SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1941  
LYFTNING lyf3tniŋ2, sbst.2; best. -en; pl. -ar.
vbalsbst. till LYFTA, v.1 — särsk.
1) till LYFTA, v.1 1; äv. motsv. verbets reflexiva anv. (se LYFTA, v.1 1 k). ExInf. 1693, s. A 8 a. Sedan spåret .., vanligen genom tre till fyra lyftningar, bragts till sin rätta höjd. TeknEkonBeskrStatJernvB 185 (1872). Hon gaf håret i pannan en sista lyftning med en gammal kam. Benedictsson Eftersk. 58 (c. 1885). — jfr ARM-, HAMMAR-, HATT-, HÖG-LYFTNING. — särsk.
a) (†) i uttr. vara i lyftningen, hålla på att lyftas. Rosenfeldt Tourville 43 (1698).
b) (†) om kolvslag. Triewald Eldmachin 25 (1734).
c) till LYFTA, v.1 1 i. Gundberg Tegel 14 (1860). (Han hade) två raka ögonbryn, vilkas lyftning över näsroten gav honom ett något melankoliskt uttryck. Siwertz Varuh. 58 (1926). — särsk. (numera mindre br.) om höjning av jordytan o. d. Volcaniska eruptioner och lyftningar. JernkA 1828, Bih. s. 23. Den Svenska och Finnska vallens gemensamma lyftning. Agardh (o. Ljungberg) I. 2: 65 (1853).
d) förhållandet att ngt värkar, som om det lyfte sig högt. De lågspände takhvalfven .. bidraga ej till det helas lyftning. Brunius Resa 1838 46 (1839). TurÅ 1933, s. 5.
e) (i vitter stil) bildl.; jfr LYFTA, v.1 1 j. Det tacksamma hjertats lyftning till Gud. Hagberg Pred. 1: 131 (1814). — särsk.
α) (mindre br.) om uppblomstring l. livaktighet i affärs- o. näringsliv o. d. Den lyftning i affärslifvet, som utmärkte åren 1880—82. Forssell Stud. 2: 327 (1888). GHT 1895, nr 205 A, s. 3.
β) om tillstånd av lyft känsla, hög stämning, högt syftande tankevärksamhet o. d.; äv. om ngt som gör ett intryck av denna art. Högre lyftning. Denna ode har mycken lyftning. Adlerbeth FörslSAOB (1798). Poemer författas under en högre lyftning af själen. Agardh ThSkr. 1: 114 (1843, 1855). (Armfelts) hela syn på lifvet, hvilken aldrig saknade en viss ideal lyftning. Tegnér Armfelt 3: 445 (1887). Kyrkorummets helgd och andaktsstämning gör dock mycket för att ge lyftning och stämning åt gudstjänsten. ST(A) 1929, nr 228, s. 6. jfr SINNES-, SJÄLS-LYFTNING. — särsk. (†) i pl. Känslans lyftningar. LBÄ 1: 93 (1797). Ahnfelt StudM 2: 370 (1857).
2) (†) till LYFTA, v.1 2: ankarlyftning, avsegling. Adlerbeth Ant. 1: 208 (c. 1792).
3) till LYFTA, v.1 3. Lyftning av innestående medel, av ett arv. PH 8: 606 (1767).
Ssgr: (3) LYFTNINGS-DAG. (i fackspr.) SPF 1830, s. 18. Å lyftat lånebelopp skall erläggas årlig ränta från lyftningsdagen med fem procent. SFS 1922, s. 626. —
(1) -FÖRMÅGA. tekn. TT 1895, Allm. s. 255.
Spoiler title
Spoiler content