELMAKARE~00200. (förr) vid kavalleriförband anställd sadelmakare med tjänsteställning närmast under regementssadelmakare. BoupptVäxjö 1826.
-SKRIVARE. (skvadron- 1677 osv. skvadrons- 1727 osv.) (förr) vid en skvadron anställd skrivare, med uppgift att föra skvadronens rulla o. räkenskaper o. d.; jfr kompani-skrivare. BoupptSthm 1677, s. 1540 a. VFl. 1915, s. 103 (om förh. på 1600-talet).
-STAB. stab vid skvadron; jfr kompani-stab. Henel 1729 54 (1730).
-STAT. (numera bl. i skildring av ä. förh.) om sammanfattningen av officerarna o. underofficerarna (l. fast anställd personal) vid en skvadron; jfr kompani-stat 1. KrigVAT 1843, s. 130. BtRiksdP 1901, I. 1: nr 2, s. 7.
-SVÄNG. (förr) (sväng utförd vid) skvadronssvängning. KrigsmSH 1798, s. 206.
-SVÄNGNING. (förr) svängning av en skvadronsfront. KrigsmSH 1798, s. 203.
-TRUMPETARE. (förr) vid kavalleriförband anställd trumpetare med tjänsteställning närmast under regementstrumpetare. KrigVAH 1833, s. 51.
-VIS. (skvadron- 1669 osv. skvadrone- 1682. skvadrons- 1708 osv.) [jfr t. schwadronsweise] i skvadron(er); skvadron för skvadron. Delachapelle ExBook 64 (1669). Sqvadronsvis kommenderas uppsittning (på hästarna) och inryckning (i lägret). TjReglArm. 1858, 2: 248. En utmärkt uppvisning skvadronsvis af sjunde jägareregementet, som visade den yppersta ridning och utförde ganska komplicerade turer. Cederström NFund. 157 (1917).
Spoiler title
Spoiler content