SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1942  
LÖJA löj3a2, sbst.2, f. l. r.; best. -an; pl. -or ((†) -er Linné Ungd. 2: 240 (1734), Broman Glys. 3: 611 (c. 1740)); i koll. anv. i bet. b äv. (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) LÖJ löj4, f. l. r.; best. -en.
Ordformer
(löja (löi-, löy- m. m.) 1560 (: Sijk löior), c. 1635 osv. löga 1547 (: lögönoth)—1847. löj 1707—1910)
Etymologi
[sv. dial. löj, f. (Ångermanl.), löja, (Uppl., Södermanl., Västerb. m. fl.) nor. dial. løya, løje, av urnord. lauȝi-; sv. dial. löuga, loga (Dalarna), löga (Dalarna, Hälsingl., Värml., Västergötl. m. fl.), nor. dial. laue, løve, av urnord. lauȝ-; jfr d. løje, løjer, sydt. dial. laugen; besläktat med isl. leygr, glans, o. i avljudsförh. till LÅGA, sbst.1; benämningen föranledd av de silverglänsande blixtarna från fiskens sidor vid dess vändningar i vattnet. — Jfr LÖDJA, sbst.2]
benämning på vissa små fiskar med silverglänsande sidor o. buk. — jfr GROP-, SJÖ-LÖJA. — särsk.
a) Alburnus alburnus Lin.; äv. koll. Ther (vid stranden) will iagh meeta lögor och åål. Rondeletius 51 (1614). LAHT 1886, s. 26 (koll.). Kvicka som löjor i vattnet. Bengts Vargt. 33 (1915).
b) Coregonus (Argyrosomus) albula Lin., siklöja; äv. koll.; utom i vissa trakter numera bl. i ssgr l. ss. mera tillfällig ellips för SIK-LÖJA. MeddLantbrStyr. 1924, 6: 12 (1707; koll.). Landsm. 1926, s. 30 (koll.). jfr BLÅ-, SIK-LÖJA.
Ssgr: A: LÖJ-FISKE. (löj- 1789 osv. löje- 1773—1857) Hermelin PVetA 1773, s. 46. —
-FJÄLL. särsk. till a, om löjans fjäll, varav pärlessens framställes för tillvärkning av oäkta pärlor. Lilljeborg Fisk. 3: 261 (1889).
Ssg: löjfjälls-pärla, r. l. f. DN 1914, nr 15829, s. 7. —
-GARN. (löj- 1897. löje- 1562—1889) löjnät. ArkliR 1562, avd. 12. Heidenstam Karol. 1: 302 (1897). —
(a) -HÅV. för fångst av löjor. Arwidsson o. Ohlson 15 (1911). —
(a) -KROK. liten krok (av det slag) som användes vid löjmete. WoJ (1891). —
(a) -METE. abstr. Strömborg Runebg IV. 1: 232 (1896). —
-NOT; pl. -ar. (löj- 1771 osv. löje- (lögö-) 1547—1549) jfr -nät. GripshR 1547—48. —
-NÄT. (löj- 1853 osv. löje- 1723—1847) finmaskigt nät för fångst av löjor l. siklöjor. Tiselius Vätter 1: 111 (1723). —
-ROM. särsk. till b, om siklöjans rom, som användes för beredning av ett slags kaviar; äv. om dylik kaviar. Löjromm eller Svensk Kaviar. DA 1824, nr 2, Bih. s. 1. —
-SKÖT. (i sht förr) jfr -nät. Schultze Fisk. 71 (1778). UpprFiskaren 27 (1847). —
(a) -STIM. jfr fisk-stim. Ekholm SvL 110 (1926).
B (i vissa trakter, starkt bygdemålsfärgat): LÖJE-FISKE, -GARN, -NOT, -NÄT, se A.
Spoiler title
Spoiler content