publicerad: 1938
KYPARE ɟy3pare2, m.; best. -en, äv. -n; pl. =.
Etymologi
[jfr d. kyper (i bet. 1 o. 2), holl. kuiper (i bet. 1), ä. t. küper (i bet. 1 o. 2); av mnt. kūper (i bet. 1 o. 2), till kūpe, tunna (se KYP)]
1) (†) tunnbindare. Risingh KiöpH 90 (1669). Schultze Ordb. 2506 (c. 1755). — särsk. sjöt. besättningsman på äldre handels- l. krigsfartyg med uppgift att tillvärka o. ha tillsyn över fartygets laggkärl (tunnor, baljor, pytsar o. d.). 1Saml. 3: 296 (1773). Röding 1: 932 (1794). (Batterimaten) efterser att kyparen håller pytsarne (varmed däcket skall spolas) i ordning. Platen Glascock 1: 95 (1836).
2) (i fackspr., numera knappast br.) person som förestår vinets vård o. behandling (lagring, klarning, förskäring, tappning osv.) i vinkällare l. vinaffär; vinprovare; i ä. tid stundom svårt att klart skilja från 3. Mont-Louis FrSpr. 274 (1739). De Kyparne, som rätt lärt sin konst, kunde af Ättika och Franskt vin med någon liten tilsats .. göra Renskt vin så godt, at den bäste kännare der af skulle blifva bedragen. Stagnell Banquer. 12 (1753). Atterbom SDikt. 2: 330 (1818, 1838). Weste FörslSAOB (1823). — jfr VIN-KYPARE.
3) (jfr anm. nedan) uppassare på restaurang l. hotell o. d., servitör, ganymed, ”vaktmästare”; i ä. tid stundom svårt att klart skilja från 2. Weste (1807). Beställsamt kyparn kring i salen löpte, / Än sköljde glas, än svor, än ljusen snöpte. MarkallN 2: 30 (1821). Kyparn är en Bacchi dräng, / Med sitt förklä' framför magen. Sehlstedt 2: 94 (1853, 1862). Psitt, psitt! låter .. (nötväckan), precis som kaféstamkunden, då han lockar på kyparen. Ericson Fågelkås. 1: 43 (1906). Hellström Malmros 316 (1931). — jfr MATSALS-, NATT-, RUMS-, VÅNINGS-, ÖVER-KYPARE. — Anm. Ordet har i denna bet. numera en ngt förklenande biton o. ersättes i tilltal vanl. av vaktmästare.
Ssgr (i allm. till 3): A: KYPAR- l. KYPARE-FRACK. frack som i sht förr tillhörde kyparnas uniform. Heidenstam Dag. 140 (1909). —
-GOSSE. (†) = -POJKE. Atterbom Minn. 322 (1818). Andra kyparn och en mindre kypargosse, uppassande gästerna. Blanche Posit. 72 (1843). Scheutz Sthm 14 (1860). —
-TAVLA. (förr) griffeltavla varpå kyparen antecknade kundernas förtäring. Ej kypartaflors mängd (skall) din hjärna sönderslå / Ell någon krögar-arm dig i peruken få. Bellman (BellmS) 4: 53 (1769).
B (†): (1 slutet) KYPARS-MAT, m. sjöt. biträde åt ”kypare”. Af nämnde Skepps-Besättningar äro följande igenom döden afgångne, nämnligen: .. Kypars-Mathen Hindr. Vildskött .., Jungmannen Anders Tvitsell (m. fl.). GT 1788, nr 56, s. 2.
Avledn.: KYPERI, n. (†) till 1: tunnbinderi, tunnbinderiarbete; äv. konkret. Vndertecknade arbeeta Tobakz faat och annat kyperj. JPrintz (1644) i HB 3: 233. Posten 1769, s. 412. —
KYPRA, v.1, se d. o. —
KYPRIS, m. (vard., †) till 3: kypare. Kypris! gif mig promt lactuca, / Sill och lök. CFDahlgren 1: 107 (1828).
SAOB
Spoiler title
Spoiler content