publicerad: 2019
VÅNING vå3niŋ2, r. l. f. (l. m.); best. -en; pl. -ar (Joh. 14: 2 (NT 1526) osv.) ((†) -er OPetri Tb. 19 (1524), VDAkt. 1681, nr 30).
Ordformer
(vaning (w-) 1524–1658. voning (w-, -ohn-, -gh) 1522–1807 (: Bottenvoning). våning (u-, vh-, w-, -åhn-, -gh) 1533 osv. vånung (w-, -gh) 1565–1757. wohnung 1669. wånig 1745. wånning 1578–1679)
Etymologi
[fsv. vaning; liksom d., nor. våning av mlt. woninge, waninge (motsv. fht. wonunga (mht. wonunge, t. wohnung), feng. wunung), till mlt. wonen, wanen (av fsax. wonon, wunon), uppehålla sig, bo (motsv. mnl., nl. wonen, ffris. wunia, wonia, fht. wonēn (mht. wonen, t. wohnen), feng. wunian, ävensom got. unwunands, bekymrad), eg. samma ord som fsv., fvn., nor. nn., nyisl. una, vara tillfreds, slå sig till ro; i avljudsförh. till den rot med bet.: tycka om, åtrå, som äv. föreligger i VÄN, sbst. — Jfr VÅNA, v.2, -VÅNIG]
1) plats l. ställe att bo på, bostad l. boning (se BONING, sbst.1 2); boningshus l. boningsrum; särsk. (o. numera nästan bl.) speciellare, mer l. mindre liktydigt med: lägenhet (se c); förr äv. dels liktydigt med: hemvist l. boplats, dels i fråga om djur: bo (se BO, sbst.1 8), dels utan mera framträdande tanke på boende (se b); äv. mer l. mindre bildl. (se d). G1R 1: 34 (1522). Under honom .. gåfvo Götherna öfver then våningh, som the uthi Rügen, Pommeren och andre Wendiske landen een långh tijdh hafft hadhe. LPetri Kr. 9 (1559). Item att dem icke heller någre våninger heller huserum antingen i skoler, collegier häller clöster blifve inrymde. RA I. 3: 246 (1594). R. Cantzleren sade Regeringen vela .. tilsee, hvad medel finnes til at skaffa itt huus Erchiebispen til en stadig våning. RP 7: 81 (1637). Bäfren gör sigh Wåning vthi och under Watnet, och stundom på Landet ther han är ibland andra Diur. IErici Colerus 1: 74 (c. 1645). Deras våningar äro af rör, öfversmetade med ler och täckte med löf. Bergman Jordkl. 1: 140 (1773). Beskow är ej kommen, men väntas i denna vecka. Han har fått våning. KyrkohÅ 1941, s. 201 (1868). — jfr BI-, DIREKTÖRS-, DRAKA-, FRUNTIMMER-, REKTORS-, SMÅ-, SOLDAT-, SOV-, TJÄNSTE-, UNGKARLS-VÅNING m. fl. — särsk.
a) (†) i vissa uttr.
α) fri våning, fri (se d. o. 30 a) bostad; äv. ungefär liktydigt med: fristad (se d. o. 3 slutet). Skal hon haffua th(e)r til (150 mark), Och sina frij woni(n)g i thet litzla huset. OPetri Tb. 214 (1528). Ther til medh tilstadde icke någre Påfweske Öfwerheetzpersoner sijne Vndersåter, at the then Augszburgiske Bekännelsen finge wedertagha .. och förskaffa sigh een frij Wåning under the Ewangeliske Furstar och Ständer. Schroderus Os. III. 2: 80 (1635). RARP 10: 376 (1668).
β) i sådana uttr. som ha sin våning (äv. sina våningar) (ngnstans), ha sin hemvist l. boplats l. bostad (ngnstans); jfr BONING, sbst.1 2 a. Samme vproriske skalckehoop .. haffue mest theris wåninger på Skogerne wijdh beggie sijder vm Grentzen. G1R 14: 102 (1542). At I .. låta vpbyggia Tullstugor .. på thet the som Tullen optaga skole, måge hafwa theras wåning, ther the wistas kunna, så länge som .. marcknader hollas. Stiernman Com. 2: 294 (1640). Lofsiunger Herran then Högsta all Konungars Konung / Then i förborgat lius hafwer sin stohl och sin wåning. Lybecker 206 (c. 1715).
