publicerad: 1941
LIVSTID lif3s~ti2d, i södra Sv. äv. 4~1 (li`ffsti´d o. li´ffsti`d Dalin), r. l. f. l. m.; best. -en; pl. (†) -er
Ordformer
(G1R 11: 423 (1537), Dalin Arg. 2: 342 (1734, (1754)). (liv- (liif(f)-) 1528—1882 (: liftidsmedlem). livslif(f)s-, lif(f)z-, liif(f)s-, liif(f)z-, lyffz-) 1524 osv. — -tid(h) (-tiidh, -tijdh, -tydh) 1524 osv. -tijdt 1545)
Etymologi
1) den tid ngns liv varar (ofta tänkt ss. en av Gud, ödet o. d. utmätt tidrymd); levnadstid; särsk. i sådana uttr. som i l. under ngns livstid, förr äv. ngns livstid över, under hela ngns liv, vid ngns livstid l. vid livstiden [jfr t. bei lebzeiten], under den tid ngn lever; i l. under livstiden, särsk. i fråga om ngn avliden: under den tid vederbörande levde; på livstid l. för ngns livstid l. för livstiden, förr äv. till livstid, för den tid ngn lever. Kort, lång livstid. Vara anställd på livstid. Inte kommer det att ske i (äv. under) min (din, vår osv.) livstid. G1R 1: 252 (1524). Mons skal beholle then hagen, som ligger nesth aan i sin liif tiidh. JönkTb. 117 (1528). Gudh skapadhe menniskiona .. Och bestemde henne sin lijffs tijdh. Syr. 17: 2 (Bib. 1541). Att morgon gåfver, som gifves uti fast jordegodz, motte allenist niutas och behålles till lifstidh. RA I. 3: 177 (1593). Vthi saligh Konungens lifztijdh. Rothovius Äropr. E 4 a (1633). BraheBrevväxl. II. 1: 198 (1661: widh min liffstijdh). VDAkt. 1679, nr 202 (: widh lijfztijdhen). Nog at du ser, huru dagar efter dagar och hela lifstider användas. Dalin Arg. 2: 342 (1734, 1754). De Geer Minn. 1: 30 (1892). jfr (†): Å min Fädernes Ort, ther han (dvs. den döde) och någon sin Lijfz-tijdh (dvs. någon tid av sitt liv) har tilbracht. Columbus BiblW Q 3 b (1670). — särsk.
a) i ordspr. o. ordspråksliknande talesätt. Ingen haar snöre på Lijffztijden .. (dvs.) Hwem weet sin Liffzlängd? Grubb 390 (1665). Ingen har bref på lifstiden. Granlund Ordspr. (c. 1880).
b) i fråga om fängelsestraff som varar till slutet av ngns liv. Sitta inspärrad på livstid. Fånge på livstid. Fängelse l. straffarbete på livstid. Livstids fängelse l. straffarbete; jfr LIVSTIDS-FÄNGELSE osv. Dömd til lifztids fängelse. Abrahamsson 261 (1726; efter handl. fr. 1724). The .., som äro dömde til fängelse eller arbete på lifstid. Pardonsplacat 26/11 1751, s. 4. Du har .. dömts på lifstiden som mordbrännare och tjuf. Wieselgren Hvirfl. 1: 118 (1891). Då strafftidens längd (för straffarbete) var utsatt i lagen, utgjorde densamma 1 år, 3 år, 10 år och livstiden. Minnesskr- 1734Lag 2: 854 (1934).
c) (numera bl. mera tillf.) i förstärkande anv., i sådana uttr. som aldrig i min livstid o. d., aldrig någonsin, aldrig i livet; i hela min livstid (vid bedyranden o. d.), i hela mitt liv; jfr LIV I 2 d. Forsius Fosz 191 (1621). Jag har aldrig i min lifstid sedt en sådan Frijare. Lagerström Westph. 17 (1737). Det var det vackraste jag i hela min livstid hört. Östergren (1931).
