publicerad: 1940
LITS lit4s, sbst.1, r. l. m. l. f.; best. -en; pl. -er32 (KlädkamRSthm 1586 A, s. 15 a, Hammar (1936)); äv. att hänföra till sg. litsa ((†) -ar Keder Vitt. 360 (1690)); förr äv. LITSA, sbst.1, r. l. f.; pl. -or (Petreius Beskr. 5: 2 (1615), FörordnArmPrydn. 11/10 1756, s. 4) l. -er (se ovan); förr äv. LITSE, n.; anträffat bl. i pl. = (KlädkamRSthm 1629 A, s. 53 a) l. -en (KlädkamRSthm 1560 e, s. 92 a).
Ordformer
(lets (-tz) 1581—1779. lidz- 1628 (: Lidze Munster). lits(-) (-tts, -tt(s)z, -tz) 1560—1936. lits, nom. 1735—1936. litsa, nom. 1712—c. 1755)
Etymologi
[jfr d. lidse; av mnl. letse, lets, f. l. n., litse, f., l. t. litze, f.; av lat. licium, tråd]
(numera föga br.) snörmakeriarbete bestående av (ofta med guld- l. silvertrådar l. silke) snott snöre (ofta användt på uniform, livré o. d.), kordong; äv. om smalt band som användes till besättning på l. kantning av klädespersedlar o. d., stundom liktydigt med: bård, bräm. KlädkamRSthm 1560 e, s. 92 a. Pappat och knappat i längd, och i bredd; med spitsar, och litsor. Stiernhielm Herc. 35 (1648, 1668; om ”Flättjas” dräkt). Hwarjehanda slagz litzer, på Tienares Liberier. Schmedeman Just. 387 (1664). 1: Hjärta af Bärnsten infattat i Silfver med svart Lets (att bära det i). BoupptVäxjö 1779. Hagdahl Fråga 397 (1883). Hammar (1936). — jfr BOMULLS-, GULD-, SILKES-, SILVER-LITS m. fl.
Ssgr (numera föga br.): A: LITS-BRODERI. snörbroderi. Iduna 1864, s. 48. Hagdahl Fråga 397 (1883). —
-KNAPP, m. (lits- 1637—1640. litse- 1581—1587) (†) knapp förfärdigad av ”litser”. TullbSthm 11/8 1581. OxBr. 11: 734 (1640). —
-KVARD; pl. -ar l. -er; äv. -KORDE l. -KORN. (lits- 1631 (: Guld Litzkorn), 1648—1846. litse- 1630—1681. — -kor(r)n(n) 1630—1650. -kort 1671. -kuar, -qwarr 1712—c. 1755. -quarn 1650) (†) ”lits”, i sht bredare sådan; äv. ss. ämnesnamn. KlädkamRSthm 1630 C, s. 22 b. Litsqvard, sättes öfver häftnings-sömmen samt i öfra kanten. UnderrManskläd. A 3 a (1778). Meurman (1846).
B (†): LITSE-KNAPP, -KVARD, se A. —
Spoiler title
Spoiler content