SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1941  
LYSE ly3se2, n.; best. -et; pl. -en.
Etymologi
[fsv. lyse; jfr nor. lyse, isl. lýsi, f. o. n.; avledn. av LJUS, sbst., l. LYSA, v.2]
1) (†) fys. ämne varav ljuset enl. viss äldre (från Newton härstammande) uppfattning består, ljusämne, ljusmaterie; stundom utan klar avgränsning från 4. LittT 1795, s. 100. Man kallar det ena af .. (eldens) grundämnen Värme, det andra Lyse. Regnér Begr. 301 (1803). Schück (1854).
2) (i sht i fackspr.) lysämne (se d. o. 2). Carlstedt Her. 1: 284 (1832). Olivoljan tjänade .. både som födoämne och lyse. Elfving Kulturv. 94 (1895). — särsk. [jfr nor. dial. lyse o. isl. lýsi i motsv. anv.] (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) i pregnant anv., om tran. Schück (1854; fr. Jämtl.). SthmBelysn. 2 (1903; om ä. förh.).
3) belysningsredskap, belysningsanordning, ”belysning”, ljus (se LJUS, sbst. 4 b); äv. (numera nästan bl.) abstraktare (särsk. i sådana uttr. som tända lyse(t), släcka lyset), övergående i bet. 4 a. Beskow Theat. 1832, s. 5. Bolagsman (i brandstodsinrättning), som begagnar bart lyse eller bloss i uthus, .. erlägger (visst belopp i böter). SPF 1857, s. 609. Hon hade icke tändt lyse, ehuru aftnarne redan voro ganska skumma. Lönnberg Holmfr. 327 (1895). Af lifbojarna skall minst en vara försedd med lyse. SFS 1909, nr 94, s. 3. Han släckte lyset på sin bil. AB(A) 1931, nr 97, s. 6.
4) ljus (se LJUS, sbst. 1); jfr 1.
a) ljus från belysningsredskap, belysning; jfr 3. (Fånga fisk) utan Eld eller lyse. Broman Glys. 3: 582 (c. 1740). (Man kommer icke) så fort (med arbetet) vid lyse, som vid dagsljuset. Carlström Spinnm. 1 (1832). Denna vattenklara olja (dvs. fotogen) gifver ett starkt, klart lyse. SD(L) 1893, nr 287, s. 2. Hörlén GSed. 151 (1914). — jfr ELDS-, FÖRE-, GAS-LYSE. — särsk. om artificiell belysning (av bostad o. d.) betraktad ss. en förnödenhet l. utgiftspost o. d. BtRiksdP 1885, I. 1: nr 26, s. 2. Samtlige elever (vid Ultuna landtbruksinstitut) äro skyldige att sjelfve hålla sig med lyse å bostadsrummen. SFS 1892, nr 80, s. 7. Hem, där det knappast finns värme och lyse. SvD(A) 1933, nr 40, s. 8.
b) (numera knappast br.) allmännare: ljus (från icke artificiell ljuskälla). Lyset (hos lysmasken) slocknar, men masken är qvar. Unge Rappe 52 (1835; i bild). Wennerberg 2: LXVIII (1882; i bild).
Ssgr (till 4 a): A (möjl. att hänföra till LYSA, v.2): LYS-HÅLLA, -ning.
1) (numera föga br.) hålla (lampa o. d.) tänd, sköta (lampa o. dyl.) o. hålla (denna) med lysämne o. d. PT 1791, nr 70, s. 3. (De nya) lamporna .. kostade betydligt mera att lyshålla än de gamla. SthmBelysn. 19 (1903). LD 1909, nr 162, s. 2.
2) (i sht i fackspr.) hålla (byggnad, samhälle o. d.) med lyse; underhålla l. svara för belysningen av (byggnad osv.); utom tillf. bl. ss. vbalsbst. -ning. JournManuf. 3: 164 (1833). Yttre lyshållningen vid Kongl. slottet. RiksdRevStatsv. 1866, s. 5. (Ett lärovärks) Ljus- och vedkassa, af hvilken skola bestridas kostnaderna för lyshållning och skolrummens uppvärmning. SFS 1892, nr 124, s. 4. Östergren (1932).
B: LYSE-BRÄNSLE. (mindre br.) lysämne. Ambrosiani NordMEld. 4 (1911). —
-MATERIAL. (mindre br.) lysämne. FältutrInfStab 1918, s. 33. Östergren (1932).
Spoiler title
Spoiler content