2) oeg. l. bildl.; särsk. om sak: tid som ngt varar (o. fyller sin uppgift, fungerar o. d.). Bremer Pres. 220 (1834). Det är ej alltid sagdt, att det är de allra bästa (teater-)styckena som förunnas längsta lifstiden. Lundin NSthm 272 (1888). För att ackumulatorerna skola .. uppnå en lång lifstid, måste de (osv.). Elfving Starkstr. 140 (1909). Hammarström Sportfiske 114 (1925).
-ARBETE~020, äv. ~200.
1) (numera bl. tillf.) arbete l. uppgift som tar hela ngns livstid i anspråk. (Melin satte) alla dessa gåfvor i tjenst hos det lifstidsarbete (dvs. bibelöversättningen), han föresatt sig. 2SAH 54: 43 (1878).
2) (†) livstids straffarbete; jfr LIVSTID 1 b. Nyligen dömdes .. Kyrko-tjufven .. til 40 par spö och lifstids-arbete. GT 1788, nr 2, s. 2. Hagströmer Frihetsstr. 163 (1875). —
-BESITTNING. i sht jur. ägande l. besittande (av ngt) på livstid; äv. konkretare: vad ngn äger på livstid; särsk. i sådana uttr. som försälja, överlämna o. d. ngt (egendom o. d.) på, äv. under livstidsbesittning, äv. överlämna ngt till ngns livstidsbesittning, förläna ngn l. ha l. äga livstidsbesittning på ngt o. d. Nordforss (1805). SPF 1817, s. 2. Svedelius Statsk. 3: 32 (1869; konkret). Jordbruksegendomar, som icke äro av beskaffenhet att skola under livstidsbesittning upplåtas. SFS 1918, s. 3080. —
-DAG. (†) i pl.: dagar som ngn har att leva; livstid; särsk. i uttr. i sina livstidsdagar, under sin livstid. Brenner Dikt. 2: 74 (1719). Nordenflycht QT 1744, s. 58. —
-DONATARIE. (förr) kam. innehavare av livstidshemman; äv. om det innehavda hemmanet. LMil. 1: 588 (1685). Därs. 2: 273 (1689). —
-DONATION. (förr) kam. jordegendom som är donerad till ngn under dennes livstid; jfr -HEMMAN. GenMRulla 1684, s. 27. LReg. 457 (1688). —
-FRIHET~20 l. ~02. (förr) kam. i fråga om jordegendom o. d.: skattefrihet (resp. avradsfrihet) under ägarens (l. dennes makas) livstid; särsk. i uttr. giva, förläna o. d. ngn ngt på livstidsfrihet; förr äv. konkret: egendom o. d. som åtnjöt skattefrihet osv. under ägarens livstid. I Östergöthland fattades någre ryttarehemman, män de kunna endeles med någre lifstidsfrijheter endeles medh andre hemman ersättias. RP 16: 55 (1655). Dhe hemman, som een adelsman gifver sin tienare på lijfztijdzfrijheet. RARP 12: 251 (1678). 2NF 33: 1115 (1922). —
-FÅNGE. fånge på livstid; jfr LIVSTID 1 b; äv. i jämförelser l. mer l. mindre bildl. Brobergen 252 (1708; bildl.). (Gatorna i Cassel) renhållas 2ne dagar i vekan af lifstidsfångar. Palmstedt Res. 45 (1778). —
-FÄNGELSE. fångenskap på livstid; jfr LIVSTID 1 b; äv. om fängelselokalen; äv. mer l. mindre bildl. Lanærus Försök 116 (1788). Domen mildrades till lifstidsfängelse på Jönköpings Slott. 2SAH 8: 254 (1817). Äfven inom lifstidsfängelserna utöfvas en verksamhet till brottslingens förbättring. Hagströmer Frihetsstr. 188 (1875). Moberg Sedebetyg 187 (1935; bildl.). —
-FÖRLÄNING. (förr) förläning (se d. o. 1) på livstid. LMil. 1: 434 (1684). Kristina hade .. åt sin mor gifvit nästan hela ön Wollin i lifstidsförläning. Fryxell Ber. 9: 204 (1841). Rosman BjärkSäb. 2: 216 (1924). —
