SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1939  
KÄNNEMÄRKE ɟän3e~mær2ke, förr äv. KÄNNMÄRKE, n.; best. -et; pl. -en (Bullernæsius Lögn. 209 (1619) osv.) ((†) = (RA I. 3: 376 (1594), Schroderus Os. 1: 488 (1635)); -er Berchelt PestBeg. A 3 b (1588), Münchenberg Scriver Får. Föret. § 6 (1725)).
Ordformer
(k(i)än(n)- (ken-, kien-) 1619—1872. k(i)änne- (kenne-, kienne-, kjänne-) 1588 osv. -merk 1619 (i vers). -mär(c)ke (-merke, -mercke) 1593 osv. -mär(c)kie (-merkie) 1588—1675)
Etymologi
[jfr d. kendemærke, n.; av KÄNNA 6 o. MÄRKE]
1) = KÄNNETECKEN 1. Stiernman Com. 1: 409 (1593). (Enligt skråstadgan) skall .. vthenngias på en tafla målat samma embetz kennemercke och tekn. BtÅboH I. 2: 157 (1621). (Ett inbränt B) skulle .. (de upproriska) hafwa till ewärdeligit Kännemärcke. Barckhusen Cotossichin 107 (1669). Svärdsriddarnes kännemärke var ett å den hvita manteln sydt svärd och deröfver ett likarmadt kors. Hildebrand Medelt. 2: 219 (1885). Särskilda kännemärken för genomgångsvägarna genom polska korridoren. SDS 1929, nr 204, s. 7 (rubrik).
2) = KÄNNETECKEN 2. Ett kännemärke på (förr äv. av) ngt. Een .. wnderwijsning .. om Pestilentie Begynnelse, Rum, Kennemerkier (m. m.). Berchelt PestBeg. A 3 b (1588). Känne-Märken af godt ock varaktigt Timmer ock Trävärke. VetAH 1740, s. 343 (rubrik). Onda tankar äro icke något afgörande kännemärke på ett oomvändt själatillstånd. Schartau Pred. 432 (1821). Den individuella kontroll, som är ett Brattsystemets kännemärke. SvD(A) 1933, nr 316, s. 22. — jfr HUVUD-, RAS-KÄNNEMÄRKE m. fl. — särsk.
a) (numera mindre br.) log. = KÄNNETECKEN 2 a. Molander Förn. 13 (1762). De många bestämningar eller kännemärken, en notion innehåller. Snellman ElCurs 2: 14 (1840).
b) (†) = KÄNNETECKEN 2 b. En Herre och Regent kan aldrigh något bettre kännemärkie lathe see, til sin godheet, än när han esomoftest omgår medh wijse och skickelige män. Skytte Und. C 4 b (1604). (I Konstantinopel m. fl. orter synes) icke .. then ringaste footspår eller kennemärcke til någhon Christeligh försambling. Schroderus Sleid. 126 (1610). Ryssarna hafva här i Stor Pohlen lemnat grufvelige kiännemärcken af deras grymheet, gådt illa åth folcket och upbränt byarna. KKD 6: 26 (1707).
c) (†) övergående i bet.: förebud, varsel, omen. Om wij .. haffua otreeffnadt, och dagheligh Kennemärke aff Dödhen, Så skole wij (osv.). LBenedicti Lijkpr. 26 (1616). Gustaff Adolph hade monga præsagia eller kennemerkien, att han en mächtig .. krigzfurste moste varda. HH 20: 303 (c. 1640). HC11H 14: 24 (1660).
Spoiler title
Spoiler content