γ) i sådana uttr. som ta sin våning l. söka sig (en) våning (ngnstans), slå sig ner l. bosätta sig (ngnstans), äv.: ta sin tillflykt (ngnstans); äv. i anv. som motsvarar d. Her Götstaff then tå sin wåning tagit hade på åsen nordan byen. Svart G1 28 (1561). Switzerna .. äre medh Hustru och Barn vtryckte, hafwa sökt sigh een ny Wåning, och flött vthi thet Landskap ther the nu boo. Schroderus Os. 2: 747 (1635). Den mörka glömskan, då när Kroppen redan är blandad med den Allmänne Materien, och Siälen tagit sin Wåning bland Andarne. Kling Spect. Rr 1 b (1735).
δ) i sådana uttr. som himlens l. himmelsk(a) l. evig(a) l. Odens våning(ar), betecknande de dödas boning (se BONING, sbst.1 2 c) l. hemvist; jfr d. At the een ewigh wåning, vthi itt annat och bättre lijff bekomma skulle. LPetri 2Post. 53 a (1555). Medh tijne helghe Englar .. och all helghons skara i the himmelske wåningar. Forsius Phys. 109 (1611). Niorder .. lätt .. märkia sig åt Oden; .. thet är at han skulle blifwa antagen i Odens Wåningar efter döden. Peringskiöld Hkr. 1: 12 (1697). All Himlens wåningar för mig beredda stå. Hiortzberg YttDom. 17 (1734).
b) (†) utan mera framträdande tanke på boende.
α) om rum l. kammare l. sal o. d.; äv. närmande sig bet.: utrymme; jfr c slutet. Huss .. m(edh) fyra woni(n)gar. OPetri Tb. 97 (1526); möjl. till huvudmom. Är och egenom hans försumelsse warditt förderffwitt bådhe målningher, löffwerck och annedt vdi konnungz maken och andre wåninger, egenom thet att taken lächte. HH XIII. 1: 127 (1564). Huru wåningarne till berörde Landz Cantzlie Skole Disponeras, medh därtill hörige Skååp och lådor till Acternes förmeeringh. HSH 31: 252 (1663). Här (på Borgholms slott) äre .. åthskelige wåningar och saaler och een wåningh förordnat till kyrkia. Bolinus Dagb. 65 (c. 1679). Legohjonen .. (har) fordrat sine särskilda kamrar och wåningar för deras tilbehör. NorrlS 1–6: 76 (c. 1770).
β) om hus l. byggnad; särsk. i det mer l. mindre tautologiska uttr. hus och våningar. OPetri Tb. 19 (1524). The (skall) tage tegell utaff the gamble våninger, som äre vedh Gråmunckeholm, till att mure medt nu först. G1R 25: 51 (1555). I Grekeland skedde een hijseligh Jordbäffning, som kullfälte Kyrkior och monge andre Wåningar. Schroderus Os. 2: 613 (1635). Huusz och Wåningar äro ther effter Indianiske wijset, slätt bygde. Schouten Siam 6 (1675). jfr TRÄ-VÅNING.
