publicerad: 1938
KYCKLING ɟyk3liŋ2, förr äv. KYCKLINGE, m. l. r.; best. -en; pl. -ar.
Ordformer
(kyck- 1550 osv. kyk- 1526—1760. köck- 1542. kök- 1651. -ling 1542 osv. -linge 1723—1769. -lingar, pl. 1526 osv.)
Etymologi
[fsv. kyklinger; jfr d. kylling (fd. kykling), nor. kylling, kjukling, isl. kyúklingr (om gässling); jfr t. küchlein, eng. chicken; besläktat med KOCK, sbst.2]
1) unge av hönsfågel, i sht av tamhöns (Gallus gallus Lin.); äv. ss. ämnesnamn, om maträtt. De hade (stekt) kyckling till middagen. (Likasom) hönan församblar sina kyklingar vnder sina wingar. Mat. 23: 37 (NT 1526). När Kycklingarna ära 2 Dagar gambla skal man .. gifwa them äta rifwit Bröd. IErici Colerus 2: 189 (c. 1645). Kyckling med champignoner. Hagdahl Kok. 579 (1879). De små näpna kycklingarne till silfverfasanen. SD(L) 1898, nr 277, s. 5. Hellström Malmros 342 (1931). — jfr FASAN-, HACK-, HAMBURGER-, HAN-, HAT-, HÖN-, HÖNS-, HÖST-, KALKON-, ORR-, TJÄDER-, TUPP-KYCKLING m. fl. — särsk.
a) i ordspr. När Höken wachtar Kyklingar, så blijr Hönsehoopen tunn. Grubb 580 (1665). Det kommer ofta uthur hwita ägg swarta kycklingar. Hiärne 2Hdskr. 194 (c. 1715). Kycklingar vilja lära gamla tuppar at gala. Scherping Cober 1: 213 (1734). Det finns nog kycklingar till de grynen. Granlund Ordspr. (c. 1880).
b) (numera bl. tillf.) i uttr. som beteckna ngt ss. mycket ringa l. obetydligt. Wore och någon så dristig .. then ther wille afhende någon Danneman så godt som en köckling vttan skälig betalning. G1R 14: 295 (1542). The gambla Folken lämnade til de unga all sin egendom, at the icke hade en lefvande kyckling öfrig. VDAkt. 1749, nr 393.
2) (vard.) bildl., ss. nedsättande beteckning för ung (o. omogen) människa. Du, kyckling, vill mig basa! Bellman 5: 145 (c. 1775). Om den kycklingen nånsin vågar sig, at sätta sin fot innom min tröskel, så (osv.). Envallsson Kopparsl. 5 (1781). Schildt Houmark Väg. 46 (1919).
Ssgr (till 1): A: KYCKLING-BEN. (kyckling- 1900 osv. kycklings- 1852—1900) särsk. kok.; jfr BEN, sbst.1 I 1, II 1. Callerholm Stowe 90 (1852). —
-BRÖST. (kyckling- 1844—1927. kycklings- 1862) särsk. kok. Sturzen-Becker Sångmö 200 (1844). Stek kycklingbrösten i smält smör. Escoffier 1: 263 (1927). —
-HÖNA. (kyckling- 1655 osv. kycklinga- 1603—c. 1645. kycklinge- 1618—1650. kycklings- 1872—1911) höna som har kycklingar. Balck Es. Förspr. 5 a (1603). Unga Höns gifwa mång Egg, men the gamble äro bäst til Kycklingahöner. IErici Colerus 1: 49 (c. 1645). —
-KULL, r. l. m. (kyckling- 1900—1923. kycklinge- 1794) jfr KULL, sbst.1 1. Ödmann StrSaml. 6: 54 (1794). —
-MODER, r. l. f. (i fackspr.) apparat avsedd att liksom en kycklinghöna tjänstgöra ss. skydd för nykläckta kycklingar. FoFl. 1908, s. 275. De nykläckta kycklingarna placerades efter uttagningen ur kläckningsapparaten under en kycklingmoder, som bestod av en konisk plåthuv, under vilkens centrum en fotogenlampa var placerad. LAHT 1928, s. 856. —
-SOPPA, r. l. f. (kyckling- 1697—1927. kycklinge- 1733—1771. kycklings- 1690) kok. Rålamb 14: 101 (1690). —
-STEK, r. l. m. (kyckling- 1876—1921. kycklings- 1872—1896) kok. Ahlman (1872). —
-VINGE. (kyckling- 1928. kycklinge- c. 1710. kycklings- 1888) särsk. kok. Valleria Hush. 30 (c. 1710). —
-ÄGG, n. om de första äggen som en höna lägger; äv. allmännare, om mycket små hönsägg.
B (†): KYCKLINGA-HÖNA, se A.
C (†): KYCKLINGE-FRIKASSÉ, -HÖNA, -KULL, -KÖTT, -PASTEJ, -SOPPA, -VINGE, se A.
D (mera tillf.): KYCKLINGS-BEN, -BRÖST, -HÖNA, -SOPPA, -STEK, -VINGE, se A.
SAOB
Spoiler title
Spoiler content