SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1939  
LALL lal4, n.; best. -et.
Etymologi
[vbalsbst. till LALLA, v.1]
(mindre br.) lallande; joller; särsk. motsv. LALLA, v.1 1, 4. Lind (1749). Jag hatar det klumpiga lallet. Fröding (c. 1895) i SamfÖrebroBiblV 3: 38. Barnens lall (i barnkammaren). Östergren (1931).
Spoiler title
Spoiler content