c) om bostad i flerfamiljshus, lägenhet (se d. o. 10); särsk. (o. i sht) om större (o. elegantare l. luxuösare) lägenhet (som upptar ett helt l. flera våningsplan); äv. dels om sådan lägenhet i hotell o. d. (jfr SVIT, sbst.2 3 b), dels om för annat ändamål än boende använd sådan lägenhet (se slutet). Den våning jag ärfde efter min Mor har i 2 år stått outhyrd. 3SAH XXXVII. 2: 169 (1845); möjl. till huvudmom. Våningen bestod af icke mindre än 20 rum men var mycket obekvämt inredd. De Geer Minn. 1: 175 (1892). Det är .. ett mångfaldigt bestyrkt sakförhållande att hyresprisen ofta .. ställa sig relativt .. betydligt dyrare för smålägenheter än för större våningar. EkonS 1: 460 (1894). Prinsen .. försvann på måndagen från sin våning i ett hotell vid Femte avenyn. SvD(A) 26/6 1947, s. 18. Jag söker inte bara jobb nu, min kille och jag söker våning också. Vi har varsin liten våning och vill ha en större. DN 13/11 1981, s. 34. Min far bodde i en större exklusiv bostadsrätt i centrala Malmö. Det var verkligen en vacker våning; högt i tak, knarrande parkett. Lundberg Yarden 77 (2009). — jfr HÖRN-, PRIVAT-, RIKEMANS-, SEX-RUMS-, SOMMAR-, STADS-, TORN-VÅNING m. fl. — särsk. om för annat (huvudsakligt) ändamål än boende (ss. representation l. överläggningar l. samvaro l. närings- l. affärsverksamhet o. d.) använd våning; särsk. (o. i sht) ss. senare led i ssgr (jfr 2); jfr b α. De från sockeln till takbandet uppstigande sträfpelarne och de vertikalt långs (parlaments)huset löpande listerna ange på det naturligaste delningen i våningar och rum. Estlander KonstH 72 (1867); möjl. till 2. Entreprenörerna (hade) tagit våningen tre trappor upp (på Grand Hôtel) så att varje tanke på flykt var omöjlig, helst dörren var strängt bevakad av en tebricka. Strindberg NRik. 81 (1882). Våningen använder .. (landshövdingen) för mottagningar, middagar och mingel. UNT 28/8 2016, s. A6. jfr BESTÄLLNINGS-, FEST-, LÄKAR-, PARAD-, PRAKT-, PRAKTIK-, REPRESENTATIONS-, SOCIETETS-, SOLENNITETS-, STAT-, SÄLLSKAPS-VÅNING m. fl.
d) i mer l. mindre bildl. anv. (jfr BONING, sbst.1 2 d); förr särsk. dels om säte för känsla l. (själs)egenskap o. d. (särsk. i sådana uttr. som hjärtats l. dygdens våning), dels i fråga om kristen trosuppfattning (särsk. om människan ss. boning för Kristus), dels i fråga om himlakropp (se slutet); jfr a γ, δ. Hans lekamen och blodh är .. en lekammelighen woning ther gudz maiestet boor vdinnan. OPetri 2: 19 (1528). (Den troende är) Christi helga wåning och herberge. Muræus Arndt 1: 39 (1647). Alla Dygders Wohnung. Lindschöld Gen. E 4 b (1669). Ty thet (dvs. Sverige) mång witter Skalde-Man vti sin wåning hyser. OLindsteen hos Runius Dud. 2: 3Föret. 1 (1715). Wi fälle för wår milda Konung / En trogen förbön hos wår Gud: / Wi hyse i wårt hjertas wånung / All lydna mot Des höga bud. SvMerc. IV. 1: 24 (1757). — särsk. (†) om del av himlavalvet betraktad ss. boning l. hemvist för viss himlakropp (o. inom vilken denna har sitt omlopp); jfr HUS 11 a. Solenes wåningh. Luth Astr. 85 (1584). I dhen 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. och 12. Wåningen sittia inga Planeter vthan baara fixStiernor. BeskrComet. 4 (1682). Rålamb 4: 102 (1690).
