SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1939  
KÖRVEL ɟœr3vel2, r. l. m.; best. -n ((†) körvelen Salé 215 (1664), Linné Diet. 2: 209 (c. 1750); körvlen VetAH 1780, s. 150).
Ordformer
(ker- 1684—1801. kier- (kjer-) 1690—1776. kir- c. 1550—1736. kiär- 1690—1723. kiör- (kjör-) 1730—1784. kyr- 1638—1915. kär- 1749. kör- c. 1550 osv.)
Etymologi
[fsv. kirvil, kyrvil; jfr fd. o. ä. d. kiruæl, kyruæl, d. kørvel; av mnt. kervel(d)e, motsv. fht. kerbila, feng. cerfille; av lat. cerefolium, av gr. χαιρέφυλλον]
1) växten Myrrhis odorata (Lin.) Scop.; äv. i uttr. spansk körvel. Franckenius Spec. C 4 a (1659). Spansk körfvel brukas ibland kål. Linné Diet. 2: 197 (c. 1750). Wretlind Läk. 7: 68 (1899). — jfr SPANSK-KÖRVEL.
2) växt av släktet Anthriscus.
a) Anthriscus cerefolium Hoffm., körvelkäx; äv. i uttr. svensk körvel. 2LinkBiblH 4: 67 (c. 1550); möjl. till 1. Linc. (1640; under anthriscus). Svänsk Kyrfvel. Rothof 516 (1762). Elfving Kulturv. 134 (1895). — jfr TRÄDGÅRDS-KÖRVEL.
b) Anthriscus silvestris Hoffm., hundloka, hundkäx, vildkörvel. Wild Kyrffwel. Franckenius Spec. B 2 b (1638). — jfr VILD-KÖRVEL.
c) Anthriscus vulgaris Pers.; i ssgn TAGG-KÖRVEL.
3) om vissa växter som mer l. mindre likna körvel (i bet. 1, 2).
a) Aethusa cynapium Lin., vildpersilja. Bromelius Chl. 20 (1694). Aethusa, den villa körfvelen (är giftig). Linné Diet. 2: 209 (c. 1750).
b) i uttr. välsk körvel, växt av släktet Daucus (Daucus Visnaga) Lin. Franckenius Spec. C 1 a (1638, 1659).
c) Scandix pecten Lin.; i ssgn NÅL-KÖRVEL.
Ssgr: A: (1 l. 2 a) KÖRVEL-BULJONG. buljong med körvel, använd mot bröstsjukdomar. NF 9: 440 (1885). —
(jfr 2 a) -FLOKA. = KÖRVEL 2 a. HbTrädg. 2: 54 (1872). —
(1 l. 2 a) -FRÖ. TullbSthm 21/8 1578. ApotT 1698, s. 71. timjan och körvelfrö ha även använts (på Öland), särskilt i korv. Keyland Allmogekost 1: 23 (1919). —
(jfr 1 o. 2 a) -GRÄS. (†) = KÖRVEL 1 o. 2 a. IErici Colerus 2: 318 (c. 1645). —
(1 l. 2 a) -KAKA. (†) kok. kaka med tillsatt körvel. Oec. 239 (1730). Warg 495 (1755). —
(jfr 2 a) -KAX. = -KÄX. Nyman VäxtNatH 1: 245 (1867). —
(jfr 2 a) -KÄX. = KÖRVEL 2 a. NormFört. 19 (1894). —
(jfr 3) -ROVA. växten Chærophyllum bulbosum Lin., vars knöligt uppsvällda rot användes till människoföda, ävensom till läkemedel för vissa husdjur. Sjöberg Singstock 83 (1832). —
(1 l. 2 a) -SAFT. Haartman Sjukd. 114 (1759). —
(1 l. 2 a) -SOPPA, r. l. f. (körvel- 1714. körvels- 1899) kok. äv. (i sht förr) använd ss. läkemedel. Lindestolpe Matk. 67 (1714). Ekberg Hvad äta? 114 (1899). —
(1 l. 2 a) -SÅS. kok. Sjöberg Singstock 156 (1832). —
(1 l. 2 a) -VASSLA, r. l. f. (†) jfr -VATTEN. (Vid bröstvattusot) gagnar Pimpinelle-Rot och stark Kjerfvel-Vasla invärtes. Haartman Sjukd. 3 (1759). VetAH 1782, s. 311. —
(1 l. 2 a) -VATTEN. (körvel- 1578—1759. körvele- c. 1600) farm. destillat på körvel, i sht förr användt för medicinskt bruk. BOlavi 96 a (1578). Om någor hafwer tunn blodh i sigh, så gijf honom ett heelt skebladh medh kirfwille eller lindelöfswatn in af (johannesolja). OMartini Läk. 53 (c. 1600). Haartman Sjukd. 217 (1759).
B (†): KÖRVELE-VATTEN, se A.
C (föga br.): KÖRVELS-SOPPA, se A.
Spoiler title
Spoiler content