-HEMMAN. (förr) kam. hemman vars avkastning disponerades av officer, ämbetsman o. d. under dennes livstid (l. av dennes änka efter hans död). HH XVIII. 2: 2 (1678). LMil. 2: 273 (1689). —
-HÄKTE. (numera föga br.) livstidsfängelse; äv. bildl. Löwenhielm Comm. 2: 207 (1839; i abstr. o. konkret bet.). Böttiger 5: 52 (1867, 1874; bildl.). —
-LÅNG. (i sht i vitter stil, mindre br.) som räcker l. varar hela ngns livstid. SvMerc. 1765, s. 258. Furans hårda, lifstidslånga / Kamp emot stormen. Topelius Ljung 5 (1881, 1889). —
-RÄNTA, r. l. f. (numera bl. tillf.) ränta som utgår under ngns (återstående) livstid; livränta. Berch Hush. 145 (1747). (G. III) fördubblade lifstidsräntan (åt O. af Acrel). BL 1: 18 (1835). Björkman (1889). —
-RÄTT, r. l. m. i sht jur. rätt att besitta egendom o. d. på livstid; särsk. i uttr. (besitta, äga o. d. ngt) under livstidsrätt. LMil. 1: 396 (1684). De läne-Gods, som gåfvos under lifstids rätt. Botin Hem. 2: 131 (1756). Rosman BjärkSäb. 2: 305 (1924; om förh. 1732). —
-SLÄNDA, r. l. f. (tillf., †) bildl., i uttr. spinna på livstidssländan, (själv) spinna sin ödestråd (bestämma över sin livslängd). De jordbebundnes hop, sig wisligt här påminna, / At ingen af osz får på lifztidz sländan spinna. Brenner Dikt. 1: 88 (1686, 1713). —
(1 b) -STRAFF. —
-STÄDJA, r. l. f. jur. överenskommelse varigm nyttjanderätt till (jord)egendom tillerkännes arrendator för hans livstid (o. efter hans död hans efterlevande hustru); städja på livstid; äv. om den summa som erlägges vid dylik städja. FörarbSvLag 7: 113 (1695). Jonsboda 3:ne bönder .. skulle .. hvardera præstera 200 (daler) s:mts lifstidsstädja. HdlÅgerupArk. 8/8 1792. Har Enka kommit till Hemmanet genom giftermål med dess aflidne Man, äge hon .. att njuta Mannens lifstidsstädja till godo så länge hon Enka sitter. SPF 1811, s. 147. SFS 1920, s. 2045. —
-TAGA, r. l. f. kam. i fråga om ä. förh. i Bohuslän: engångsavgift som arrendator erlade till jordägare för nyttjande av dennes jord på livstid; äv.: på vissa hemman (som innehafts på arrende under den norska tiden) kommande mindre skattetitel, bygsel, ”första taga”. Œdman Bahusl. 57 (1746). Linde Kam. 184 (1867). LfF 1886, s. 53. —
-TRÅD. (†) livstråd. Til des at Atropos hans lijffztijdz tråd affskär. Rosenfeldt Vitt. 191 (1686). Brobergen 154 (1694, 1708). —
-UNDERHÅLL~102, äv. ~200. vanl. konkret; särsk.: livränta. Fryxell Ber. 2: 112 (1826). (G. III:s) samtycke till morianens giftermål beledsagades af ett lifstidsunderhåll. Crusenstolpe Mor. 2: 24 (1840). —
-VÄN, m.||ig. (i vitter stil, numera föga br.) om vän för livstiden. Du funnit har en lifstidsvän, en maka. AAGrafström 1: 59 (1831, 1864). Topelius Läsn. 7: 39 (1891). —
-ÅR. (†) levnadsår. Åren 1769, 70, och 72 dogo 5 Qvinnor häraf (dvs. av bräcklighet) imellan deras 50 och 55 lifstids-år. VetAH 1775, s. 234.
Spoiler title
Spoiler content