2) om vart särskilt av de gm golv o. tak horisontellt avgränsade planen (se PLAN, sbst.1 I 7) i ett hus l. en byggnad o. d., våningsplan (jfr ETAGE 1, STOCKVERK 1 b); särsk. med bestämning angivande visst våningsplan i ordningen (särsk. dels i förb. med ordningstal, dels i sådana uttr. som övre l. översta (se särsk. b slutet) l. nedre l. nedersta l. undre våningen, dels i uttr. en l. två osv. våning(ar) upp l. ner (jfr NED, adv. 14 a slutet, o. TRAPPA, sbst. 2 d); ss. senare led i sådana ssgr som REPRESENTATIONS-, SALS-, SERVICE-VÅNING äv. med särskild tanke på användningen av våningsplan (o. i denna anv. ibland utan klar avgränsning från 1 c slutet); äv. oeg. l. mer l. mindre bildl. (se b). De bor på nionde våningen, nio våningar upp. Branden spred sig från våning till våning. Att .. (bygget) nepeligen i detta åhred kan bringes öffuer första wåningen. Josephson Tessin 1: 20 (cit. fr. 1653). (Bävrarna gör) en Damm .. ther Wattnet kommer at stå litet högre än nedersta Wåningen i theras hus. Orrelius Diurr. 16: 5 (1750). 2ne Rum och Kök i undra, samt 2ne dito i öfra wåningen. GT 1787, nr 49, s. 4. Salen lämpade sig väl för stora fester. Den .. gick upp genom två våningar. De Geer Minn. 1: 175 (1892). Den (sarkofagen) omgivande åttkantiga kupolbyggnaden av trä i tvenne våningar, öppnande sig i stora bågar. Hahr NordeurRenässArkit. 100 (1927). Alla byggnader med två våningar eller fler kräver ett förebyggande brandskydd. BeckerFärgfakta 1991, s. 12: 6. Plåtbiten .. slets loss av vinden och föll tre våningar ner. ÖstersundP 16/4 2015, s. 4. — jfr ATTIK-, BOTTEN-, ENTRESOLL-, HALV-, JORD-, KÄLLAR-, LÄKTAR-, MEDEL-, MELLAN-, MEZZANIN-, NEDER-, OVAN-, RUSTIK-, SOCKEL-, SOUTERRAIN-, SOV-, TAK-, TORN-, TRÄ-, UNDER-, VINDS-, ÖVER-VÅNING m. fl. — särsk.
a) i vissa uttr. o. förb. angivande antalet våningsplan i (o. därmed (ungefärlig) höjd av) hus osv.; äv. i anv. som motsvarar b.
α) i uttr. i l. om (förr äv. av) så l. så många våningar; jfr β. Forberørda hus som ær bygt j twå woni(n)gar. OPetri Tb. 198 (1528). (Jag) murade .. et Hus om två våningar. VetAH 1771, s. 237. En stor, vacker byggnad af tvenne våningar. 3SAH 2: 154 (1887). (Brotypen) är alldeles enastående för vårt land, uppförd såsom den är i två våningar, den öfre för järnvägen, den undre för trafik med åkdon. Ramsay VägvFinl. 365 (1905). Huset var i fyra våningar. Lo-Johansson Förf. 19 (1957).
β) i uttr. så l. så många våningar hög; förr äv. i förb. med föregående prep., särsk. av l. om (jfr α). Ett .. hus .. medh ett hwalff offwen gathen, twå wåninger högt. 2SthmTb. 7: 372 (1587). Ett Steenhuus om 2. Wåhningar högt och wind. BoupptSthm 1673, s. 674 a. Byggningarne skie .. af träwirke, men likwäl med sådan art, at ther af upsättias hus med största heder, af en, twå, eller tre wåningar höga. Hofsten Wermel. 1: 80 (c. 1716). En tre våningar hög bröllopstårta. VetlandaP 5/12 2016, s. 14.
γ) i gen., ss. senare led i sådana ssgr som EN-, NIO-, SEX-, TVÅ-VÅNINGS m. fl., äv. NIO-VÅNINGARS osv., i anv. ss. attributivt adj. (äv. ss. mellersta led i sådana treledade ssgr som EN-VÅNINGS-HUS, FLER-VÅNINGS-HUS, SJU-VÅNINGS-BYGGNAD, TVÅ-VÅNINGS-SÄNG, TVÅ-VÅNINGS-TÅG m. fl.).
