publicerad: 1941
LJUSTER jus4ter, n. (Wallenius Proj. F 4 b (1682) osv.), stundom r. l. m. (VetAH 1751, s. 282, Viksten Idyll 29 (1927)); best. -tret, ss. r. l. m. -n; pl. =, ss. r. l. m. -trar (GripshR 1585, s. 180, SvD 19/2 1922, Söndagsbil. s. 4) ((†) -trer (möjl. till sg. ljustra) BtFinlH 4: 254 (1564), Sundelius NorrköpMinne 680 (cit. fr. 1587)); l. (numera bl. ngn gg) LJUSTRA jus3tra2, r. l. f.; best. -an; pl. -or.
Ordformer
(ljus- (liu-, ju-) 1529 osv. -ter 1552 osv. -tra 1529 (: liustror, pl.), 1555—1914)
Etymologi
[fsv. liuster, m. (liustra, lystra, f.), motsv. dan. o. nor. lyster, isl. ljóstr, avledn. till stammen i fsv. lyster, hugger, stöter, pres. sg. till ett liusta, motsv. isl. ljósta, hugga, stöta]
1) fiskredskap som utgöres av ett på ett skaft fastsatt, nedtill gaffel- l. kamliknande, upptill med hylsa l. holk för skaftet försett järn o. som användes att hugga fisken med; äv.: ljusterjärn. Hugga (förr äv. slå) fisk med ljuster. De fiskade ål med ljuster. Ett sjugrenigt ljuster. Fiske med ljuster om natten vid bloss. HSH 37: 3 (1529). Uppå Motala broo .. slår man ock Lax med Liuster, .. kastandes Liustren handlöst på fisken i strömmen. Tiselius Vätter 1: 117 (1723). VetAH 1751, s. 282 (om ljusterjärn). FFS 1920, s. 484. jfr FISK-, GÄDD-, HAND-, LAX-, ÅL-LJUSTER m. fl. särsk. (förr) om liknande redskap användt för sjöfågeljakt. Ekman NorrlJakt 190 (cit. fr. c. 1875). Därs. 189 (1910).
2) (†) övergående i bet.: ljustrande, ljusterfiske. (Att) å mång år sedermera ingen braxn gått til lek, hvarest med liuster han blifvit oroader. Broman Glys. 3: 582 (c. 1740). Ljuster eller Ljustra .. är ett godt sätt att fiska, hvartill begagnas ljusterjern och brandjern. UpprFiskaren 49 (1847).
Ssgr (till 1. Anm. Här behandlas äv. ssgr som möjl. eg. äro bildade till LJUSTRA, v.1): LJUSTER-BLOSS. Dybeck Runa 1842—43, 2: 27. —
-ELD. = -BLOSS. Stiernstolpe Arndt 1: 111 (1807). (Ljustring) bedrevs lugna höstnätter vid skenet av ljusterelden. Landsm. 1926, s. 41. —
-GÄDDA. (†) ljustrad gädda. At ljustergäddor altid äro bättre än de, som äro tagne på nät. Linné Diet. 2: 201 (c. 1750). Cederström Fiskodl. 255 (1857). —
-JÄRN. BoupptRasbo 1754. Et liuster-jern med många hvassa taggar och en hullinge på hvarje tagg. Schultze Fisk. 120 (1778). —
-TAGG. —
Spoiler title
Spoiler content