SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1939  
KÄNSLIG ɟän3slig2, adj. -are. adv. -T.
Ordformer
(känslig(h) 1602 (formen osäker), 1669 osv. käntzlig 1682)
Etymologi
[avledn. av (KÄNSEL o.) KÄNSLA]
1) (†) som alla (kunna) känna (till); (allmänt) känd; jfr KÄNSLA 1. De allmänna runorna äro af två slag, det ena ”kunnigt och känsligt”, det andra ”platt okunnigt”. 3SAH 23: 281 (1602).
2) (†) som kan uppfattas gm känselförnimmelser; jfr KÄNSLA 8 a. RelCur. 47 (1682).
3) (starkt) mottaglig för intryck gm känseln (l. lukt- l. smaksinnet) l. för lust- l. olustbetonade sinnesintryck; ömtålig; ofta i uttr. känslig för ngt; jfr KÄNSLA 8 a. Vara känslig för köld, tryck, smärta, drag. Linné DelNat. 10 (1773). Ty ett är, att ledig och hvass görs tungan af vinet, / Och för det andra förslöas deraf den känsliga gommen. Adlerbeth HorSat. 20 (1814). Detta organ (dvs. ryggmärgen) är ytterst känsligt. Thorell Zool. 1: 159 (1860). Hans öga var så känsligt, att ljuset plågade honom och alla starka färger retade honom. Strindberg Utop. 228 (1885). Under hela den tid blomningen pågår, är den enskilda blomman mycket känslig för störande yttre faktorer. Abelin Frukt 37 (1902); jfr 5. — jfr DJUP-, FÄRG-, HÖG-, LJUS-, O-KÄNSLIG m. fl.
4) som (lätt) reagerar med (starka) känslor, lättrörd, emotionell, sensitiv, ömsint, vekhjärtad; äv.: som har en fin känsla l. uppfattning; ofta i uttr. känslig för ngt, dels: som (lätt) reagerar med (starka) känslor inför ngt, som lätt påvärkas (blir glad l. ledsen l. upprörd o. d.) av ngt, ömtålig för ngt, dels: som har (fin) känsla l. (fint) sinne för ngt; jfr KÄNSLA 8 b. Vara känslig för andras lidanden, för den minsta vänlighet. Humbla Landcr. 463 (1740). Min son, haf bygden kär; var känslig för naturen. Leopold 2: 161 (1794, 1815). Filosofens genomträngande förstånd ledes hos honom (dvs. F. T. Vischer) af konstkännarens säkra öga, af det fina, känsliga skönhetssinnet. Ljunggren Est. 2: 57 (1860). För politiska angrepp emot mig själf har jag icke .. varit mycket känslig. De Geer Minn. 1: 25 (1892). De övriga kvinnorna i filmen .. är så romantiska, så ”känsliga” och känslofulla att (osv.). SvD(A) 1935, nr 353, s. 8. — jfr DJUP-, FIN-, O-, ÖM-, ÖVER-KÄNSLIG m. fl. — särsk. i överförd anv.: som uttrycker l. röjer l. är utförd med känslighet l. fin känsla, smakfull, mjuk, delikat (se DELIKAT, adj. 5). Tvenne smärre sånger .. tolkades känsligt af frkn Assmann. Norman MusUpps. 36 (1880, 1888). Vilket ansikte under den ljusa luggen, gosselikt, känsligt, snabbt skiftande! Siwertz Varuh. 65 (1926). DN(B) 1930, nr 221, s. 12.
5) (i sht i fackspr.) i bildl. anv. av 3 o. 4; särsk.: som har disposition att redan vid obetydlig påvärkan undergå (stora l. märkbara) förändringar, som snabbt l. kraftigt reagerar (för ngt); om radioapparat: som har stor förmåga att mottaga o. omsätta även svaga impulser; om kemisk reaktion: som inträder vid närvaro av minimal mängd av ett ämne; ofta i uttr. känslig för ngt. En känslig våg. Galläplesyran är således äfven för alkali et af våra känsligaste reagerande medel. Berzelius i FKM 1: 128 (1806). En termometer är känslig i samma mån en liten temp.-förändring åstadkommer en stor förflyttning af pelaren i röret. Fock 1Fys. 413 (1854). Ej häller äro alla kapitalvärden i samma grad känsliga för förändringar i räntefoten. EkonS 1: 409 (1894). SvD(A) 1933, nr 355, s. 13. (†) Wexlar måste prompte och præcijse betalas; effter Lofwen och Credit är i thetta fallet så späd och känsligh, at han inge Vndflychter eller Swincklar tola kan. Risingh KiöpH 60 (1669). — jfr FÄRG-, HÖG-, LJUS-, O-KÄNSLIG m. fl.
Ssg (till 5): KÄNSLIG-GÖRA, v., -ing, -ning. fotogr. göra (fotografisk plåt l. kopieringspapper) ljuskänslig(t). Nyblæus Fotogr. 148 (1874). 2NF 21: 893 (1914).
Avledn.: KÄNSLIGHET, r. l. f.
1) till 3. Gadelius ÅmVetA 1819, s. 29. Att känsligheten för surt skulle höjas genom föregående intryck af sött, .. derför finnas inga som helst bevis. Öhrvall Smaks. 28 (1889). Lidforss Kås. 3: 81 (1913).
2) till 4 (slutet). EP 1792, nr 9, s. 3. Några modellteckningar i kol, av en sällsynt finess och känslighet. GHT 1935, nr 21, s. 3.
3) (i sht i fackspr.) till 5. Känsligheten af detta reagens för saltsyra. Berzelius Kemi 2: 395 (1812). (Radiomottagarens) känslighet på såväl långa som korta våglängder. SvD(B) 1925, nr 345, s. 1.
Spoiler title
Spoiler content