b) i oeg. l. mer l. mindre bildl. anv., om ngt som i sin konstruktion l. uppbyggnad l. form består (l. föreställs bestå) av två l. flera horisontellt avgränsade plan l. delar (vilka därigm liknar l. erinrar om våningar); jfr a. Hwad som den öfwersta wåhningen (i kroppen) angår, som Hufwudet, Hiärnan, Ögonen. UHiärne Underr. 20 (1702). (Skänken) hade twå afsatser, prydda med oräkneliga listwerk. I nedra wåningen bodde åtskilliga bordsanstalter. Ödmann Hågk. 9 (1801). Stundom kunna, der markens lutning och beskaffenhet så tillåta, anordnas dubbla eldlinier (eld i våningar). Tingsten AnvTakt. 117 (1887). Bokarna byggde höga tempel, våning på våning af tvärstrimmigt grönt. Lagerlöf Länk. 214 (1894). Kristallskådning är .. ett medel att stärka de undermedvetna minnena, att utvidga förbindelsen mellan de olika våningarne i vår personlighet. SDS 1901, nr 88, s. 2. (Jordskorpan) består, bortsett från vissa mindre partier, av två våningar. Ymer 1931, s. 26. — särsk. (numera bl. mera tillf.) i uttr. i övre l. översta våningen, om huvudet l. hjärnan ss. säte för förstånd l. förnuft o. dyl. (o. i fråga om att ange att förståndet osv. är bristfälligt l. obefintligt). Allt surrar så ikring i min öfversta våning, att jag ej kunde veta, huru med saken sammanhänger. Snellman Gift. 1: 265 (1842). Allmänheten bara undrar, hur en sådan professor ser ut i öfre våningen. NDA 1913, nr 131, s. 4.
Ssgr (Anm. Vissa av nedan anförda ssgr kan möjligen äv. hänföras till våna, v.2): (2) VÅNINGS-ANTAL~02 l. ~20. BlekP 28/2 1871, s. 2. (Affärshuset) har senare sänkts, medan höghusen höjts med motsvarande våningsantal. SErikÅb. 1959, s. 171. —
(2) -BAND. byggn. gördellist; jfr band, sbst.1 20 c. DN(A) 18/11 1926, s. 6. Vår mest nationella herrgårdsstil: .. med fasaderna .. dekorerade med rustikkedjor, våningsband och risaliter. Fatab. 1934, s. 104. —
(1 (c)) -BRIST. [jfr t. wohnungsmangel] (numera bl. ngn gg) bostadsbrist; brist på lägenheter. SvD(A) 22/11 1917, s. 16. Våningsbristen ledde till ett oerhört jobberi och ockrande. SvTidskr. 1943, s. 649. —
-BYGGNAD. särsk. (†) till 1: boningshus; jfr -byggning. (En gård) Bestående af 2:ne Byggningar med 5 Eldrum, jämte .. en Trägård och några Uthus afskild från Wånings-Byggnaderna. PT 30/11 1758, s. 4. 1NJA 1874, s. 163. —
(1) -BYGGNING. (†) jfr byggning 4 o. -byggnad. På sielfwa Wåningz Byggningen, är Taket .. ganska otätt. VDAkt. 1743, Syneprot. FoU 25: 126 (c. 1786). —
(1 (c)) -BYTE. byte (se d. o. 3) av lägenhet l. våning; förr äv. allmännare: byte av bostad. Flyttningsstöket har i dag tagit sin början, och det vill synas, som om rätt betydliga våningsbyten ega rum, synnerligen i förstäderna. Stora lass med bohag hafva nämligen förts i olika riktningar. GHT 1/10 1895, s. 3. Annonserna om våningsbyten. GbgP 12/7 1997, s. 2. —
(2) -FÖRDELNING. (i sht i fackspr., särsk. byggn.) våningsindelning. En mycket markerad våningsfördelning af doriska halfkolonner, kvinnohermer och korintiska pilastrar. Hahr ArkitH 445 (1902). —
(1 c) -HOTELL. hotell med lägenheter l. våningar för uthyrning, lägenhetshotell (särsk. i semesteranläggning). Ett våningshotell enligt amerikanskt mönster. DN(A) 13/9 1927, s. 1. Man bor (i Las Palmas) i fina fritidsvåningar eller i våningshotell med halvpension. Turist 1966, nr 7, s. 22. —
-HUS.
1) (†) till 1: boningshus; jfr vån-hus. Kyrckior och wåningzhuus för Presterna. HFinLappm. 2: 28 (1640). ÖoL (1852).
2) [jfr fin. kerrostalo] (utom i Finl. numera bl. tillf.) till 2: flervåningshus; jfr fem-, fyr-, nio-, sex-, sju-, tio-, tre-, två-vånings-hus. Platsens bebyggande med höga våningshus. MeddSlöjdF 1900, 2: 101. Inga våningshus hotar stugidyllen på Stenudden. Hufvudstadsbl. 11/2 2008, s. 21. —
(1 c) -HYENA. (numera föga br.) om person som (ofta l. återkommande) går på visningar av lägenheter l. våningar i (huvudsakligt) syfte att stilla sin nyfikenhet på (o. förfasa sig över) lägenhetsinnehavarnas levnadsförhållanden l. smak o. d.; jfr hyena 2. SvD(A) 28/9 1926, s. 16. Det finns fruntimmer som traska omkring dagarna i ända och glo på andras våningar bara för att ha någonting att göra .. Våningshyenan stövlar rätt in i matsalen, ser sig omkring och säger: – Hemskt! SvD(A) 28/1 1938, s. 10. Östergren (1968). —
(2) -HÖG. som har höjden av en våning. Blanche Band. 50 (1848). Huset, byggt i våningshöga, halvmeterbreda betongelement som förstärkts med krossad sten. HbgD 21/2 1999, s. 25. —
-HÖJD. särsk. till 2.
a) i sht byggn. om avståndet mellan golvplanen i två på varandra följande våningar. Stål Byggn. 2: VI (1834). Tegelstenshus med stora våningshöjder fordra mycket tjocka väggar. HandInd. 579 (1927).
b) om höjd hos l. i byggnad med avseende på antal våningar. Ett af fönstren, som låg i samma våningshöjd som hennes, stod också öppet. Wahlenberg StorM 15 (1894). Flera på mötet är kritiska till våningshöjderna på bostäderna. Radhusen kan få mellan två och tre våningar och lägenhetshusen fyra till fem våningar. SkånD 1/11 2016, s. A25. —
(2) -INDELNING~020. i sht byggn. indelning i våningar; jfr -fördelning. AB 6/6 1856, s. 2. Våningsindelningen markeras av kraftiga lister i sten, och var våning är ytterligare indelad av tunnare horisontella sandstenslister. SErikÅb. 1963, s. 57. —
(1 c) -KLOSETT. (numera bl. ngn gg, om ä. förh.) i våning l. lägenhet inrymd torrklosett. Att arrangera särskilda utsugningsvägar för luften direkt från sjelfva klosettrummet vore i högsta grad förkastligt, såväl i fråga om gårds- som vånings-klosetter. TT 1884, s. 25. —
(2) -KNEKT. (tillf.) jfr knekt 5 a β. Knekt kan förekomma både under den överkragade övervåningen och under takskägget .. (Jag) kallar .. den förre våningsknekt, den senare takskäggsknekt. Werner Korsvirk. 5 (1924). —
(1 (c)) -KYPARE. (numera nästan bl. om ä. l. utländska förh.) rumskypare. Plats önskas .. som öfver- eller våningskypare å finare Hôtel i en större landsortsstad. DN 22/3 1882, s. 4. —
(1 c) -KÖP. köp av våning l. lägenhet. SvD(A) 1918, nr 128 B, s. 8. Vi kan erbjuda dig upp till 100 procents finansiering av våningsköpet. SvD 21/11 1987, s. 29. —
-LÄNGA. särsk. (numera bl. ngn gg, i skildring av ä. förh.) till 1; jfr länga, sbst. 1 a, o. bonings-länga. Fatab. 1932, s. 95 (1716). Wåningslängan är inredd för Ståndspersoner. LdVBl. 1823, nr 8, s. 4. —
-PLAN.
1) (numera bl. tillf.) till 1 c: plan (se plan, sbst.1 II 1) över (dispositionen l. utformningen av) våning l. lägenhet (jfr rums-plan); äv. till 2, om sådan plan över våning. Rothstein Byggn. 520 (1859). (Han ansåg) utskottets förslag vara ren löjlighet, ungefär att förlikna vid om en arkitekt anmodades att uppgöra en våningsplan utan att få veta platsen för trappan. DN(A) 19/11 1907, s. 1. Våningsplanerna äro enkla, varje våning innehåller blott två rum. NFMånKr. 1939, s. 36.
2) till 2; jfr plan, sbst.1 I 7, o. trapp-plan. Hvarje våningsplan inrymmer lägenheter om 2, 5, 6 och 7 rum och kök. TT 1896, Byggn. s. 39. —
-PLATS. särsk. (†) till 1: boplats. The fattigas kyrckio, som ennu på deras gamble wåhnings platz mellan stadhen och slåtett qwarblefwen är. BtÅboH I. 2: 175 (1624). Lindfors (1824). —
(1) -RUM. boningsrum (jfr vån-rum); äv. (o. numera bl., tillf., med anslutning till våning 1 c) närmande sig l. övergående i bet.: rum i våning. Om man nu bygde våningzrum, så kunde dhe i hyran mehr importera (dvs. inbringa) än elliest och svara emoth dhet dyra inkiöp på materialier, som nu är. RARP 16: 257 (1697). Huset .. har 12 våningsrum på botten. LBÄ 36–38: 94 (1800). I många av .. (hotellets) våningsrum ha vi lånat så mycket från svensk konst att det är hemtrevnad på svenskt sätt. SvD(A) 20/4 1940, s. 1. —
(1 c) -STÄDARE. person som ombesörjer städningen av våningar l. rum på hotell; jfr -städerska o. rums-städare. DN(A) 3/1 1937, Bil. s. 2. —
(1 c) -STÄDERSKA. (numera i sht i skildring av ä. förh.) jfr -städare o. hotell-städerska, rums-städerska. 2 anständiga Flickor med vana vid Matservering och Schweizeri och 1 Våningsstäderska kunna nu genast erhålla plats å 1:a klass Hotell. DN 1885, nr 6201 B, s. 4. —
(1 c) -STÖLD. (numera bl. mera tillf.) stöld i l. från våning l. lägenhet, lägenhetsstöld. DN 16/8 1894, s. 2. Våningsstöldernas antal har under de senaste månaderna varit i ständigt stigande. SvD(A) 24/4 1934, s. 15. —
(1 c) -SVIT. (numera bl. ngn gg) om rad l. räcka av rum utgörande våning i palats l. på exklusivare hotell o. d.; jfr svit, sbst.2 3 b. I andra flygeln (i palatsets paradvåning) .. en annan, mindre våningssvit med antichambre, chambre à coucher, cabinet och .. en liten sallon, ett innersta sällskapsrum. SvKulturb. 7–8: 253 (1931). —
(2 b) -SÄNG. säng med två (l. flera) våningar. SvD(A) 10/5 1941, s. 7. En våningssäng är den idealiska lösningen när utrymmet är begränsat. Ikea 1992, s. 189. —
(1 c) -TJUV. (numera bl. tillf.) tjuv som stjäl i lägenhet l. våning, lägenhetstjuv. DN 25/7 1887, s. 2. Semestertid är arbetstid för våningstjuvar. SvD(A) 10/6 1963, s. 16. —
(2) -VIS, adv. våning för våning; i våningar; äv. oeg. l. bildl. (jfr våning 2 b). Kotorna i hela Ryggraden äro satta på hvarandra, liksom vånings-vis. Martin Bensj. 193 (1782). Här har man velat utnyttja markens produktionsförmåga genom odling våningsvis. Palm TropikLiv 211 (1943). Biljetter går att lösa våningsvis eller till hela museet. HbgD 7/10 2007, Bil. s. 16. —
-YTA. till 1 c: yta hos lägenhet l. våning, lägenhetsyta; äv. (i sht byggn.) till 2: yta hos våningsplan. Bostädernas våningsytor (är) ökade med 36 procent. DN(A) 9/1 1925, s. 7. Byggnaden omfattar cirka 5 000 kvm våningsyta. SvD(A) 16/10 1959, s. 27. jfr netto-våningsyta.
SAOB
Alfabetisk lista
Spoiler title
Spoiler content